Tidsresor är praktiskt omöjliga

Vintergatans rörelse sker i den lokala galaxhopen med tex Andromeda. Det visste vi inte för 100 år sedan. Lokala galaxhopen ligger i utkanten av Virgosuperhopen tillsammans med ungefär ytterligare 100 lokala galaxhoper. Givetvis finns inga större grupper åtminstone är de inte erkända än. Genom en tidsresa där hänsyn mycket exakt tas till rörelsen hos alla dessa objekt skulle bevisa detta att det inte finns större grupper dvs om man kommer fram rätt i rummet

På ett intressant sätt kan vi ändå resa bakåt i tiden och få kunskap som var omöjlig för några år sedan. På 70-talet var det omöjligt i teorin att se vem idag som är mest släkt med resterna av någon förhen (tidigare kallad förfader).

Resor framåt gör vi alla i fantasin. Om inte gjorde dessa ständigt skulle vi strax bli överkörda av en bil i städer eller uppätna av något rovdjur i den vilda skogen.

(Från hemtjänst för några år sedan kom en skräckslagen ung kvinna in och sa att hon såg en räv eller en älg i trädgården och den följde efter henne. Försökte lugna henne med att det nog var något av våra halvtama rådjur men när jag talade om att vi sköt en trafikskadad älg här för 10 år sedan och en rävfamilj bodde här för 5 år sedan såg vi henne aldrig mer. Ibland ger ökad kunskap ökad skräck).

Vi som lever på placeringar gör ständigt tidsresor. Vi ser med kunskap och fantasin oftast långt framåt och tar hänsyn till att det alltid kommer en Svart Svan.

Vänliga hälsningar

Nanotec

Äsch, det är ju bara att utrusta tidsresenären med en fallskärm. Sedan teleporteras hen ett antal km ovanför jordytan. På så vis minskas behovet av precision drastiskt.

Alltid funnit tidsresor löjliga. Lite som teleportering i Star Trek. Folk som fascineras av detta tycks sakna insikt i materiens enorma komplexitet och brunn utan botten.

Å andra sidan överträffar Cornu ibland sig själv med coola inlägg. Att planetplanet i själva verket är ställt på högkant gentemot galaxplanet och var vårt system är lokaliserat i Orionarmen hade jag tidigare tagit reda på, men färdriktning, hastighet och en så häftig animation som denna med planeternas sammansatta rörelser hade jag inte koll på. Fräckt.

Internet är praktiskt omöjligt. Alla dessa bitar som måste ta sig över jorden på exakt rätt sätt till exakt rätt ställe.

Är det möjligen så att herr författaren bollar en ny bokide a la science fiction?

OK, det du dissar ovan är ju snarare obegränsad teleportation i fyra dimensioner än tidsresor i sig. OM tidsresor alls är möjliga så kommer de nog initialt att vara spårbundna på samma sätt som ingenjörsskapad motordriven rörelse i den tredje dimensionen initialt var spårbunden (tåget uppfanns före bilismen, som uppfanns före flyget, som uppfanns före rymdfarten).

Låt oss säga att framtidens biologiska ingenjörer upptäcker ett sätt att separera medvetandet från kroppen (för enkelhetens skull använder jag i fortsättningen ordet själen istället för medvetandet) och att man i samband med det upptäcker att själen färdas genom tiden på ett slags fyrdimensionell järnväg som är bunden till kroppen. Då blir nästa steg "bara" att lära sig hur man skickar iväg själen bakåt längs den järnvägen så har man ett första slags primitiv tidsresa, kanske tillräcklig för att åka tillbaka och leva om sitt liv och undvika att göra de misstag man gjorde första gången.

I ett andra steg kan man tänka sig att om själen skickas ända tillbaka till "järnvägsspårets" befruktningsögonblick så fungerar detta som ett slags järnvägsstation där man antingen byter spår till sin moder eller sin fader (vilket enligt statistik jag sett i det senare fallet skulle innebära en stor överraskning för så många som upp till tio procent av alla svenskar, he-he). Om det är möjligt att passera den knutpunkten borde man teoretiskt kunna fortsätta bakåt hur långt som helst, så länge vi ignorerar att man då överlappar andra själar en gång per generation man färdas bakåt (infoga sidohandling om att schizofreni är ett slags järnvägsolycka mellan befintlig själ på väg framåt och tidsresesjäl på väg bakåt).

Sedan återstår frågan om det är en engångsresa bakåt eller om man kan återkallas tillbaka till framtiden men det får herr författaren lösa själv, en möjlig variant är ju dock att man i alla fall kan sända "information" framåt igen, den lediga "bandbredden" när vi sover är tämligen enorm och om det visar sig att man kan separera själen från kroppen kanske det samtidigt visar sig att "nattlig sömn" är ett slags "järnvägsströmskabelstolpe" till den där järnvägen som själen färdas längs i den fjärde dimensionen.