Nedan är ett gästinlägg författat av nätverket Steg 3:s samordnare Robert Höglund.
Sverige behöver en beredskap för utebliven tillväxt
Den senaste veckan har kritik kommit mot Miljöpartiets kongressbeslut på att man ska verka för en ekonomi som inte är beroende av ekonomisk tillväxt. Detta har kallats tillväxtfientligt av debattörer, bland annat av statsminister Fredrik Reinfeldt. Men att vilja vara tillväxtoberoende är något helt annat än att vara emot tillväxt. Mycket tyder på att den typ av ekonomisk tillväxt vi haft under modern tid inte ens kommer var möjlig att åstadkomma i framtiden, vare sig vi vill eller ej. Miljöpartiet sällar sig glädjande nog nu till oss som inser att vi inte kan satsa alla kort på att fortsatt tillväxt ska trygga framtidens välfärd och ekonomi.
Tillväxt är idag ett av de mest framträdande målen i samhället och en indikator som ständigt refereras till i media och den allmänna debatten. Politiker, ekonomer, företagsledare, bostadsköpare med flera förlitar sig idag till stor del på att fortsatt ekonomisk tillväxt ska trygga framtida välfärd och försörjning. Men väldigt få ställer sig frågan: Vad skulle egentligen hända om tillväxten uteblev?
Otvivelaktigt skulle det kunna skapa stora problem. Framförallt finns det i samhället en inbyggd förväntan om en växande ekonomi. Fackförbund kräver och arbetstagare väntar sig årliga löneökningar. Börsvärden och investeringsvilja bygger på antaganden om framtida tillväxt. Samma sak gäller för pensionssystemet, liksom en mängd prognoser som utgör underlag för stora samhällsbeslut. Har vi inte tillväxt blir det också betydligt svårare att betala tillbaka skulder.
Exakt vad långvarig låg ekonomisk tillväxt eller nolltillväxt leder till vet vi inte. Vad som däremot kan hända i en ekonomi som har nedväxt har vi desto fler exempel på, senast från länder som Spanien, Italien och Grekland. Minskade skatteintäkter, mängder av konkurser och kraftigt ökande arbetslöshet och ekonomisk ojämlikhet är några av effekterna. Även om det är långt i från säkert att utebliven tillväxt skulle få dessa konsekvenser så skulle vi med största sannolikhet behöva hitta nya lösningar bland annat för hur vi skapar jobb, säkrar skatteintäkter och fördelar välståndet.
Men finns det då något som tyder på att den ekonomiska tillväxten är på väg att ta slut? Faktum är att tillväxten har planat ut och sakta minskat i mogna ekonomier under flera decenniers tid och flera tendenser pekar på att detta fortsätter.
Framför allt har världen aldrig upplevt ekonomisk tillväxt utan att resursförbrukningen samtidigt ökat. Tillväxt är kopplat till konsumtion av mer energi, som idag till över 80 procent kommer från fossila, icke- förnyelsebara källor. Efterfrågan ökar också på centrala tillgångar som jordbruksmark, färskvatten och sällsynta jordartsmetaller. Det beror bland annat på att vi ständigt blir fler på jorden och behöver tillföra mer resurser och energi för att inte välståndet per capita ska minska. Men många av de resurser vi är beroende av närmar sig eller har i vissa fall passerat den gräns då vi inte längre kan öka produktionen eller uttaget. Dels eftersom ett fortsatt uttag av vissa, framförallt fossila resurser vore förödande för klimat och miljö, men också eftersom tillgången till en stor del av det vi idag efterfrågar är fysiskt begränsad. Så är exempelvis fallet med den för ekonomin så viktiga oljan. Utvinningen av konventionell, billiga olja har redan peakat och ökningen av oljeutvinningen sker genom dyra okonventionella och miljöskadliga metoder som fracking.
Om inte resursförbrukningen längre går att öka blir det enormt svårt att ha fortsatt ekonomisk tillväxt, särskilt om flera resurser minskar samtidigt och man inte enkelt kan byta ut användningen av en resurs mot en annan.
