Försvarsberedningen: Totalförsvar ska återupptas – kostar 4 miljarder om året

En borgerlig regering hittar nog någon socialförsäkring att ta av.

Att ta hand om utgiftssidan innan man rockar loss med nya utgifter är en sund och hållbar strategi som jag tror att samhället skulle må bra av.

Man behöver inte skära ned eller höja skatter. Man kan istället låta bli att sänka skatten så finns det i framtiden möjlighet att satsa. Tänk på det i valet när blåbären hojtar om jättesupetdupermycket sänkt skatt för alla utan att det märks!

En gissning är att SD och moderaterna vinner valet (”folk är inte lika dumma som man tror – de är dummare”) och sänker skatten med några hundra miljarder. Moderaterna ser försvaret som är ett särintresse och SD ser Ryssland mer som en moralisk kompass och inte som ett hot och båda enas om att lägga ner försvaret och sänka skatterna med minst det tredubbla av vad hela försvaret kostar. Att det blir budgetunderskott är inget de bryr sig om bara de får sänka skatterna och sälja ut folks gemensamma tillgångar till utlandet oavsett kostnad.

Ja, 4 miljarder låter mycket, men är bara ungefär 0,4% av statsbudgeten.

Det finansiella sparandet i offentlig sektor ligger, som jämförelse, enligt prognos på ungefär följande nivåer:

2017: +42 miljarder kronor
2018: +27 miljarder kronor
2019: +24 miljarder kronor

… och en satsning på totalförsvaret ryms alltså ganska väl här.

Frihet, förresten: En skattesänkning som "demokratiska socialister" oftast inte vill prata om är skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften som sossarna införde. Den är större än "jobbskatteavdraget"… ändå är det alliansens skattesänkningar som ska kritiseras?

Joakim;

Har du några siffror från 2004-2016 också som vi kan analysera?

Joakim;

Tack. Men det allra tydligast är ju att se hur borgerliga regeringar (77-81, 91-94 och 06-14) i samtliga fall har blivit en kalldusch för det offentliga sparandet. Då får man påminna sig om alla nedskärningar i välfärd och utförsäljningar av statliga tillgångar som sker med borgerliga regeringar. Sen är det tydligt vilka som alltid får städa upp i de offentliga finanserna efter att råttorna till sist tvingats bort från bordet.

Fast den där korrelationen är, som du säkert vet, inte helt rättvisande.

"Alla" var 1990 överens om att vi var på väg in i en kris, till exempel. Och 2008/2009 gick hela världen in i en finanskristriggad lågkonjunktur, där Sverige klarade sig betydligt bättre än många andra länder.

Konjunkturen har mycket större betydelse för det kortsiktiga finansiella sparandet än vad färgen på den politiska ledningen har. 2015 steg det finansiella sparandet kraftigt (återigen, konjunkturbaserat) men på en alliansbudget administrerad av sossarna…

Joakim, du är ju nästan värre än självaste Trump.

Nej och ja. Jag fantiserar inte. Ja, den politiska färgen avgör. Sen kan en röd färg bli blå ibland också. Liberalismen smyger sig in överallt. Såhär är det:

Politiken påverkar konjunkturen som i sin tur påverkar förändringar i offentligt sparande. IT-bubblan späddes på av en socialdemokratisk regering under Persson som lurades in i tanken om ”den nya ekonomin” (DNE) där gamla ekonomiska regler inte gäller längre. Ett extremliberalt påhitt som under slutet av 90-talet fick ett stort gehör även i Sverige efter nån artikel i nån amerikansk tidning där man påstod att det gamla inte längre gäller (ett påstående man ofta använder i liberala kretsar för att skapa förändring/bubblor). Kapitalistanarkisten Milton Friedmans gäng är de skyldige bakom strömningarna bakom DNE om nån undrar. Och det började egentligen redan med nobelpriset på 70-talet.

2001- sprack IT-bubblan och det blev budgetunderskott, som sossarna ändå hanterade. På grund av liberala strömningar som tog fäste i dåvarande socialdemokraterna som spädde på it-bubblan genom… just det… SKATTEAVDRAG för att alla skulle köpa en jobbdator i slutet av 90-talet.

”Med bruttolöneavdrag menas att hyreskostnaden dras direkt från lönen, före skatt. Med en marginalskatt på 50 procent betalar man då bara hälften av hyreskostnaden.
Resten står stat och kommun för, i förlorade skatteintäkter.
– Vi räknar med att de minskade skatteintäkterna kommer att uppgå till runt 10 miljarder kronor under 1998 och 1999, säger David Larsson på IT-research.”

http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9808/23/dator.html

En röd regering som för en blå politik kan också dra ner budgeten. Men när en blå regering för en ännu blåare politik blir det helt åt h-e. Sossarna lärde sig en viss läxa efter it-bubblan och särskilt efter finanskrisen 2008-09 och tilltron till liberalismen har fått sig en törn. Men statistiken visar liberalismens enorma brister. Gå inte på detta år efter år. Det får räcka nu med dumheter!

