Nu när elpriset rusar och det är lite småsvalt ute, så är det förstås dags för ett inlägg om min vedeldningslogistik vintertid. Den har optimerats ytterligare i år. Häng med ner!
 |
| Kokar vatten till te. Bekvämt bara ställa kastrullen på kaminen nu när elpriset är som det är för oss timmätare. Ja, jag satte på locket efter fotot, och flyttade även kastrullen till den varmaste delen på kaminen. |
Vedeldning innebär att man har en del logistik att hantera. Trots allt tar ved ett visst utrymme. Jag jobbar ständigt med optimering av denna logistikkedja, och har förbättrat den i år.
 |
| Vedboden. |
Årsbehovet av ved hittas i vedboden i ladan. Även om den ska ha torkat under vår-sommar så är veden förstås inte perfekt när det bara är ettårig ved. Finns också en del ett- och flerårig ved i vedtorken utomhus, men det handlar mer om vedproduktion än eldningslogistik. Fungerar dock som ytterligare förråd vid behov.
 |
| Mellanlagret på farstukvisten. Här halverat. |
Från vedboden flyttas veden med skottkärra cirka femtio meter till farstukvisten på ateljéentren. Mellanlagret fylls på när det är tomt. Luftcirkulationen är något bättre här än i vedboden, så särskilt under den torra vintern-våren kommer veden torka lite ytterligare här. Detta mellanlager räcker i upp till cirka en vecka vid normala temperaturer på drygt nollan. Kortare när det blir kallare.
 |
| Förbrukningslager inomhus. Robotdammsugaren är värd sin vikt när man eldar med ved. |
Från mellanlagret flyttas veden till förbrukningslagret inomhus, som räcker i upp till cirka sex dagar, ner till två dagar när det är som kallast. Det handlar om tre vedställ från Clas Ohslons (reklamlänk). Dessa är riktade mot kaminen på cirka tre meters avstånd, och här blir veden knastertorr medan den väntar på att eldas upp. När ett av de tre vedställen blir tomt hämtas ved utifrån mellanlagret ovan.
 |
| Tändved och askhink. |
Innan man tänder kaminen använder jag finare tändved. Denna fylls på från förbrukningslagret när mindre stickor dyker upp. Även om det finns tidningar i hinken för tändveden, så tänder jag i 95% av fallen med björknäver (avriven bark).
Innan man tänder töms askan ur kaminens askfångare ut i askhinken, vars näring i sin tur töms på ägorna ungefär var tredje vecka, vilket är tiden det tar för den att fyllas.
Det finns också preppingfördelar med upplägget. Blir det kraftigt snöfall eller för den delen storm (även om gården är från 1800-talet och byggd i lä i en lite ndal, istället för högst upp på berget), så klarar man sig inomhus i några dagar, och upp till två veckor tillsammans enbart mellanlagret, om nu dessa vore fulla vid tillfället. Mer sannolikt kanske är att man blir sjuk och inte orkar gå hela vägen till vedskjulet. Även vid de tillfällena hjälper mellanlagret och förbrukningslagret stort.
Huset värms enbart med kaminen, undantaget de två stängda badrummen. Enda skillnaden vid strömavbrott är att dörrarna till badrummen lämnas på glänt för att undvika nedkylning. När husvakt passar huset vid tjänsteresor används generellt dock elradiatorer. Ambitionen är att installera en luft-luftvärmepump för dessa tillfällen vintertid, vilket skulle kapa kostnaderna en hel del. Inte gratis att värma med direktverkande el om vi säger så.
26 kommentarer
Saliga äro de VEDmodiga
VED den, som säger: Gud ej är.
Eller på originalspråk:
Wed dem, der leugnet, das Du bist.
Lite ny färg på farstukvistpanelerna skulle inte skada?
Visste att någon skulle gnälla. Nej, de behöver bara tvättas. Man målar inte över sådant.
Varför möglar panelen?
Är inte mögel, utan det är alger eller lavar.
Jag har en liten stuga som sedan ett par är används året runt. Före det blev så byggde vi om helt och satte in en Viking 60 vedspis, men huvudvärmen kommer från luft-luftvärmepump samt golvvärme i badrummet. Jag brukar leda i vedspisen om kvällarna, några timmar för att avlasta värmepumpen, och för att det är en trevligare värme. Passar samtidigt på att laga middag på vedspisen. T.ex. koka potatis, ris eller liknande. Kanske köra fisk eller marinerad kyckling i ugnen. Har även bakat småfrallor av surdeg. Snart är det dags att prova vedugnspizza, hemmagjord så klart. Kanske med surdegsbrödsbotten.
Jag har vedstaplar ute och två liknande vedställ inne. När ett ställ är tomt hämtar jag nytt med skottkärra och fyller upp. Det torkar sedan inne 3-4 dagar innan andra stället är tomt.
Har hittat en slags tändträspånrulle som funkar oroligt lätt för att få fjutt på veden. Typ braständare Biotwist https://www.bauhaus.se/brastandare-biotwist-eco-40-pack.html.
Laga mat om elen går, japp. Vatten, japp finns gemensamma pumpbrunnar i området. Värme, njemas problemas. Tvätta sig eller duscha, Östersjön (5 grader i går morse) eller en insjö på ön. Inga problem.