Världen rör sig inte heller mot en ekonomisk tillväxt frikopplad från ökad resursanvändning. Vi blir visserligen mer effektiva men användningen av resurser ökar ändå. Exempelvis så använder vi globalt sett inte bara mer energi för varje år totalt sett utan också mer per capita. Man får ofta höra att Sverige minskat resursanvändningen och utsläppen av växthusgaser men om vi räknar med de utsläpp som vår konsumtion orsakar i andra länder, så syns en ökning av våra utsläpp
Tillväxtens beroende av en ständigt ökande resursförbrukning är en central problematik men det saknas inte heller andra hot mot en fortsatt växande ekonomi. Inflytelserika ekonomer som Larry Summers och Paul Krugman frågar sig om ekonomin i västvärlden nu befinner sig i en permanent mild depression. Att efterfrågan egentligen kanske är för låg och att den tillväxt vi får endast uppstår “tack vare” spekulationsbubblor och ohållbart lånande. En annan tendens som lyfts fram av bland andra professor Robert Gordon är att det inte längre verkar skapas den typ av stora tillväxtdrivande innovationer som vi sett under tidigare årtionden.
Oavsett om man hoppas och tror på fortsatt tillväxt eller ej bör man inse att risken att ekonomin som helhet slutar växa eller till och med minskar numera är verklig, och att detta skulle kunna ge väldigt allvarliga effekter på vår välfärd om vi inte vidtagit några preventiva åtgärder. Därmed bör man också inse hur viktigt behovet av att stå förbered inför riskerna är.
Det här är en samhällsfråga av enorma mått. Hur kan man garantera försörjning, jämlikhet, social trygghet, utbildning, hälso- och sjukvård, en levande demokrati med mera i ett läge där ekonomin står stilla eller minskar? Exakt vad som skulle behöva göras är det nog ingen som har ett färdigt svar på. Men många lösningar som bygger beredskap för ett scenario utan tillväxt är antagligen också lösningar som bidrar till omställningen till ett mer miljövänligt, hållbart samhälle. Exempelvis är ett minskat beroende av fossila bränslen och utbyggnad av förnyelsebara energikällor eftersträvansvärt både för att det säkrar Sveriges framtida tillgång till energi och för att det minskar utsläppen av växthusgaser.
Andra länder har kommit längre i den här diskussionen. Exempelvis ledde Tysklands Bundestag en partiöverskridande kommission under tre år där man bland annat tog upp tillväxtens resursberoende, ifrågasatte BNP som ensamt mått på välstånd och undersökte hur landets ekonomiska och sociala modell skulle klara av låg tillväxt.
Enstaka svenska forskningsprojekt har börjat undersöka dessa frågor men de måste även tas på allvar från politiskt håll. Miljöpartiet visar nu att man förstått problematiken. Regeringen har själva tagit ett litet steg framåt då man förra veckan tillsatte en utredning som ska ta fram kompletterande mått till BNP. Men man behöver nu också börja undersöka just hur vi skulle kunna bygga beredskap för en tryggad välfärd och jämlikhet även i ett läge där ekonomin och resursanvändningen inte växer utan kanske till och med minskar. Annars riskerar vi att imorgon få ett fattigare, instabilare och mer ojämlikt samhälle än det vi har idag.
Robert Höglund, samordnare Steg 3
Faktaruta: Steg 3 är ett politiskt obundet nätverk av personer som vill lyfta det dilemma som samhällets beroende av ekonomisk tillväxt i en ändlig värld utgör. Steg 3 samlar forskare, politiker, ekonomer, journalister, författare med flera exempelvis Anders Wijkman, KG Hammar, Anna Borgeryd, Stina Oscarsson, Christer Sanne med flera. www.steg3.se
43 kommentarer
Vad kan Steg 3 göra? Det finns inte ens ett konktet förslag. Vårt enda hopp står till Putin med ett stopp av leveranserna till Preemraff, vilket får Storsvensken på knä inför den allsmäktige naturen, men nu inte längre en abstrakt ofta skäggig fjant i himlen utan en människa av kött och blod.
