Åtalet mot göteborgare för foton på skyddobjekt blottlägger brister i omodern säkerhet och lagstiftning

1.7K

En göteborgare och aktiv i frivilliga försvarsorganisationen FRO har åtalats för att systematiskt dokumenterat skyddsobjekt, främst telesystem. Detta är den nuvarande toppen på ett intressant isberg, där bloggen nedan har mer om vad som finns under ytan. I grunden blottlägger göteborgaren de omfattande brister som finns inom säkerheten kring skyddsobjekt och en lagstiftning som inte följer verkligheten – vare sig skyddsåtgärderna eller hur världen ser ut idag. Frågan är om obalansen någonsin kommer åtgärdas, eller om de enda som ska straffas är oskuldsfulla svenskar och försvarsintresserade, medan utländska agenter går fria på löpande band. Fler åtal är att vänta, bland annat mot en äldre pensionäri Stockholm.

Museifoto från Aeroseum. Ej faktiskt skyddsobjekt.

Varning för TL;DR – too long, didn’t read. Summering: Ta inga foton på skyddsobjekt, ladda inte ner foton på skyddsobjekt på Internet, dela inte bilder ens privat och inte ens med andra inom totalförsvaret. Kartlägg ej heller information från öppna källor. Du riskerar som svensk åtal, samtidigt som utlänningar som grips för intrång på skyddsobjekt släpps och försvinner eller dyker inte upp på rättegång. Lagstiftning och skyddsåtgärder är inte ikapp med den tekniska utvecklingen.

Pelle Potatis, Glenn Göteborgare och Nisse från Hökarängen är fingerade namn.

Redan 2015 publicerades min novell Berget som en del i en deckarantologi, och handlade om det nya säkerhetsläget och var en varning om att det är dags att sluta snoka runt svenska skyddsobjekt. Novellen finns sedan 2017 även som e-novell, samt som ljudbok hos Storytel och Nextory. Tyvärr har alldeles för få tagit till sig budskapet när man ser hur svenskar på löpande band åtalas i samband med skyddsobjekt.

Den aktuella härvan med en 70-talist, göteborgare och pappa med välordnat liv, som åtalats för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, är bara en liten del av en stor härva. Låt oss titta på vad som finns under ytan.

Förr fanns det både skyddsobjekt och skyddsområden i Sverige. Till skyddsområdena hade utlänningar ej tillträde, och detta gjorde att det var svårt att komma nära främst skyddsobjekt i skärgården. Därtill var inte svenskt försvar fullt ut digitaliserat och automatiserat förr i tiden, och vi hade regementen mest överallt. Svenska radarcentraler var bemannade till stor del av värnpliktiga året runt, och hade ständigt närvarande personal, inklusive beväpnade värnpliktiga vakter vid inpasseringen till det inhägnade området. Skyddsobjekt som radar och radiomaster hittades inne på skyddsområden eller inne på aktiva bemannade militära anläggningar med ständig bevakning.

Nuvarande Försvarets telenät (FTN) var bara i sin linda på 80-talet, där beslut togs om att bygga ett separat försvarsunikt telenät vid Televerkets avskaffande och födseln av Telia. En del av detta har funnits dokumenterat på websajten Försvarets telehistoriska samlingar. 

Mobilmast? FTN? Nej, detta är en av Teracoms många mindre slavsändare för teve. Inte ett skyddsobjekt.

Detta gjorde att landet idag kryllar av FTN-noder, som för en oinsatt betraktare ser ut som mobilmaster, och som inte nödvändigtvis ens är inhägnade. Du kanske inte är medveten om det, men fotot på barnen kan vara ett säkerhetsbrott, för mobilmasten i bakgrunden vid horisonten får inte avbildas, även om du inte vet om det. 

