Pengarna slut för försvaret – renovering av stridsfordon 90 stoppas

Pengarna är slut för försvaret och en modifiering och uppgradering av stridsfordon 90 stoppas rapporterar Officerstidningen. Konsekvenserna blir att fordonen i förbandsreserven inte kommer åtgärdas alls och övriga fordon får bara det absolut nödvändigaste för att kunna fortsätta rulla.

Gammal stridsfordon 9040A (?)

Officerstidningen skriver:

“Tidigare var en modifiering och uppgradering av cirka 500 stridsfordon 90 planerad. Idag får ungefär hälften av fordonen istället en livstidsförlängande renovering med lägre ambition och resterande fordon lämnas utan åtgärd.”

Cirka 500 stridsfordon 90 avser sannolikt samtliga i svensk ägo. Exakt antal stridsfordon 90 i svenska försvaret är inte öppna uppgifter, men i den sk förbandsreserven ska det finnas fordon till cirka fyra mekaniserade bataljoner. Dessa fordon ska enligt uppgift också av och till använts under övningar när andra fordon är på underhåll, eller för att hålla nere körsträckorna på förbandssatta fordon. Förbandsreserven är tänkt att användas om vi någon gång får för oss att återrusta och utöka arméns mekaniserade förband igen – något som redan använts nu när arméns nya organisation tar samtliga stridsvagn 122 i bruk. Alla utom 45 av dessa stod tidigare i förbandsreserven.

Samtliga stridsfordon 90 var tänkta att modifieras och uppgraderas, men Pierre Königsson på FMV säger att pengarna inte räcker efter att offerterna från industrin hamnat på högre siffror än förväntat. Istället genomför man nu bara det som är “absolut nödvändigt för att kunna behålla fordonen i drift”, och då endast för de förbandssatta fordonen.

Fordonen i förbands åtgärdas alltså inte alls. Pierre Königsson säger att eftersom det är lednings- och sambandssystemen som måste uppgraderas eftersom de äldre systemen nu saknar reservdelar, så kommer fordonen i förbandsreserven få svårt att samverka med de livstidsförlängda versionerna.

Medan den hårt hållna Försvarsmakten ständigt måste visa vinst och inte får gå över budget, ska nu polisen anställa 700 civila utredare, för att snabbare kunna lägga ner polisanmälningar pga brist på spaningsuppslag eller brott kan ej styrkas, utan att ha pengar till detta. Man tar helt enkelt och vänder sig till Riksgälden och lånar istället. Försvarsmakten är dock så hunsad sedan regeringen Borgs tid att  skjuta över budget inte finns ens i tankevärlden.

Värt att notera är förstås att i den nya försvarspolitiska inriktningen till år 2020 så har politikerna utelämnat detaljsstyrning på sådan här nivå. Istället kommer ett antal gökungar införskaffas, då det ser bra ut försvarspolitiskt, som på så sätt tränger ut nödvändigt underhåll, renoveringar, modifieringar och livstidsförlängningar av befintligt materiel. Enligt uppgifter till mig gäller detta inte bara inom armén, utan inom samtliga försvarsgrenar. Befintlig förmåga riskerar att slås ut därför att politikerna helst vill skaffa nya förmågor utan att anslå pengar till de befintliga. Så kallad plakatpolitik.

Om de strukna renoveringarna av stridsfordon 90 kan ni läsa om på sidan 8 i senaste Officerstidningen. Det anges också att läget är likartat för stridsvagn 122.

Tillägg: Annat som lagts ner är utvecklandet av försvarets sjukvårdstjänst. Istället ska den civila vården ta hand om sårade soldater i krig – som om den civila sjukvården ens skulle klara en större olycka, än mindre krig där även civila kommer drabbas. Återinförandet av fältsjukhusen har stoppats. Å andra sidan finns det ändå inte lastbilar nog för att flytta runt försvarets mobila sjukvårdsenheter – dessa sitter fast i reparationsköer man inte har råd att åtgärda eller ska nyinförskaffas – något som drabbar alla funktionsförband, inklusive de “mobila ledningsplatserna”. Mer om sjukvården i ett senare blogginlägg.