Du låter som krigshetsare innan första världskriget… "Det funkar inte bra nu, ett litet krig löser säkert problemen. Det kan ju inte vara så farligt utan är nog något nödvändigt och bra!"
Den stora massan av svenskar är så tomma i huvudet att de inte vet att hälften av oljan i mackarna kommer från Ryssland. Men de har hört talas om att Ryssland gärna använder ett ”gasvapen” mot andra länder. I stormaktkomplextet ingår att moralisera och inte erkänna egen svaghet och samma fenomen ledde till förlusten i Poltava. När de stolta soldaterna med sina trekantiga mössor och glada sånger blev slaktade så försvann stridsviljan fullständigt för de flyende. Ryssarna brydde sig inte om att massakrera också dom.
Idag kan man relativt lätt massakreta ett folk av idioter på avstånd genom att stänga dom ute från naturresurser och världshandel och plussa på med kärnvapen. Idag tror komplexfolket åter igen närmast på fanatiskt på en högre makt som ordnar så att allt blir väl för dom. Men logiken tyder på något helt annat.
Miljöpartiet inbillar sig att vi skall leva gott på tolerans och kärlek. Energi är strängt taget onödigt. Allt som behövs är lite miljöpartister och fi:are som predikar kärlek så kan man vara hur många som helst på att dela den hastigt avtagande kakan.
F! är ju dock mer hatiska än något annat parti egentligen (förutom möjligen SD) så.. Nja..
Tack för gästinlägget. Läsvärt!
Men hela texten är egentligen främst ett argument för inflation. Två procent inflation och två procent tillväxt innebär att vi egentligen bara står still på samma fläck, utan att det behövs något ökat resursutnyttjande, men ändå kan de där kraven om årliga löneökningar etc tillmötesgås. "Tillväxten" blir då mest en snuttefilt snarare än något konkret, men det är väl inget fel i det. Människor är ju i högsta grad även känslostyrda varelser, inte bara förnuftsstyrda. Och någon reell tillväxt behöver vi rimligen inte, åtminstone inte i Sverige, då vi har det bra som vi har det.
Tyvärr innebär inflation samtidigt att spararna pungslås för varje år. Inget större problem i dagens samhälle kanske, där varenda jävel (utom jag) tycks belånad upp över öronen och lever gott på det, men ändå. För att avsiktlig inflation ska vara en acceptabel ekonomisk politik krävs att det existerar något riskfritt sparande som inte är denominerat i kronor och ören. Men det går säkert att lösa om man bara vill.
Tack!
Intressant kommentar, vissa problem med utebliven tillväxt mildras säkerligen genom inflation, exempelvis skuldsättningen. Men frågan är om enbart inflation skulle räcka… Vi bör också vara förberedda på reell nedväxt och alla de konsekvenser det kan ge, inte bara nolltillväxt..
/Robert Höglund
Det är nog bra att tala om ständig recession snarare än om nerväxt, så fattar fler vad det handlar om.
Resonemanget går lika bra att tillämpa på "nedväxt". Två procent tillväxt, tre procent inflation, så är krympningen ett faktum, men utan att det svider alltför mycket i folkdjupen. Inflation är ett förödande effektivt sätt att omärkligt stjäla folks pengar – vilket diverse ekonomiska makthavare förstås är oerhört väl medvetna om och skamlöst missbrukar. Men samma metod går också att använda mer legitimt, för att göra det lite psykologiskt lättare att hantera ett gradvis samhällsförfall. Med "tillväxt" samtidigt med avmattningen ligger pengarna dessutom inte lika still som om det hade varit deflation, utan de kan lättare flöda från dåliga (= ej lönsamma) till bättre användningsområden.
Bra skrivet! Exakt vad jag själv anser: Inflation misstolkas generellt som tillväxt.
