I slutet av maj gjorde Bonnier/DI Weekend en intervju med mig och några andra ekonomibloggare. Den artikeln finns nu ute i DI Weekend, men jag vill alltså understryka att den är gjord i maj och som alltid gäller uttalanden bara till de inte gäller längre.
Det är möjligt att DI Weekend har ändrat texten sedan den 26:e maj när intervjun genomfördes, då jag bytte några mail med en reporter på DI härom dagen. I maj sade jag följande, som var med i den citattext jag granskade:
”Bostadsmarknaden tycker jag också är intressant att skriva om för som aktiemarknaden ser ut nu är det enligt min mening inte så spännande att skriva om investeringar. Just nu handlar det mest om att köpa aktier och sitta kvar, men om något år är det nog dags att byta taktik.”
Som vanligt är det där antagligen inte ett exakt citat av något jag sade på intervjun med Caroline Åkerlund. Men det är tillräckligt nära, och då brukar jag strunta i att korrigera citaten. T ex kanske jag sade ”inom något år” och inte ”om något år”. Vad vet jag?
Jag är inte så säker på det där längre. Nu tror jag snarare att det finns risk för att det optimala tillfället att sälja av aktier på ett tag har passerat i början på juli, och har själv avvecklat en hel del innehav, både aktier och fonder, om inte annat över valet. För tillfället ser det ut som att konjunkturåterhämtningen viker, aka 2004 – 2005-scenariot. Konjunkturen kan fortfarande vända upp igen likt 2005 – 2007, men just nu är det mörkt. Ett regimskifte till socialistregim kan därtill bli spiken i kistan för svensk del, även om politikerna och politiken har betydligt mindre påverkan än de själva påstår.
Fotot på mig i artikeln är åtminstone bra. Togs i duggregn den 4:e juni av DI:s fotografpraktikant Oskar Omne. Alltid intressant att låta fotografen släpa runt parabolblixt och punktblixt i fotografiskt intressant terräng på andra sidan berget, även om markförhållandena kan vara utmanande. Har blivit några sådana här sessioner vid det här laget. Det publicerade fotot tror jag togs nästan högst upp på berget, ett av kanske hundratals foton under säg en timmes tid. Bloggarens och författarens hårda liv. Lider hårt med alla fotomodeller som måste göra sådant här hela tiden. Min blick och mitt ansiktsuttryck är på mig som zonat ut och tänker på annat.
Bifogar ett foto på den hårt arbetande fotografen. Jag ska ju bara stå eller sitta still och tänka på England.
I övrigt tror jag inte artikeln innehåller något direkt nytt för er, kära bloggläsare. För tillfället är den gömd bakom en betalvägg, men DI Weekends artiklar brukar släppas loss till allmänheten senare i helgen.
Oturligt nog för de nya läsare som via DI Weekend kommer in på bloggen i tron att de ska få läsa något om ekonomi, så släpps ju min nya undergångsroman Stjärnklart på måndag. I helgen blir det därför mestadels preppingtema eller populärkultur (ibland bägge) och inte så mycket ekonomi.

2 kommentarer
I inlägget glömdes det av att nämna att texterna på bloggen ofta polariserar frågeställningarna som behandlas, andras utsagor extrapoleras (ibland till svårigenkännlighet) innan de kommenteras och texterna avgränsar sig så att de är korrekta inom de intervall som de själva begränsar sig inom (vilket kan göra det svårt att hitta fel i argumentationen även då den befinner sig på läktaren). Alltsammans mycket irriterande, känsliga läsare varnas, etc. etc.
Dock förtjänar det att nämnas att det som är verkligt irriterande på bloggen är när den inom parentes ibland lämnade kommentaren "obskyr populärkulturell referens" avser något som jag själv inte kommer på vad det är.
Tunt reportage, men grattis till exponeringen. Du förtjänar uppmärksamheten!