MÖP-måndag: Totalförsvarsövning 2020 drar igång

Enligt olika myndigheter har Totalförsvarsövning 2020 (TFÖ2020) dragit igång idag, och kommer fortsätta under stora delar av 2020, inklusive den stora defensiva försvarsövningen Aurora 2020.

Totalförsvarsövningen ska enligt Strålsäkerhetmyndigheten öva cirka 400 aktörer, med bland annat ett 60-tal myhndigheter, länsttyrelserna, landstingen och kommuner, frivilliga försvarsorganisationer och företag.

Övningen syftar till att öva förmågan till samverkan, ansvarsfördelning, kommunikation, ledning och prioriteringar av resurser, för att det svenska samhället ska fortsätta fungera vid så kallad högsta beredskap (även kallat krig i dagligt tal). Övningen arrangeras av Försvarsmakten och MSB.

MSB skriver:

“I totalförsvarsövningen kommer vi bland annat att öva och testa beslutskedjor på alla nivåer och hur samhällsaktörer ska samverka med varandra, för att samhällskritiska funktioner ska kunna fortsätta att fungera och Sverige stå emot ett väpnat angrepp. Vi prövar hur samhället ska prioritera resurser och fördela viktiga förnödenheter.”

Försvarsmakten har information om TFÖ2020 på sin hemsida, och Myndigheten för samhällskydd och beredskap på sin.

Filmen ovan är sevärd om inte annat för fina filmsekvenser.

Hushållens egna beredskap testas inte, och inte heller civilsamhällets egna förmåga att hantera högsta beredskap, annat än via berörda frivilliga försvarsorganisationer. Samtidigt ska man vara medveten att civilsamhället kommer bära en enorm börda vid högsta beredskap, och det är också där en stor del av vardagsproblemen kommer lösas – via människors inbyggda förmåga att skapa ordning och hjälpa varandra. Vem tar t ex hand om barn, djur och hjälpbehövande anhöriga till personer som kallas in till totalförsvaret vid högsta beredskap? Detta är något som antagligen kommer lösas utan myndigheternas försorg, t ex via vänner, grannar, bekanta och civilsamhällets organisationer, t ex religiösa institutioner eller rent av idrottsföreningar. Vi kan dock vara säkra på att normala människor kommer hjälpa varandra, undantagen stavas empatistörda, psykopater och kriminella. Tursamt nog finns det de som visar sina empatistörningar redan i fredstid när de säger saker som i stil med “när kriget kommer drar jag till dig och tar alla dina konserver”. Vilka dessa är är bra att veta i förväg, och är alltså personer som saknar normal samarbetsförmåga och kanske även bör undvikas i fredstid.

En övning av gräsrötternas förmåga till självorganisering blir förstås svår eller meningslös att genomföra, annat än som en möjlig forskningsstudie, men det tål att tänkas på hur vi på lägsta nivå kommer organsiera oss spontant och frivilligt för att hantera högsta beredskap. Och det ligger faktiskt inte på statens uppdrag att öva civilsamhällets krishantering. Däremot kan du som föreningsaktiv, eller aktiv i lokal social gemenskap fundera igenom detta och även ta upp ämnet, lägga planer med mera. Det kan vara användbart även vid isolerade kriser, som t ex en trafikolycka inom föreningen. Vad ni ska göra går inte att säga eller egentligen planera, men hur går, t ex genom att upprätta larmlistor – vem som ringer vem, vem som står som kontakt utåt – och vilka resurser som finns hos föreningsaktiva, t ex fordon mm.

Samtidigt är krisorganisationer och krishantering en övergångsfas, från ett normalläge till ett nytt normalläge, och syftar till att hantera denna förändring. Från fred till krig, ett krig och högsta beredskap som till slut blir vardag och inte längre kris.

Folk, företag och organisationer ska inte sitta stilla och vänta eller ens förvänta sig att myndigheter bistår dem vid kris – ansvarsprincipen som styr svensk krishantering säger den som är ansvarig för något normalt är även ansvarig för det vid kris. Så när krisen kommer kavla upp ärmarna och lös problemen inom dina och din organisations normala ansvarsområden.