Nordea

Börserna går blandat i Asien under onsdagsmorgonen och dollarn försvagas på fallande marknadsräntor. Nordea lämnade igår sin nya boränteprognos och tror att den rörliga bolåneräntan ligger på 4.00% vid årsskiftet, och de låsta räntorna högre än så.

Stockholmsbörsen föll igår med -0.88% för storbolagsindex OMXS30 och -1.04% för breda OMXSPI. Motsvarande utveckling skedde i USA med S&P-500 på -0.81%, medan techbubblan rasade med -2.20% för Nasdaq 100. FAANGST-aktier som Facebook (Meta) föll -7.62%, Spotify -5.11% och Tesla -6.93% och årets lägsta för elbilstillverkaren.

Dollarn försvagades till 9:79 SEK på fallande marknadsräntor till lägsta nivån på över en månad för den amerikanska tioåringen. Guldpriset höll emot och hittas på 585:- SEK per gram.

I de asiatiska tidszonerna är det blandat under onsdagsmorgonen, även om fokus är positivt.

ASX 200 +0.73%, Hang Seng +0.40%, KOSPI +0.92%, Nikkei -0.01% och Straits Times -0.38%.

Nordea släppte sin nya bolåneprognos igår och räknar med att Riksbanken kommer höja den svenska styrräntan reporäntan från dagens 0.25% till 1.50% under hösten. Prognosen för bolåneräntan i december är 4.00% för rörliga lån, 4.10% för bundna tvååriga lån och 4.15% för femåriga lån.

Jämfört med de som haft räntor runt en procent så kan vi alltså prata om ett fyrfaldigande av räntekostnaderna på typ ett år. Exakt vad det gör för bostadsbubblan lämnas som en övning åt bolånekollektivet. Alla har ju alltid påpekat att banken minsann testade deras ekonomi för 6-7% i ränta, så det ska väl inte vara något problem antar jag? Alla som insisterat att de inte kommer beröras av högre räntor utan klarar 6-7% kommer förstås fnysa åt 4%.

Något som oftast inte nämns i sammanhanget kring räntan är andra lån och exempelvis elbilsrevolutionen, där väldigt många leasar – privat eller som tjänstebil – bilarna som ofta kostar en halv miljon eller mer. Även här kommer ju räntekostnaden sticka iväg för leasingen och mycket väl punktera både inköpsplaner, såväl som den ekonomiska situationen för den som sitter fast i ett leasingkontrakt.

Elbilar byter bränslekostnad (bensin/diesel) mot kapitalkostnad (inköpspris). Går leasingräntor från 1% till 4% så motsvarar det förenklat att bensinpriset skulle höjas med 300%, t ex från dagens 20 kronor till 80:- SEK. Detta är en förenklad liknelse, men illustrerar att elbilar inte kommer gå att räkna hem ekonomiskt när kapitalkostnaden exploderar.

Elbilsrevolutionen har drivits av obefintliga räntor och frågan är vad som händer med efterfrågan på bilar i prisklassen när räntorna normaliseras? Och den svenska stoltheten Volvo Cars som numera bara har bilar i det så kallade premiumsegmentet, helt baserat på permanenta krisräntor. Vad ska de sälja och till vem om kapitalkostnaden stiger med 300%? Vilket för övrigt gäller mycket annan konsumtion hos medelklassen.

Högre räntor kommer ha en dämpande effekt på konsumtionen och med det efterfrågan och med det priser på kapitalvaror. Mat, bostad och energi behöver vi köpa ändå och de priserna kommer inte påverkas på samma vis.

En annan effekt är förstås börsen. Medelklassen med sparmarginaler kommer behöva minska sitt sparande för att betala de där räntorna och mindre kapital kommer skjutas in på börserna varje månad. För en del kan det rent av bli nödvändigt med uttag.

Sedan har vi zombieföretagen, som bara existerar för att kapital är billigt via obefintliga räntor, och aldrig skulle överlevt annars. En och annan ekonomisk kalkyl kommer möta verkligheten.

Och så har vi staten. Dels kommer räntan på nya statliga lån sticka iväg och väldigt många projektbudgetar kommer påverkas. Dels kommer ränteavdragen sticka iväg och dra bort rejält många miljarder i skatteintäkter.

Vi har de senaste tjugo åren levt med ständigt fallande räntor och de senaste tio åren med permanenta krisräntor. En eller två hela generationer av vuxna har aldrig levt sina vuxna liv med något annat. Får Nordea rätt blir detta intressant.

På den positiva sidan så tror Nordea att den rörliga bolåneräntan sedan ligger kvar hela 2023 på 4.00% utan att höjas ytterligare. Vill man kan man förstås avfärda Nordeas analys som en partsinlaga för att locka folk att binda sina lån. Enklast så, kanske?