Ryska försvarsministeriet: Ryssland återinför taktiska kärnvapengranater

Det ryska försvarsministeriets egna TV-kanal TV Zveda rapporterar att Ryssland tänker återinföra taktiska kärnvapengranater. Dessa avrustades och skrotades på 90-talet, men nu vill man skaffa kärnvapen till sin nya stridsvagn T-14 Armata, i ett 152 mm-kalibers utförande.

Taktiskt kärnvapenartilleri avskaffades ensidigt av USA när Sovjetunionen föll, och Ryska Federatinoen följde sedan efter. Tusentals granater avrustades och skrotades, och laddningarna omarbetades till bränsle för kärnkraftverk. Kvar har funnits taktiska kärnvapen i form av ryska robotar och amerikanska dumma bomber. Men kärnvapengranaterna var alla skrotade mot slutet av 90-talet. Åtminstone officiellt och enligt dokumentationen.

I dagarna dök det upp mediauppgifter om att Ryssland avser att tillverka en version av sin nya problemfyllda stridsvagn T-14 Armata med ett 152 mm-kalibers eldrör, och att dessa stridsvagnar ska få taktiska kärnvapengranater. Detta har nu upprepats av Ryska Federationens försvarsministeriums egen TV-kanal Zveda, som även går in på detaljer kring verkan.

Det handlar om kärnvapengranater på under ett kiloton (Hiroshimabomben var 15 kiloton). Eldklotet kommer enligt Zveda vara cirka hundra meter i diameter, där allt i princip dör, och slå ut motståndarens stridsvagnar inom cirka 300 meter, samt ge tredje gradens brännskador till alla inom 400 meter, samt dödlig strålsjuka till 50% av alla soldater inom 700 meter (givet behandling – min analys). Övriga lär få akut strålsjuka.

0.5 kilotons kärnvapenladdning på Kråks skjutfält söder om Karlsborg. Grön yttre ring är 50% dödlighet pga strålskador, orange ring är tredje gradens brännskador, röd ring är 20 atmosfärers övertryck.

Vill man se de tur svenska förhållanden så skulle en sådan granat t ex slå ut hela Helgeandsholmen eller Stockholms slott.

Det handlar alltså inte om tidigare kärnvapengranaters indirekt eld, utan om direkt eldgivning mot mål. Sitter man i en stridsvagn bör man ha adekvat skydd mot direkt strålning, särskilt om man som avfyrande stridsvagn befinner sig mer än 700 m bort.

Ett nytt intressant taktiskt bruk av kärnvapen, vilket går i linje med rysk doktrin att prata om kärnvapenskalpellen, dvs specifikt riktade angrepp mot militära mål med hög precision, samt deeskalering dvs att sätta in kärnvapen för att vinna och avsluta en konflikt.

Nu kan detta förstås vara ren propaganda, men det intressanta är vad detta skickar för signaler. Man vill understryka att man har kärnvapenkapacitet och att man är villiga att sätta in taktiska kärnvapen på slagfältet. Redan idag, inte bara via nya kärnvapengranater. Det handlar om att signalera.

Som jag skrivit flera gånger tidigare var Sovjetunionens plan aldrig att genomföra ett konventionellt krig. Anfallsplanerna mot Västeuropa (och Sverige och sannolikt Finland) skulle ske med en massiv insats av taktiska kärnvapen. De första timmarna skulle 60% av de taktiska kärnvapnen sättas in och sedan skulle man anfalla rakt genom kontaminerad terräng.

Man vill nu signalera att nästa krig blir med kärnvapen. Samtidigt var det Sovjetunionen som finansierade “fredsrörelsen” i väst och planterade ett antal narrativ om ömsesidig utplåning, kärnvapenvinter, mänsklighetens undergång mm. I verkligheten planerade man för att segra med kärnvapen, vilket är ett helt annat narrativ. Och faktum är att ingen vet hur ett kärnvapenkrig skulle se ut – vi har aldrig haft ett där bägge sidor satt in kärnvapen.

Enskilda kärnvapens effekt är också kraftigt överdrivna. För att exempelvis jämna Stockholm med marken skulle det antagligen krävas 15 – 20 stycken av Rysslands kraftigaste kärnvapen runt en megaton, dvs totalt 1000/15*20=1333 Hiroshimabomber. En kärnvapenbrisad mot det strategiska målet FRA på Lovön skulle bara få rutorna att skallra inne i centrala Stockholm.

Det finns idag ingen T-14 Armata 152 mm, och stridsvagnen dras med stora tekniska problem. Det väsentliga är signalvärdet i ett sådant här uttalande.

Ryssland har stora problem med penetration hos sina stridsvagnars pilprojektiler, så att smälla av en kärnvapengranat mot en kvalificerad motståndares stridsvagnar är förstås ett alternativ.

Ryssland har generellt usel militär utrustning och ännu sämre personal. Detta kompenserar man med hybridkrigföring och reflexiv kontroll av motståndarens beslutsprocess, samt med enorm numerär på plats där framtidens krig sker. Därtill har man det viktigaste av allt – viljan att sätta in trupp i strid mot folkrätten och helt utan hänsyn till civilbefolkningen. Detta har man visat både inom Ryska Federationens gränser och i det pågående kriget i Ukraina.

Det spelar ingen roll hur bra man är om man saknar viljan att använda sin förmåga. Det spelar heller ingen roll vad man har för numerär om den befinner sig på andra sidan jorden i förhållande till en konflikt.

Pratet om kärnvapen till T-14 Armata ska ses som en del i ryskt informationskrig och reflexiva kontroll. Det handlar om att skrämmas och påverka Väst, så man kan få fortsätta sina krig mot grannländer som Ukraina ifred.

Siffrorna låter som att Zveda varit inne på Alex Wellersteins tjänst Nukemap, och talar förstås för att Zveda bara ägnar sig åt propaganda. Att återigen skaffa taktiska kärnvapengranater skulle göra att Ryska Federationen och Kreml bryter mot ännu ett nedrustningsavtal. Man har redan brutit mot sex nedrustningsavtal, inklusive mot medeldistans markbaserade kärnvapenrobotar.

Vi får väl i övrigt se vad som händer med Kazakhstan framöver. Landet ska till år 2025 byta ut det ryska kyrilliska alfabetet mot västerländska latinska alfabetet. Detta är tydligt västinriktat och kommer på sikt ge landet en välbehövlig ekonomisk och utvecklingsmässig skjuts när befolkningen mycket enklare kommer kunna lära sig utländska språk och det öht blir enklare för utländska företag och investerare att verka i landet. För Kreml är alfabetet ett sätt att bibehålla förtrycket av befolkningen, som har extra trösklar mot utlandet på det viset. Signalvärdet är tydligt. Kazakhstan vänder sig bort från Putins drömmar om en Eurasiska Unionen och blickar mot välståndet i Väst istället för misären i Ryssland.