G20, oljan och guldet

G20-ländernas grandiosa plan över att rädda världsekonomin och få igång har ingen förankring i verkligheten om man får tro professor Kjell Alekletts blog. Liksom jag påtalar han att det inte finns möjlighet att öka oljeproduktionen pga peak oil för att matcha önskningarna om framtida ekonomisk tillväxt.

Värt att notera är ju att även om vi minskat konsumtionen av olja i västvärlden, så beror detta på att vi importerar vår olja i form av färdiga produkter istället, plastprylar från Kina är ett exempel. Och för tillväxt måste man ju producera plastprylar från Kina i ännu högre takt, men det är inte möjligt utan ökad global produktion av olja.

I realiteten har vi ökat vår konsumtion av olja även sedan 1980, men det syns inte som konsumtion av bränsle för den konsumtionen är exporterad.

Relaterat så pratas det nu om att IMF skall dumpa 400 ton guld för att svara upp mot G20-ländernas masterplan. 400 ton guld motsvarar iofs bara runt 100 miljarder SEK, vilket förstås är en liten bråkdel av vad krispaketet omfattar. Men det kommer garanterat sänka priset på guld.

Inte sällan får vi se just en slakt av guldpriset i april-maj, det skedde åtminstone 2008 och 2006, om jag minns rätt. Så kanske är det säljläge i guldpositioner nu, och återköp mot sensommaren?

Affärsvärlden har en en läsvärd artikel med lite ekonomihistoria, von Mises, Keynes, Friedman, Hayek, Tobin och allt vad de heter med den österrikiska skolan, keynesianer, monetarister och finanskris.

Och slutligen så drar nu Alliansregimen ifrån de röd-gröna axelmakterna, och har återigen en egen majoritet av opinionen. Tack, Wanja, du är en klippa och det är bra att du sitter kvar.