Försvarsmaktens nya personalförsörjning: Från 8 promille av en årskull behöver pliktrektyteras

830

På Försvarspolitiskt Arena på Almedalen presenterade regeringens utredare Annika N Christensen i sällskap med ÖB Micael Bydén och försvarsminister Peter Hultqvist de stora dragen i vad den pågående utredningen av Försvarsmaktens personalförsörjning kommer landa i. För att komma runt att försvaret betalar för dåliga löner kommer man återinföra en tvångsbaserad pliktrekrytering som kommer omfatta från 8 promille av en svensk årskull ungdomar, eller 800 personer om året.

Överbefälhavaren Micael Bydén pratar med bassar efter seminariet.

Annika N Christensen

Regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist (s) har som bekant tillsatt en presonalförsörjningsutredning för att komma till rätta med stabiliteten i det nya yrkesförsvarets rekrytering. Utredningen leds av Annika N Christensen och på ett seminarie på Förvarspolitisk Arena på Almedalen presenterades  i mycket vad utredningen kommer landa i.

Försvarsmakten har idag problem att framför allt rekrytera GSS/T, dvs tidvis tjänstgörande soldater, sjömän och gruppchefer, samt till viss del behålla GSS/K, dvs kontinuerligt (“fast anställda”) soldater, som sällan stannar de planerade åtta åren ut.

Istället för att genomföra det personalen är samstämmigt säger skulle fungera – nämligen höja lönerna – kommer utredningen landa i att att via pliktrekrytering tvångsmässigt rekrytera från 800 ungdomar och uppåt om året. Det motsvarar ca 8 promille av en årskull svenska ungdomar, och blir alltså en grov orättvisa. På inget sätt kommer alla naiva föreställningar om en värnplikt där alla samhällsklasser möts eller ungdomar lär sig hyfs och annat trams.

I praktiken kommer dessa dryga 800 personer väljas bland de som är absolut bästa för uppgiften, dvs synnerligen rekorderliga och begåvade ungdomar och inte de som värnpliktsnaivisterna anser borde göra militärtjänst för att få lite hyfs.

Försvarsmaktens behov är idag 4000 GSS om året och man uppnår 3200. Mellanskillnaden ska alltså tvångsmässigt pliktrekryteras.

Soldatyrket är Sveriges lägst betalade låglöneyrke för vuxna människor. Den enskilt mest avgörande anledningen till att soldater slutar eller inte tar värvning efter genomförd utbildning är lönen. De närvarande soldater från de förband som Försvarsmakten har på plats under Almedalen var helt eniga om att de behöver högre löner. Det går inte att bilda familj på lönerna, än mindre skaffa en bostad. En av bassarna hade dessutom fått avslag på bostadslån från sin bank, eftersom GSS/K-tjänster är tidsbegränsade och alltså inte är en fast anställning. Att vederbörande välmeriterade och välutbildade sodlat när som helst kan sluta och ta motsvarande anställning i det civila med 50% högre lön brydde sig inte Handelsbanken om. Det var ju en tidsbegränsad anställning. En annan soldat dock fått bostadslån via SEB som tillsammans med Officersförbundet tagit fram paket med förmånliga lån för Försvarsmaktens soldater.

Officersförbundet publicerade nyss sin medlemsundersökning. 

Sju av tio soldater har övervägt att säga upp sig det senaste året. Sex av tio officerare har övervägt det samma. Det absolut mest avgörande är lönen och som soldaterna konstaterade: “man kan tolerera rejäla bajsmackor så länge man får en bra lön”.

Medlemsundersökningen kommer presenteras på Försvarspolitisk Arena i morgon.

Men istället för den enkla lösningen att erbjuda en skälig lön man kan leva på, så tänker man istället tvångsrekrytera in inledningsvis drygt 800 ungdomar om året.

Den återinförda pliktrekryteringen försvaras med att om vi framöver behöver utöka arméns numerär fungerar inte det nuvarande personalförsörjningssystemet. Det är bara att hålla med på grund av dagens löner och att tanken tänks att utöka armén är åtminstone positivt.