Börjeson skriver att 2 % tillväxt och 2 % inflation innebär att vi står still på samma fläck. Detta är ett grovt fel som alla som kommentarat har missat. "Tillväxt" definieras som ökning av varor och produktion. Man räknar härmed bort inflationen. Tillväxt mäts ALLTID i reella termer, inte i nominella. Om en land t.ex. har 50 % inflation innebär det inte att landet har 50 % tillväxt (även om lönerna kanske ökar 50 %). Om inte köpkraften ökas (dvs hur många varor som kan köpas) som finns ingen tillväxt.
Tillväxt (real) = nominella tillväxt – inflation
Detta är en viss pedagisk förenkling. För djupare förklaringar om tillväxt googla på tillväxt. Viktigt för en debatt att alla förstår termerna!
Korrekt, Traveller.
Dock används BNP nominellt när man t ex ska jämföra mot statsskuld etc, som också är nominellt. Och BNP-deflatorn är inte exakt samma som KPI-inflationen, som trots allt är konsumentprisindex. BNP omfattar inte bara konsumenterna…
@Traveller
Läser man t.ex. wikipedia så förekommer både begreppen nominell och reell tillväxt, så påstår man att tillväxt alltid avser reell tillväxt så bortser man från att det inte alls stämmer (googla på tillväxt så ser du).
Jag tycker den svenska artikeln om tillväxt är otydlig på Wikepedia. Den engelska artikeln på wikipedia tycker jag är utmärkt. De skriver bl.a:
Growth is usually calculated in real terms – i.e., inflation-adjusted terms – to eliminate the distorting effect of inflation on the price of goods produced.
Källa: http://en.wikipedia.org/wiki/Economic_growth
Intressant är också att iden att justera tillväxt från med befolkningsökningen, som skrivs om ovan.
Skall vi ha en öppen värld där många är välkomna till Sverige får vi nog även se till så vi har en öppen värld vad gäller ekonomin och utsläppen.
Som du mycket riktigt påpekar så är vår import mer belastande på miljön än det som produceras i Sverige.
Då kan vi inte gå före med begränsningar som ensidigt drabbar vår industri negativt.
Tvärtom bör vi utveckla vår industri genom att ge dem bättre villkor än omvärldens. På så sätt kan vi behålla kontrollen över utsläppen och behålla industrin.
"Men att vilja vara tillväxtoberoende är något helt annat än att vara emot tillväxt. "
Vid första anblick ser det ju rimligt ut, men har man då analyserat vilka politiska åtgärder som drivs för att skapa tillväxten och vad de är beroende på? T.ex. kan man ju tänka sig att kreditfinansierad tillväxt är beroende på att det verkligen blir viss tillväxt för att inte skulderna skall stiga till ohanterbara nivåer på sikt.
Sen skall man se invändningen mot ljuset att en beredskap mot något är en indikation på att man förväntar sig att detta är en reell möjlighet. Att då förespråka en sådan innebär att man öpnar för möjligheten att tillväxten uteblir (istf att stoppa huvudet i sanden), det kan ju vara politiskt otaktiskt att göra det…
Det steg 3 säger här är matematiskt faktum; jorden är inte platt och oändlig, utan rund och finit. Ekonomin, eller någon annan process som inte har ett eget slutet kretslopp, kan inte växa i evighet. Saker föds, mognar och dör. Det finns inga undantag till den regeln.
Det vi kan göra är att anpassa oss, eller krossas av fysikens lagar.
Frågan är väl om vi skall anpassa oss till en begränsad värld innan vi når begränsningarna eller flyttar dem med tekniska landvinningar.
Det senare är en optimists syn på världen!
Anders Wijkman har sedan Romklubben bildades förespråkat anpassning för att undvika kommande katastrof. Först var det befolkningsexplosion , nu klimatproblem.
Tyskland är som vanligt ett föregångsland.
Tillväxt kan ju definieras på annorlunda vis än idag. Vi kan ha tillväxt i ekologiskt hållbar produktion. Vi kan ha tillväxt av skogar som går att använda till annat är massaved.