Samtidigt har det mesta automatiserats och är inte längre bemannat, annat än underhållstillsyn då och då. Anläggningarna är personalmässigt övergivna, och utöver teknisk bevakning som kameror och larm, så är enda skyddet en förbudsskylt. Stängsel kan saknas, och många anläggningar ligger naturskönt högt beläget, gärna i frilufts- eller naturskyddsområden. Hög placering är förstås nödvändigt för såväl radio som radar. Åtal har väckts mot joggare som råkat korsa en osynlig linje eller tagit en selfie efter att ha sprungit upp till den fina utsiktspunkten. En del skyddsobjekt hittas högst upp på några av Sveriges mest kända natursköna turistattraktioner, där tiotusentals utländska besökare fotograferar årligen. Bara ställa dit en polisbil och en buss att köra turister till häktet med. Eller är det bara svenskar som ska åtalas för sådana foton? Likhet inför lagen?

Samtidigt har alla en smartphone, och därtill kan skyddsobjekten sedan länge ses på karttjänster som Google Maps. Bloggen har skrivt om detta i många år, men först nu i dagarna har Google Maps börjat gråa ut skyddsobjekt i Streetview. De är dock kvar på satellitbilderna, trots avbildningsförbud och trots att de inte ens får beskrivas.

Till detta har vi Internet och sociala medier, som gör att information blixtsnabbt kan spridas.

Kort sagt är säkerheten noll, men tillgängligheten och möjligheten att sprida bilder är större än någonsin. Svensk säkerhet baserar sig på security by obscurity, men med den tekniska utvecklingen är detta no security. Förbud kan bara straffa svenskar, medan faktiska utländska agenter i lugn och ro kan skaffa all information de vill.

Men låt oss nu börja från början.

Och det börjar med ett dödsfall.

En person inom FRO – totalförsvarsföreningen Frivilliga Radioorganisationen, som är utbildnings- och rekryteringsvägen för signalister och viss stabspersonal åt hemvärnet, men även en del andra organisationer inom totalförsvaret – avled. Pelle Potatis ansågs av vissa vara en kuf, och när han avled upptäckte anhöriga att han satt på en enorm samling av foton på skyddsobjekt. Detta anmäldes som sig bör till relevanta myndigheter

Säpo, riksåklagaren för säkerhetsmål och eventuellt även den militära säkerhetstjänsten Must gick fullständigt i taket. Allt fanns där och blotta risken att detta kunde hamnat i utländska händer drog igång en enorm utredning, som fortfarande växer. Varenda person Pelle varit i kontakt med kontaktas, och i många fall utsatts för förhör eller utreds nu för brott.

Folk inom FRO och försvarets telessystem pratar förstås med varandra – såväl inom FRO och hemvärnet, som inom försvarsmakten eller med civila leverantörer och reservofficerare, samt fd dito. Och Pelle ville gärna prata med väldigt många. Det hela har förgreningar långt in i fallet med en Musköofficer som enligt media utreds för högmålsbrott för olaga kårbildning, dvs att kollegor och fd kollegor träffades ibland privat och snackade. Inte med Pelle, men med personer som Pelle kontaktat. Och på den vägen är det. I total panik över att alla skyddsobjekt ligger öppna och oskyddade vänder Säpo och åklagaren nu på varje sten. Vem vet, snart kanske det knackar på din dörr och all din IT-utrustning får åka blåljusbil till IT-forensikerna hos NFC i Linköping?

NFC i Linköping, ironiskt nog beläget på ett fd regementsområde. Foto från bloggens studiebesök på NFC 2015.

Något åtal mot Pelle är förstås inte aktuellt, eftersom Peller är död och begraven.

Aktuellt just nu är åtalet mot Glenn Göteborgare, en familjefar och 70-talist och aktiv inom FRO och även radioamatör. Glenn verkar sedan ungdomen varit radiointresserad, och verkar tillhöra en familj tätt knuten till en myndighet inom svenskt totalförsvar, där han har familjemedlemmar som jobbar och själv sommarjobbat. Man kan förmoda att en förälder jobbat på myndigheten, antagligen med telesystem och Glenns intresse kommer den vägen. Han beskriver i förhör myndigheten som “ett familjeföretag”.

