Enligt SCB betalde Stockholms kommun 103017:- SEK per grundskoleelev i kommunen, men ersättningen per elev i friskolor var 111 920:-, eller 8 903:- SEK per elev. I Stockholm går alltså mer pengar till en elev i en friskola än i en kommunal skola. Förklaringen ligger antagligen i de sk resursskolorna, som vi sedan tidigare sett kunde ha 70% i vinstmarginal, eftersom 2012 verkar vara ett undantag.
Det finns stora mängder data för skolans kostnader att gräva i hos SCB. Det tar dock tid att få fram något riktigt intressant, eftersom vi har hundratals kommuner i Sverige. Ett problem med att sätta kostnaderna i relation till skolpengen är att man också har extra utgifter, utöver skolpeng, för elever i behov av extra stöd. Det är här resursfriskolorna kan tälja guld från skattepengar och få 70% i vinstmarginal, men Stockholms kommun ska ha satt stopp för detta nu.
 |
| Faktiskt kostnad per grundskoleelev
i Stockholms kommun |
Tyvärr redovisar inte SCB faktisk skolpeng, men i praktiken är utgifterna för skolan avsevärt större än skolpengen, t ex 96 028:- per elev i Göteborgs kommun eller 78 709:- per elev i friskola. Då ska skolpengen i Göteborg vara 65 534:- SEK per elev. Kort sagt är SDN Majorna kraftigt underfinansierad vad gäller skolan eftersom man i praktiken får ut ännu mindre än 65 534:- SEK per elev och avsevärt mindre än Göteborgssnittet på 96 028:- SEK.
I Stockholm har kostnaden per grundskoleelev planat ut de senaste åren. Lokalkostnaden har faktiskt minskat som andel av elevkostnaden, så Stockholm kommun verkar inte använda internhyror för att dränera skolbudgeten. Tvärt om har lokalkostnaden i Stockholms kommun legat som en överbyggnad ovanpå vad man betalar till friskolorna, utom 2005 – 2007 och 2011 – 2012.
Man kan konstatera att kostnaden för skolan har fått öka kontinuerligt i Stockholm, utom de senaste åren, även undervisningen. Eftersom det inte bara är det senaste årets skolgång som avgör kan dåliga studieresultat och fallande PISA-resultat kan knappast sägas bero på brist på pengar, utan handlar som tidigare konstaterat om grova systemfel och total brist på sjukdomsinsikt hos beslutsfattarna.
Som alltid när det handlar om andras pengar, dvs skattepengar, så används de aldrig på bästa sätt.
6 kommentarer
Kostnaden ser ut att öka, men det är ju egentligen mest bara på grund av ökade löner till personalen.
Märklig värld vi lever i när en av de största reformerna i världen(privatiseringen av skolan) inte enkelt kan identifieras i siffror trots att vi har ett av "världens bästa statistiska myndighet" anno 2013. Skandal om det äro så! Om SCB/politikerna missat detta borde de avsättas hela bunten. Vad skall man då med budget till? Bokföring? Att kommuner betalar ut en skolpeng till sina skolor är precis samma sak som att betala ut socialstöd. Där en post utgör bostadsbidrag och en annan socialbidrag etc. Att kommunen har andra utgifter är självklart. Utgifter där mottagaren är den samma, t.ex skolan. Klart att kommunens största avnämare måste kunna urskiljas i statistiken mht utgiftsslag i grov bemärkelse där t.ex skolpengen + en restpost(övrigt) utgör skolposten.
Antingen har du missat något eller så tvingas jag om(ned-)värdera politiker ånyo.
Snälla Cornu sluta att generalisera och raljera över resursskolorna!
Att det funnits ett och annat ruttet ägg bland de som drivit och driver privatägda skolor är uppenbart.
Alla ägare av gymnasier täljer guld också då med tanke på hur vissa ägare betett sig (ex John Bauer)?
De flesta resursskolorna har tämligen låga eller inga vinster.
De flesta resursskolorna drivs inte av vinstintresse utan av utbildningsideologiska skäl.
Kommunerna bedriver inte motsvarande verksamhet över huvud taget och är inte villiga att samla den kompetens och att skapa de förutsättningar som de barn med stora stödbehov behöver för att ta del av en adekvat utbildning.
Så snälla sluta generalisera på grundval av EN misskött skola!
Var och hur skall barn med behov få sin skolutbildning istället för på dessa ~hemska privata vinstmaskiner~?
Skillnaden i ersättning mellan kommunal och friskola kan förklaras med att alternativa utförare får en momskompensation för att det ska vara ersättningen ska vara likvärdig. (kommunal skola är befriad från moms)
Fin granskning Cornu. Det sägs ibland att skolpengen är lägst i de kommuner där (s)ocialism styr. Främst av den enkla anledningen att skatteunderlaget är lägst i de kommuner där låginkomsttagare, som röstar på (s)ocialism, bor. Har själv försökt hitta siffror på det utan att lyckas, men det kanske någon annan lyckas bättre med? /Gymnasielärare utan framtidstro på svenska skolan
Fram för en likvärdig skola där lika mycket resurser läggs på alla elever! Skolan ska inte kämpa för att alla elever ska nå samma nivå utan för att varje elev ska nå så långt vederbörande kan med sina förutsättningar.
Jag blir så irriterad när det i den politiska debatten talas om rättvisa och likvärdighet när det i själva verket handlar om att kompensera olika förutsättningar genom ojämn fördelning av resurser så att de med förutsättningar att nå långt och driva vårt samhälle framåt får stå tillbaka för de som har störst problem.
Ska vi ha råd med vår levnadsstandard i framtiden måste vi sluta med en kompensatorisk skola och införa en sant likvärdig skola. Alla kanske inte når högskolan, men människovärdet är lika ändå.