Men sådan tillväxt är ju inte tillväxt enligt månglarna i bank- och finansvärldens styrelserum.
Så länge vi inte kan frigöra oss från den internationella bank- och finansmaffian kan vil glömma en sådan omdefinition. Den svenska politiskt korrupta ledningen är helt på bankmaffians sida och jag tror att både Borg och Reinfeldt suktar efter att få komma till de stora köttgrytorna.
@RB
"Vi kan ha tillväxt av skogar som går att använda till annat är massaved."
Tills vi inser att skogen bara kan växa på land och dessutom endast i vissa regioner…
Som det påpekats så finns det begränsningar både här och där i form av ändliga resurser. Miljömuppar lever bara i föreställningen att detta inte gäller bara för att man satt en grön etikett på produktionen.
Allt som växer i en ändlig värld kommer förr eller senare nå sin gräns.
Det finns ingen sådan ”risk”. Självklart blir samhället fattigare och mer ojämlikt tills det kollapsar och kanske även mindre stabilt. Erkänns inte detta är möjligheten till politisk påverkan liten. Ekonomin och vad tillväxten mäter är en slags bruttosiffra och den hålls nog uppe nästan till slutet. Det är nettot i plånboken som minskar och knäcker systemet. Allt fler måste sysselsättas primärt med att få fram naturresurser och hålla allt flytande på många sekundära områden av den högre komplexitetens fallande avkastning. Detta ger tillväxt i statistiken. Pengarna går allt mer runt i apparaten. När det sjunker så blir det därför snabbt. Folk kommer att fly till egna mer eller mindre isolerade liv för att trygga sin grundläggande försörjning. När elen försvinner i ett område så är det nog kört. Sedan finns bara en stabilitet med betydligt färre med ett primitivt och isolerat liv på rester. Redan har ett lokalt välstånd tagits ut kortsiktigt inom bland annat lågprisimport inom livsmedel, kläder och prylar, mindre export, färre investeringar, sämre kvalitet, ökad konkurrens, mindre militär, slimmade organisationer, ineffektivare rättsväsen, sjukdomar och miljöförstöring. Även detta gör att fallet kommer snabbt och att den officiella tiden för planering blir kort. Kanske ingen alls. Hur långt kollapsen kan försenas är svårt att säga.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Folkhemsfundamentalistisk retorik raderad, ordval som populariserades av massmördaren Breivik.
Att vi med snabba steg går mot en nedmontering av välfärden och demokratin det tvivlar ingen på.
Att överleva så länge som möjligt klaras med ett större upptag av lån.Med en filosofi att inte tillväxt skall till får vi se vad tillväxt är och från vilken utgångspunkt om vi kallar det tillväxt att komma ur en lågkonjunktur med 450.000 arbetslösa och 350.000 i påhittad sysselsättning så är det en sak.Om vi med tillväxt menar att löner och löneskillnader skall frysas betyder stopp på tillväxten är det en sak.
Om vi med stopp för tillväxt skall stoppa forskning och startande av företag så är det en sak.
Ett land som inte arbetar för tillväxt är dömt till undergång vilket vi ser på minvandringen som kommer från länder utan tillväxt.Tillväxten kan inte bromsas i ett modernt teknologisk samhälle.
"…beredskap för utebliven tillväxt" Vi har ju inte ens en beredskap för efterbliven tillväxt som råder
Sverige behöver beredskap.
Inte bara för utebliven tillväxt
Sverige har inte längre någon beredskap för någonting oväntat/oönskat
Sverige har inte ens ett Försvar (varken militärt eller civilt)
Det finns inga redundanser eller beredskapsförråd längre
Vi kan inte längre försörja oss med livsmedel om vi blir "avskurna"
Vi är i princip helt hjälplösa om det skulle hända något någonting oväntat/oönskat
Beredskap var just frågan. Och man kan bara instämma med er sista kommentarskrivare, det ser oerhört mörkt ut. Eftersom ett kreditbaserat samhälle inte kan existera i all evighet pga. den matematiska formeln som gör att kostnaden för räntan till slut blir ohållbar ( krash) att betala med nya lån.