Han har samlat på sig omfattande foton på olika teleanläggningar, men säger i de omfattande och flertaliga förhören (FUP:ens ena del är på 244 sidor, mestadels förhör) att han aldrig varit inne på några skyddsobjekt. Bland annat har han laddat ner bilder från Internet och sparat, inklusive från urban exploration/riksbunker-trådarna på Flashback. Dessa har systematiserats, t ex att allt som rör ett visst objekt har lagts i en viss mapp på hårddisken. Detta är åklagarens definition av systematisering, åtestår att se vad tingsrätten tycker och huruvida systematisering är ett grovt brott alls. Glenn nekar till att själv tagit några foton och säger att han antagit att det var okej att ladda ner bilder och kartor från Internet. I de fall hans kameror använts hävdar han att de varit utlånade (låter som något hans advokat sagt åt honom – det är upp till åklagaren att bevisa att Glenn hållit i kameran, ägandet av kameran är inte ett brott, fotograferingen är brottet).

Åtal väcks också för raderade bilder, som har återskapats från USB-minnen. Det räcker alltså inte att radera olämpliga bilder, om du inte gör en säker radering (överskrivning) kan du åka dit ändå. Åtalet omfattar även nedladdning från websajten Försvarets telehistoriska samlingar, där det kan finnas överskottsinformation som OSINT. I förhör tas även foton från flygbasen Malmen i Linköping upp, fast Glenn varit där och fotograferat på en av flygvapnets officiella flygdagar. Att han 2016 varit på ett offentligt naturskönt beläget utsiktstorn, intill ett skyddsobjekt, tillsammans med sonen är också ett av fallen i åtalen. Han har tagit foton på sonen med sin ena kamera, den andra enklare kameran har varit utlånad, men Glenn vill inte säga till vem. Förmodligen till den minderårige sonen, som han rimligtvis inte vill dra in i det hela. Föräldrar har inte skyldighet att ange sina barn.

Bilder har katalogiserats i separata mappar utifrån plats, vilket är grunden för det grova brottet i form av systematisering.

En pensionerad gammal tele- och radioräv i Stockholm, Nisse från Hökarängen, har bistått med textbeskrivningar av flera av objekten, som ofta är historiska platser. Det kanske sitter en FTN-nod på något gammalt 1700-talsfort någonstans. Vi kan nog räkna med att åtal väcks mot Nisse framöver, då det är förbjudet att beskriva skyddsobjekten.

Beskedet är tydligt – det är olagligt att ens ladda ner foton och/eller beskrivningar av skyddsobjekt på Internet, inte ens fast du kanske inte vet att det är ett skyddsobjekt – det är inte så att skylten är med på fotot. Det samma gäller kartor, flygfoton, satellitbilder, Streetview-bilder och annan open source intelligence (OSINT) som vem som helst på några sekunder kan få fram via en webläsare. 

Åtminstone enligt åklagaren.

Utredningen mot Glenn har sitt ursprung i ett misstänkt intrång på ett skyddsobjekt 2014-2015, men eskalerade först med Pelles död. Åklagaren har lagt ner misstankarna för intrånget, men är nu ute efter grov obehörig befattning med hemlig uppgift, i form av att ha sparat bilder från Internet och andra källor i olika mappar, tillsammans med Nisses texter. 

Ärendet kommer nog hålla på i många år till. Något prejudikat finns knappast, så detta kan gå hela vägen till Högsta Domstolen. Glenn är åtalad, inte fälld, och det är långt ifrån säkert att åtalet håller. Det hela sker kanske i uppfostrande syfte för att informera hobbyister och engagerade att låta bli sådant här. Eller för att det är pinsamt hemligt (PH) att allt finns öppet för den som engagerar sig, eller att det rent av finns rest utsiktstorn intill skyddsobjekt. Åtalet gör dock inte det svårare för främmande makt att kartlägga svenska skyddsobjekt fysiskt eller via Internet.