OK, underskotten i statlig sektor efter IT-kraschen var för att sossarna var borgerliga. Suveränt.

Men nu har de slutat vara det, eftersom vi har överskott? Maggan går inte i Kjell-Olof Feldts, Göran Perssons och Erik Åsbrinks fotspår tycker du?

Joakim;

Att bli av med Milton Friedmans strömningar är lättare sagt än gjort. Det kommer att krävas en ekonomisk katastrof innan sista spiket i Friedmans ekonomiska kista spikats igen för gott.

Räkna med en global lågkonjunktur i många (kanske 20-30 år?) år framöver när det hela ekonomiska systemet kollapsat.

Det finns ingen annan som haft så stort inflytande på den moderna ekonomiska politiken (och miljön) efter 1980-talet. Man kanske tror att allt är bra idag om man bor i Sverige, har jobb och amorterar på lånen. Men världeb är idag en soptipp mot vad den kunde ha varit. Mänskligheten är på väg att utplåna sig själv.

Ja. Historien kommer att återupprepas, ingenting förändras utan kan bara förvärras. Man kan gå tillbaka längre än så. Men vi tar 1929. Utan finanskris 1929 hade Hitler inte kommit till makten. Stalin hade därmed inte haft möjlighet att ockupera Östeuropa och Japan hade aldrig attackerat USA. Mao hade aldrig tagit makten i Kina. Nordkorea hade troligtvis heller inte existerat. Månen kanske aldrig erövrats, kolet och oljan hade till stor del stannat i backen. Vi hade valt en annan väg. Världen hade sett väldigt annorlunda ut under 1900-talet. På gott och ont. Men det som hände hände för att det är dömt att hända och kommer att fortsätta hända tills vi utplånat vår civilisation. Om vi inte tar ett stort steg upp i vår mänskliga utveckling (eller låter en AI ta över, vilket kan betyda att AI utplånar oss i vilket fall för att den värderar andra varelser mer). Men historien lär oss att vi inget lär av historien.

Det var först efter börskraschen på Wall street som USA började kräva krigsskadeståndet från första världskriget av Tyskland, vilket gjorde att de drabbades hårdare än något annat europeiskt land av finanskrisen. Men vi kan dra det i evigheter.

Det hela skiter sig antagligen hur vi än gör, liberalismen gick för långt. Ska det gå utför väldigt snabbt så röstar man blått. Ska det gå utför lite långsammare röstar man rött. Fördelen med den långsammare utförsbacken är att det finns möjligheter även för vanligt folk att försöka anpassa sig.

Joakim;

Nä nä nä, skriv inget än. Sitt nu tyst och låt det du nyss fått veta sakta få sjunka in. Genomgå en reningsprocess innan du skriver nåt mer:

Andas med hela kroppen ända ner i tårna. Samla ihop de liberala tankarna från skallen och ner i magen. Bygg upp en bubbla av dem inombords… så där ja. Nu låter du den monetära bubblan få smyga ut bakvägen innan den ställer till med besvär för ditt välbefinnande.

Joakim;

Nja, så enkelt är det inte som du försöker få det till: ”Det är en människa som kommer att gå under och tvingas till rent slaveri åt andra.” Och jag kan tillägga att det blir en människa som kommer att ställa till med problem för oss alla, även om vi inte skuldsatt oss till max. I demokratier röstar de oftast med sitt pekfinger.

Det hänger även på hur vi röstar och inte enbart på tur som du verkar tro. Så det är fortfarande lite kvar av var och ens egna ansvar. Försök inte smita ifrån detta.

Det finns mycket att göra, men man kan sammanfatta det med att de behöver minska klyftorna (t.ex. skära ner i bidragen åt de rika), ta tag i problemet med överkonsumtionen/skuldträsket, minska vår miljöpåverkan och ta och stänga ner de företag (särskilt inom skolvärlden) som bara är till besvär för folk och därmed höja konkurrensen för dem som sköter sig. Och se till att ungarna slipper utsättas för onödig press och stress åtminstone i skolan så de slipper bränna ut sig innan 20 år. Det går att få barn och ungdomar att utvecklas och vilja lära sig saker genom att ge dem vad de verkligen vill ha – tid med dem. Men som sagt det finns mycket att göra.

Folk behöver inte spara till några jättepensioner om de tar sig ur skuldträsket, inte blir sjukskrivna i ung ålder, har trygga anställningar och lär sig att hantera pengar redan i skolan.

Ja, extrema ytterlighetspartier som vänsterpartiet, moderaterna, krisdemokraterna och sverigedemokraterna bör man (om man är vid sina sinnens fulla bruk) givetvis rösta bort från maktens korridorer. Att ha en balans både i politiken och i ekonomin som i livet i övrigt. Bra! Då är vi överrens!