Förbereda sig mentalt kostar inget, kom ihåg det.Sköt om er!
"80 procent kommer från fossila, icke- förnyelsebara källor. " – är inte även fossila källor förnyelsebara, om man antar en längre tidsaxel?
Nja, eller nej. De fossila bränslena uppstod under en speciell geologisk tid, när jorden var yngre och aktivare. Dessutom var mängden biomassa ovan mark och i haven enormt mycket större än idag. Förutsättningarna för de fossila bränslenas bildande finns inte längre. Skulle vara om massiva mängder kolväten släpps loss från jordens magma igen, t ex genom att Yellowstone-vulkanen exploderar och vi sedan får några miljoner år på oss när livet kan återbefolka planeten igen.
T ex är oljan i Mexikanska Gulfen ett resultat av en asteroidträff, som stängde in enorma mängder biomassa. Idag finns det färre asteroider att träffa jorden med. Behöver inte hända i den skalan på miljarder år igen.
@Cornu
Asteroider träffar väl jorden med ganska jämna mellanrum och det skall inte behöva ta miljarder år till nästa (Perm-trias hände 252 milj år sedan, trias-jura 200 milj år och krita-tertiär för 65 milj år sedan – att det skulle ta miljarder år till nästa utdöende är nog "optimistiskt").
Att det bildas nya fossila bränslen vid massutdöenden verkar rimligt så jag ställer mig kritisk till påståendet att fossila bränslen bara bildats under en speciell geologisk tid (och att jorden skulle vara aktivare under denna tid).
Genom årmiljonerna blir antalet himlakroppar allt färre i takt med att de krockar med någon måne eller planet, så nej, det var vanligare förr.
Poängen med massutdöenden är att det idag inte finns tillräckligt med biomassa som för 40 miljoner år sedan. Och nej, även vulkanisk aktivitet etc har blivit mindre över årmiljonerna. Saker har en tendens att stabilisera sig, som du vet.
@Cornu
Det lär inte vara så att frekvensen helt plötsligt faller en faktor 20 sådär. Hur pass minskningen av antalet himlakroppar spelar in kan diskuteras – det finns för övrigt teorier om att krockarna föregås av störningar i oorts moln vilket gör att mängden av himlakroppar som far omkring i närheten av jorden inte alls avtar hela tiden utan att det lite då och då tillförs nya.
Om man har tesen att biomassan har minskat så mycket så bör det finnas ganska rejält med fossila bränslen i jorden. Det förefaller ganska rimligt att CO2-utsläppen så småningom letar sig tillbaks till biomassa och att det därmed blir mer biomassa som kan bilda nya fossila bränslen. Att biomassan inte skulle vara tillräcklig för att kunna bilda mer fossila bränslen ställer jag mig tveksam till.
Kan vi vara överens om att det krävs stora kataklysmiska händelser för att skapa större fyndigheter av fossila bränslen? Typ att Kalifornien åker ut i Stilla Havet, himlakroppträffar eller vulkanutrbrott, som låser in stora mängder biomassa under nytt berg.
Det krävs inte bara att biomassa stängs in, det behöver ske under högt tryck och med rätt temperaturer också för att bli t ex olja eller fossilgas. Det är iaf inte en ständigt pågående process.
… om man inte avrundar till intervall om miljoner år. Homo Sapiens har funnits i 50000 år…
@Cornu
Höga tryck och temperaturer finns på jorden hela tiden det är bara en fråga om var. Det nämndes ju en längre tidsaxel – i namnet fossil ingår att det nog bör röra sig om tidsperioder om MINST 10000 år.
Torv som kan för övrigt också betraktas som fossilt bränsle, men av politiska skäl har man kommit fram till att det inte är det och till och med är "förnyelsebart" trots att man konsumerar det i en takt som överstiger nybildningen. Enligt wikipedia så kan torv vidareutvecklas till kol så i och med att torv nybildas så är det inte så orimligt att påstå att processen är pågående.
