Med över 5 000 svar på enkäten om bloggläsarnas bostadslån finns nu en del intressant att publicera. Snittlånet är på 2.7 miljoner kronor och medianen på 2.3 miljoner, och 11% av läsarna med ägd bostad är skuldfria. Vanligast att vara skuldfri är om man äger en gård, och ovanligast är det om man äger en villa. Mer information och grafer nedan.
Jag avrundar generellt till jämna 100 000-tals kronor och i övrigt till heltal för ålder och procent. 5 070 läsare svarade på enkäten och efter olika lustigkurrar eliminerats ingår 5056 svar. Alla som angett bolån över 50 MSEK, har strukits ur enkäten, liksom personer som svarat att de är över 90 år gamla eller under 20 år och alla lån under 10 000:- SEK, som kan vara felskrivningar men inte går att tolka. Även om det kan vara korrekt och inte måste vara någon skojfrisk person, så är det en lång svans som stör medelvärden och är inte representativ. Exempel kan vara att ett radhus med 53 miljoner i bostadslån har strukits ur datat som analyseras.
Vi kan börja lite med demografin på läsarna, där enda frågan var deras ålder.
Medelålder på läsarna är 47 år och medianåldern är 46 år. 57% bor i villa, 24% i bostadsrätt, 6% i radhus, 5% på en gård. 7% bor i hyresrätt. Endast tolv läsare bor i en ägarlägenhet och fjorton i fritidshus. Siffrorna är avrundade och summerar till 99.5%.
Som ni ser ovan är urvalet rätt litet gällande lägre och högre åldrar och allt data där blir därför osäkrare.
Det verkar som att det föga överraskande blir vanligare att bo i villa fram till ca 40 års ålder, där det sedan planar ut, och kanske går att urskilja en minskad andel som bor i villa när man närmar sig 80 års ålder, men inte tidigare. Läsarna verkar välja att bo kvar i villan även vid pensionen.
Ägarlägenheter och fritidshus är inte med i grafen nedan pga för få.
Hur ser då belåningen ut per boendeform per hushåll? Villaskulden är i snitt 2 800 000:- SEK, bostadsrättsskulden 2 600 000:- SEK, radhuset 2 600 000:- SEK, ägarlägenheten 2 700 000:- SEK, gård 2 200 000:- SEK och fritidshus 1 500 000:- SEK.
Skuldfriheten är högst hos gårdsägarna, där 22% är skuldfria, följt av 16% för bostadsrättsinnehavaran och sedan nio procent både för villa och radhus, medan samtliga av de tolv ägarlägenhetsinnehavarna var belånade. Fritidshusägarna var i 33% av fallen skuldfria, men är så försumbart få med fjorton att jag inte tar dem som exempel, då en enda enskild fritidshusägare kan få det hela att variera med sju procentenheter.
Den höga skuldfriheten hos gårdsägarna kan bero på att gårdar generellt ligger på landet med lägre bostadspriser, men också på en högre grad av arv i fallet släktgård, som därmed redan kan vara avbetald.
Fördelningen av skulderna utifrån ålder är högintressant.
Skuldsättningen toppar vid 31 års ålder, men dippar sedan. Man kan förmoda att detta kan bero på att majoriteten har gått över från singelhushåll till att ha hittat en permanent sängkamrat och livspartner och därmed slagit ihop det egna kapitalet (=skuldfriheten) från två boenden vilket totalt sett minskat skulderna trots att man skaffat en större bostad.
Skulderna toppar sedan igen vid 37 års ålder, vilket antagligen beror opå den där villan, men kan sägas ligga i en platå åren 35 – 43 års ålder, varefter skulderna börjar arbetas av. Intressanta skutt sker vid 60-61 års ålder, vilket kan bero på att man skuldsätter sig för att överföra kapital till barnens behov av familjeboende och en andra uppgång sker efter 70. Den samvarierar med att villorna börjar säljas av vid den åldern enligt tidigare graf, och kanske tar man på sig skulder igen när man flyttar från villan.
Dock är urvalet klent i början och slutet av grafen.
Så hur är det med skuldfriheten?
Skuldfriheten är i botten vid 35 års ålder och ökar sedan i takt med åldern. Mot slutet av grafen ovan blir det hackigt pga lågt urval. Ovanstående graf är utifrån samtliga respondenter inklusive de som bor i hyresrätt.
Och mycket riktigt. Eliminerar vi de som bor i hyresrätt så är skuldfriheten mycket låg i låga åldrar.
Slutsatsen här är att väldigt många flyttar från hyresrätt till ägt boende när de bildar familj. Det verkar inte som hyresrätten direkt är ett populärt eller praktiskt alternativ för bloggläsarna när man ska in i ett parförhållande. Kanske pga kötiderna, eller pga bristen på valfrihet. Köper man får man trots allt välja.
Utifrån vad SBAB tidigare angett om skuldfria svenskar så är det uppenbarligen så att man missat nämna att det i allra högsta grad är en ålderfråga. De som faktiskt behöver pengar, dvs i familjebildande ålder, är inte skuldfria, utan skuldfriheten hittar man hos pensionerärerna.
Dessa har också haft privilegiet att genom det år deras mammor och pappors ägg och spermier mötte varandra så var bostadspriserna också mycket lägre, samtidigt som man i arbetslivet fick kombinationen hög inflation och höga löneökningar, som gjorde det lätt att amortera. De privilegierna har inte dagens yngre vuxna under 40 års ålder.
