Sagan om den lilla röda hönan #frihet

Levde lyckliga i alla sina dagar?
Blev kanske inte så många dagar?
De svalt – förhoppningsvis – ihjäl…
Vad gäller hönan: hon fick väl i alla fall vara glad hon inte drabbades liksom småländska damen på tjugan.
Den damen skulle ju, var det tänkt, betala 102% i brödavgift!
Gammal fin saga.
50 årig?
Eller kom den 1848 med herr Marx…

Den blå hönan önskar så sina frön i Skåne. Det visar sig att marken ägs av grevesläkten Grise sedan flera hundra år. De är mycket stolta över sina anor (även om de talar tystare om att de i tidernas begynnelse erhållit marken med vapenmakt och förslavat befolkningen). Halt ropar översvinet Grise när den lilla blå hönan försökerplantera sina frön. Du får inte plantera dina frön här hursomhelst! För varje bröd du bakar måste du ge ett till oss i arrende! Den blåa hönan sliter i sitt anletes svett. Genom hårt arbete och teknologiska landvinningar på gården lyckas hon höja avkastningen. Hon drömmer om att en gång köpa sin egen mark. När Greve Grise får reda på det hela kommer han på besök. -Din arrendekvot är höjd eftersom du kan producera mer bröd. Den lilla blå hönan blir förtvivlad. -Då kommer jag aldrig kunna lyfta mig ur fattigdomen utan alltid få slava för dig! -Precis så är det svarade Grise. Jag är inte så dum att jag låter en höna som lägger guldäggflyga sin kos! Din uppgift är att leva på smulor medan jag uttnytjar din arbetskraft till maximum. Sådan är kapitalismen.

Den lilla blå hönan gick sedermera med i ett parti som kämpade för hennes rättigheter. Med tiden skapades ett samhälle där välfärden för alla djur var oöverträffad. I detta samhälle levde en liten röd höna som surade över att en del av hennes bröd gick till skatt..

Man ska nog inte underskatta kraften i att göra absolut ingenting. Uttrycket är så starkt att nästan alla känner sig manade att agera.

All handel handlar om att man vill byta till sig något av omgivningen – och det man byter är inte varor och tjänster, utan ytterst sett den arbetade TID som det tar att framställa den aktuella varan eller tjänsten. VINST uppstår när man byter den arbetade TIDEN på ett för en själv fördelaktigt sett. Man kan ju så klart argumentera att vi värderar arbetad TID olika. Men i så fall är vi nog överens; exakt HUR man rättfärdigar det ojämna handelsutbytet av arbetstimmar kan kanske göra det samma – huvudsaken är att vi är överens om ATT det sker.

Exemplet med den röda hönan pekade på ETT av TVÅ olika sätt att "gå med vinst" i relation till omgivningen, nämligen det dumma och lätt-genomskådliga sättet. Grisen, kossan och gåsen ville arbeta noll timmar, men de vill ändå norpa åt sig resultatet av hönans arbete. Det smarta och mera lätt-kamouflerade sättet att "gå med vinst" är när hönan begriper att hon kan åstadkomma så mycket mer genom att ANSTÄLLA grisen, kossan och gåsen, och få dem att arbeta "för hennes räkning" så att säga.

Sammanfattningsvis kan också sägas att utvecklingen från djurisk egoism till mänsklig altruism, vad handelsutbytet med arbetstimmar beträffar, av naturliga skäl går ytterst långsamt. Man kan inte begära att människorna ska förmå sig att ta språnget från Vikingens okamouflerade plundringsideal (makten styr rätten) till ett 100% rättvist och nästakärleksfullt handelsutbyte med arbetstimmar (rätten styr makten). Kapitalismen fungerar tillsvidare som en kompromiss. Lag och ordning ska råda (den mänskliga principen) men den ekonomiskt starkaste ska fortsatt ges tillfälle att roffa åt sig av den svagares arbetstimmar (den djuriska principen).