Svenska språket behöver nya ord

Svenska språket lider av språkliga brister. En sådan brist är substantiv för det femtiotal olika former av frost, is och snö på en bilruta när man är stressad på morgonen.

Likt eskimåerna har svenskan en lång rad ord för snö, eller olika varianter av frusen diväteoxid (vatten). Frost, rimfrost, nysnö, pudersnö, kramsnö, slask, modd, skare, snöblandat regn, regnblandad snö, spårsnö mfl mfl.

Dessa ord har rimligtvis växt fram under århundrandena och avspeglar ett historiskt behov i språket. Men bilen har bara funnits med oss i hundra år, och blev inte allmängods förrän på 50- eller 60-talet. Vi har helt enkelt inte haft bilar tillräckligt länge för att komma fram till separata ord för den jävla isen på bilrutan.

Den kan vara tunn frost, som lätt släpper. Det kan vara frost där stigande temperatur har gjort att den smälter undertill och inte ens behöver skrapas bort, utan kan tas bort med en handske. Den kan vara tio centimeter snö, fastfrusen i is under. Den kan vara regnvatten som stelnat till en enda stor skorpa av is när temperaturen snabbt fallit. Den kan vara tjock frost med isklumpar i, där regndroppar från några minuters duggregn fastnat. Den kan vara den typen av frost som krampaktigt klamrar sig fast i glasets släta yta samtidigt som du redan är försenad tio minuter och som ingen form av verktyg biter på. Det kan vara den stenhårda frosten som måste repas bort. Det kan vara frosten som fick stenskottet att bli en tjugo meter lång spricka.

Här saknas det helt enkelt ord.

Luciferfrost. När helvetet fryser igen. Det är den där frosten som inget verktyg biter på. 

Floppfrost. När du genom fönstret konstaterar att rutan måste skrapas och går ut tio minuter i förväg, bara för att upptäcka att frosten inte ens behöver en skrapa för att avlägsna.

Helst vill man ha helt separata ord, istället för sammansatta substantiv, likt skare för snö. Dessa behöver förstås en kulturell kontext för att växa fram. 

Låt oss berika det svenska språket. Ser fram emot era förslag.