Glenn kanske är skyldig till att ha dåligt omdöme. Hans bildbank var en potentiell risk, men inte ens åklagaren har hittat några tecken på att informationen har hamnat hos främmande makt, utan endast hos pensionerade Nisse från Hökarängen. Frågan är hur det står till med uppsåt, dvs att avsiktligt begått brott?

Högsta domstolen.

Vad det hela belyser är att lagstiftning och skyddsåtgärder inte är i fas. Svenskar grips och åtalas på löpande band, nu senast några seglare som råkade lägga till och gå i land på ett skyddsobjekt. Dessa är inte utmärkta på kartor, eftersom de är hemliga, vilket tidigare skyddsområdena var. Visst, man ignorerade kanske skyltarna man först ser på mycket nära håll, och greps. Önskvärt vore kanske att utlysa fågelskyddsområde året runt eller något annat som hindrar folk från att planera en båttur med bad och grill till ön?

Men utländska faktiska intrång släpps på löpande band, som Musköfallet och intrången på ledningscentralen utanför Bålsta, som bloggen skrivit om tidigare. När utlänningarna väl släpps försvinner de, som i fallet en vitrysk polack, och inställer sig inte till rättegången. Svenska privatpersoner som råkat ta ett foto på familjen och inte uppmärksammat en skylt i bakgrunden kan dock inte försvinna, annat än i fängelse.

Det behöver upprättas en balans mellan svensk säkerhet och Försvarsmaktens och totalförsvarets skyddsbehov av hemliga anläggningar, dagens klena bemanning, dagens teknikutveckling och lagstiftningen. Meningen måste vara att skydda rikets säkerhet, inte att slänga oskuldsfulla naiva svenskar i fängelse för att de visat hur enkelt det är att kartlägga allt.

För en utländsk agent som skulle göra samma sak som Glenn kommer undan. Han eller hon har nämligen inte fått ett mail från Pelle, och kan dessutom sitta i utlandet när han eller hon laddar ner bilder från Flashback, och är därmed helt bortom svensk rättvisa. Bilder på Internet stannar inte vid svenska gränsen. Google Maps och Streetview körs inte ens i Sverige.

Man bör också fundera på om att sätta efter sin egen personal – både inom FRO/Hemvärnet, reservofficerare och tekniska nyckelpersoner inom Försvarsmakten eller andra totalförsvarsmyndigheter – är det svenskt försvar behöver just nu när personalbristen blir allt mer akut och mycket tekniskt erfarenhet kommer gå i pension de närmaste åren. Informella kontaktvägar har uppstått för att effektivisera verksamhet och överföra kunskaper. Det sker inte av illvilja, utan snarare av försvarsvilja. Låt oss hoppas att Glenn inte mailat med för många inom övriga försvaret – då kan dessa också hamna i tingsrätten och sänka svensk försvarsförmåga. Glenn har till och med använt e-postkryptering för att inget ska läcka på vägen, även om det varit okrypterat på hans hårddiskar och USB-minnen.

Och du som läser detta – inse att vi har ett nytt säkerhetsläge – dokumentera inget, och ta inga foton på eller i något utan tillstånd. Vi tar det en gång till: Nytt säkerhetsläge, skärp er i väntan på att säkerhetsåtgärder och lagstiftning anpassas till verkligheten. Jag ser fram mot en utredning, åtgärder och lagförslag som moderniserar detta. Förbudsskyltar utan bemanning och åtal mot svenskar hindrar inte främmande makts inhämtning.

Gå nu och radera alla bilder på skyddsobjekt du har. Radera dem säkert med secure erase eller motsvarande. Radera alla beskrivningar. Och be till högre makt att du inte någon gång kommunicerat med Pelle. Eller Glenn. Eller Nisse. Skönlitteratur är dock skönlitteratur, dvs fantasier.

Nu hoppas vi att försvarsbudgeten får anslag som gör att säkerheten kan skötas bemannat, så att vanliga svenskar kan avvisas innan de behöver åtalas. Men tyvärr kastar man väl istället ut barnet med badvattnet igen och igen tills det inte finns några barn kvar, utan bara björnar som stryker runt i skogen och inventerar blåbären.