I Stockholms kommun råder socialis(m) i styret och skolpengen fördelas socioekonomiskt, vilket innebär att barn till högutbildade eller högavlönade föräldrar får mindre skolpeng. Detta ska nu bli en rikstäckande lag, eftersom stockholmarna är Sveriges världens mest intelligenta människor och gör allt rätt. Från nästa år kommer alltså skolor i sk socioekono(m)iskt rika områden att få kraftigt sänkta anslag land och rike runt, och riskera avsevärda nedskärningar i personal, lokaler, skolböcker och bland annat få ännu större klasser. (Public Service/SR, Lärarförbundet, Regeringen vill dig väl)
Latest in utbildning
Dags för er läsare att sätta ner foten med vad ni valt för skola till era barn. En del har förstås dåligt med valmöjligheter, men det kan vara intressant ändå. Svara som vanligt nedan.
Ett kort och snabbt blogginlägg. Lokalkostnaden per elev är högre i socialistiskt styrda kommuner, trots att man hittar dessa utanför storstäderna. Medlet är 3.4% dyrare grundskolelokaler i (s)ocialistiskt styrda kommuner.
Datat för hur styret är fördelat kommer från SKL, och en visualisering på karta av detta bifogas nedan.
Undantaget Malmö och Göteborg så lyckas man alltså i socialistiskt styrda kommuner, långt bort från våra storstadsområdens höga fastighetspriser ta ut högre kostnader för lokalerna intern i kommunen i röda kommuner, jämfört med både blå och gula kommuner ovan.
Jag diskuterar här medlet, det finns naturligtvis alltid undantag.
Lägst lokalkostnad per elev hittar man i alliansstyrda Järfälla med endast 9612:- SEK per elev för grundskolans lokaler. Dock toppar även allianseln med kommunen Vindeln som tar ut 29 695:- SEK per elev för grundskolelokalerna. Andra allianskommuner som sticker ut är t ex Båstad med 27 043:- SEK eller Sjöbo med 27 371:- SEK per elev. Bland socialistkommunerna lägger Pajala mest, med 25 707:- SEK per elev. Måste vara den överhettade fastighetsmarknaden i Pajala som spökar.
Men medlet är tydligt för alliansstyrda kommuner.
Två socialistiska kommuner, Bräcke och Sorsele har inte rapporterat data till SCB alls.
Skolan är ofta bara ett sätt för kommunerna att reglera sin budget. Via internhyror kan man låta kommunala fastighetspampar dränera skolorna på pengar och skicka in i kommunens andra svarta hål, vilket verkar ske periodvis i åtminstone Göteborg och Malmö, men inte i Stockholm sedan 2002.
Enligt SCB betalde Stockholms kommun 103017:- SEK per grundskoleelev i kommunen, men ersättningen per elev i friskolor var 111 920:-, eller 8 903:- SEK per elev. I Stockholm går alltså mer pengar till en elev i en friskola än i en kommunal skola. Förklaringen ligger antagligen i de sk resursskolorna, som vi sedan tidigare sett kunde ha 70% i vinstmarginal, eftersom 2012 verkar vara ett undantag.