Ja, det är kanske bara vanligt svartmögel?
Hur mycket tungmetaller finns det i askan som sprids ut? Och är inte detta olämpligt ifall man lägger ut askan på odlingsytor?
Tycker du inte om heavy metal? J-a synthare!
Att använda aska, eller ej, i odlingarna, är en ständigt pågående diskussion.
Det man främst hänvisar till, är att det finns små mängder kadmium i vedaska.
Jag har försökt reda ut, hur stora mängder det kan röra sig om, men det är inte lätt, då variationerna tydligen är stora. Men generellt, kan man säga, att mängden kadmium i aska, verkar vara mycket små, men något högre än i konstgödsel. Jag länkar några källor, som ni kan läsa. Skall väl nämna, att jag själv använder träaska i mina odlingar.
http://www.bioenergiportalen.se/?p=2322&m=1280
http://www.vaxteko.nu/html/sll/forb_org_biol_odl/odlaren/ODN88-3/ODN88-3B.HTM
https://stud.epsilon.slu.se/1014/1/magnusson_n_100409.pdf
Jag skrev ägorna, inte odlingarna. Återföra aska till skogen är utmärkt skogsgödsel. Man kan även lägga askan i höga koncentrationer någonstans där man vill bli av med viss växtlighet (ogräs).
Tomma äggkartonger och toapappersrullar är bra att tända med, eftersom de inte innehåller så mycket färg eller lim (det mesta av papper och pappkartonger återvinns när vi handlar). Även den torra veden ska in i värmen ett par dagar innan den ska användas och det kräver framförhållning. Den viktigaste komponenten, som absolut inte får frysa sönder (förutom alla vattenledningar) är vattenmätaren till det kommunala vattnet. Den hyr man bara och den är visst väldigt dyrbar. Eftersom den är placerad i den rymliga husgrunden, går temperaturen i utrymmet ner mot noll grader mot slutet av vintern och den riskerar att bli en dyr "sprinkler". Därför måste man ställa in i husgrunden extra värme-element, eller om vintern är extremt kall eller om det är långa strömavbrott, extra gasol- eller fotogen-kaminer. Det förutsätter också att någon är hemma, eftersom husvakten inte vill befatta sig med sådant besvär. Därför åker vi aldrig bort på vintern, med upp till tre dygn långa strömavbrott i minnet.
Bygg en egen box för vattenmätaren, och isolera. Då ska det mycket till för att den ska frysa.
Välgenomtänkt och effektiv logistik. Hela tre vedställ är lyxigt, men samtidigt nödvändigt för att veden ska hinna torka till helt innan förbränning. Önskar att jag hade platsen, nu får veden mellanlanda på depålagret i källaren ist.
Till min besvikelse visar bilderna endast en robot.
Har du funderat på bandtransportör?
Du behöver putsa om väggen!
Har hört att man kan elda med asp ibland för att bli av med sotbeläggningar.
Någon som provat det?
Asp är utomordentlig vid vedeldning likaså Al,Båda trädslagen håller anläggningen fri från tjärbeläggning vid korrekt eldning.Jag har även gjort en test med Contortatall och den brann ungefär som alen mycket intensivt dock till min förvåning med lite tjärbeläggning trots att trädslaget tillhör tallsläktet.
Landet, kamin, ved och knaster! Kan inte bli bättre!
Hur bra värmespridning får du med kaminen? Har du några värmeförflyttare installerade?
Ingen värmeförflyttare. Blir väldigt varmt i vardagsrummet, behagligt och rätt stabilt i resten av huset.
Tar robotdammsugaren upp precis allt damm, spån och övrig smuts som hamnar på golvet kring vedstället, eller behöver du sopa eller dammsuga för hand ibland också? Jag tänker att stickorna kan sätta igen maskineriet.
Ni som är lite rutinerade vedeldare, vattenmantlad kamin – för. Och nackdelar? I huset jag har köpt så finns det relativt enkla vägar att gå ner till pannan samt bra möjligheter att slänga in lite ackumulatortankar.
Nu vet jag att du är jätteförtjust i din kamin, men med en vattenmantlad kamin + acc-tank skulle du få en mycket jämnare värme. Det gör sig inte själv och är inte gratis, plus att acc-tankar tar mycket plats som man inte har om man inte har källare; att ställa ett par ton på ett 100+ år gammalt bjälklag är inte att rekommendera.
Själv har jag ingen källare, men stugan är på bara 40 kvm, så jag är lite sugen på att köpa den minsta acc-tanken som jag har sett (300 liter) och som inte är större än 60x60x150 cm + vattenmantlad kamin (alt nåt hembyggt system) och bara låta acc-tanken svalna av sig själv utan installation av vattenradiatorer. Sen kan man bygga ett isolerat skåp för acc-tanken med spjäll så man bättre kan reglera takten som tanken ger ifrån sig värmen.
En 50 gradig höjning av 300 liter skulle kunna lagra 17,5 kwh, vilket är dubbelt så mycket som min luft/luft värmepump förbrukar när det är 0 grader ute.