Svårt fel om Homo Sapiens Cornucopia?. Vi har funnits i åtminstone 200 000 år. För det är väl inte så att du bara räknar sedan vi kom till Europa? Sedan är nog risken för asteroidträff större än du antyder. Måste inte betyda att alla dör. I går passerade en asteroid nära jorden och om den träffat Atlanten hade en våg på så där 100 m slagit in över kusten enligt DN eller om det var SVD. Några bor högre upp än 100 m och här på ostkusten blir vågen betydligt lägre efter att uttömt kraft på att ödelägga Malmö och Köpenhamn.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Bra och viktiga ideer! Dock finns många sakfel. T.ex. ökar tillväxten fortfarande i världen som helhet! Den har aldrig varit så hög som de senaste 10 åren (källa. Economist etc). Det är främst väst-ärlden som har låg tillväxt. Kina och andra U-länder har uppvista rekordtillväxter senaste 10 åren. Det innebär en jämnare fördelning, mycket bra. Googla gärna för exakta siffor!
Hej, jag säger inget om att tillväxten på global nivå har minskat. "Faktum är att tillväxten har planat ut och sakta minskat i mogna ekonomier under flera decenniers tid och flera tendenser pekar på att detta fortsätter. " /Robert Höglund
I de flesta stycken skrivs dock om tillväxten allmännt. En hög tillväxt i Kina och U-länder kan ju öka efterfrågan i västländerna, vilket borde påverka analysen. Jag ser västvärldens kris mer som att U-länderna kommer ikapp och vi måste anpassa oss. Inte rimligt att vi i väst tjänar 10-20 gånger mer än i de flesta U-länder (och många länder i Asien pluggar och jobbar ju också hårdare, borde ju resultera i att inkomstskillander minskar på långa ).
Källor OECD och IMF mm. Fint diagram som visar ovan:
http://www.atkearney.com/web/women-s-forum/detail/-/asset_publisher/VMEx2L1PhjPS/content/simultaneous-recovery-and-risk-forecast-for-the-global-economy-2012/10192
Många bloggar visa helt andra siffror (utan källa), så det är viktigt att vara källkritisk:
De drygt 80% av världens nuvarande energi som kommer från fossilt material är givetvis ett enormt problem med den förestående peak oil. Samtidigt har befolkningsökningen avtagit markant säkert mest beroende på den snabba ökningen av läskunnighet hos kvinnor. Möjligheten att snabbt få egen information stiger med att en majoritet av världen har tillgång till mobiltelefoner och starkast ökning var det första kvartalet i Indien med 28 miljoner nya abonnemang.
Nytta för människor ger inte alltid ökad BNP. Om vi ser behovet av ljus på kväll och natt håller vi på att lämna den ineffektiva gamla glödlampan och LED blir allt bättre kvalitetsmässigt med samtidigt mindre behov av el. I Afrika har solceller batteri och LED gett dramatiskt bättre betyg för många barn när de kan läsa mer på kvällen. Behovet av fotogen minskar samtidigt med stor besparing för familjerna.
Jag är helt säker på att nya tekniska genombrott kommer på olika områden men tror att vi har en svår period framför oss när oljan mer markant minskar. Just vi i Sverige är gynnade med stor vattenkraft en snabbt växande vindkraft och mycket biomassa. Ljus och värme kan vi få även under en lång lågkonjunktur där inte heller industrin behöver så mycket. Visst vill jag ha en större matproduktion inom landet för nu är den farligt låg vid avspärrning och förråden är små. Kläder har vi i överflöd för lång tid.
Sitter ute i trädgården och lyssnar till en duktig koltrast med fler på längre avstånd. Ser några stora guldregn framför mig och känner kvällsdofter från blommor. Nästan vindstilla och inte långt under 20 grader. Detta kan förmodligen värderas högt av både mig och andra men bidrar knappast direkt till BNP.
Vänliga hälsningar
Nanotec