Börserna går blandat i Asien under onsdagsmorgonen och dollarn försvagas på fallande marknadsräntor. Nordea lämnade igår sin nya boränteprognos och tror att den rörliga bolåneräntan ligger på 4.00% vid årsskiftet, och de låsta räntorna högre än så.
Stockholmsbörsen föll igår med -0.88% för storbolagsindex OMXS30 och -1.04% för breda OMXSPI. Motsvarande utveckling skedde i USA med S&P-500 på -0.81%, medan techbubblan rasade med -2.20% för Nasdaq 100. FAANGST-aktier som Facebook (Meta) föll -7.62%, Spotify -5.11% och Tesla -6.93% och årets lägsta för elbilstillverkaren.
Dollarn försvagades till 9:79 SEK på fallande marknadsräntor till lägsta nivån på över en månad för den amerikanska tioåringen. Guldpriset höll emot och hittas på 585:- SEK per gram.
I de asiatiska tidszonerna är det blandat under onsdagsmorgonen, även om fokus är positivt.
ASX 200 +0.73%, Hang Seng +0.40%, KOSPI +0.92%, Nikkei -0.01% och Straits Times -0.38%.
Nordea släppte sin nya bolåneprognos igår och räknar med att Riksbanken kommer höja den svenska styrräntan reporäntan från dagens 0.25% till 1.50% under hösten. Prognosen för bolåneräntan i december är 4.00% för rörliga lån, 4.10% för bundna tvååriga lån och 4.15% för femåriga lån.
Jämfört med de som haft räntor runt en procent så kan vi alltså prata om ett fyrfaldigande av räntekostnaderna på typ ett år. Exakt vad det gör för bostadsbubblan lämnas som en övning åt bolånekollektivet. Alla har ju alltid påpekat att banken minsann testade deras ekonomi för 6-7% i ränta, så det ska väl inte vara något problem antar jag? Alla som insisterat att de inte kommer beröras av högre räntor utan klarar 6-7% kommer förstås fnysa åt 4%.
Något som oftast inte nämns i sammanhanget kring räntan är andra lån och exempelvis elbilsrevolutionen, där väldigt många leasar – privat eller som tjänstebil – bilarna som ofta kostar en halv miljon eller mer. Även här kommer ju räntekostnaden sticka iväg för leasingen och mycket väl punktera både inköpsplaner, såväl som den ekonomiska situationen för den som sitter fast i ett leasingkontrakt.
Elbilar byter bränslekostnad (bensin/diesel) mot kapitalkostnad (inköpspris). Går leasingräntor från 1% till 4% så motsvarar det förenklat att bensinpriset skulle höjas med 300%, t ex från dagens 20 kronor till 80:- SEK. Detta är en förenklad liknelse, men illustrerar att elbilar inte kommer gå att räkna hem ekonomiskt när kapitalkostnaden exploderar.
Elbilsrevolutionen har drivits av obefintliga räntor och frågan är vad som händer med efterfrågan på bilar i prisklassen när räntorna normaliseras? Och den svenska stoltheten Volvo Cars som numera bara har bilar i det så kallade premiumsegmentet, helt baserat på permanenta krisräntor. Vad ska de sälja och till vem om kapitalkostnaden stiger med 300%? Vilket för övrigt gäller mycket annan konsumtion hos medelklassen.
Högre räntor kommer ha en dämpande effekt på konsumtionen och med det efterfrågan och med det priser på kapitalvaror. Mat, bostad och energi behöver vi köpa ändå och de priserna kommer inte påverkas på samma vis.
En annan effekt är förstås börsen. Medelklassen med sparmarginaler kommer behöva minska sitt sparande för att betala de där räntorna och mindre kapital kommer skjutas in på börserna varje månad. För en del kan det rent av bli nödvändigt med uttag.
Sedan har vi zombieföretagen, som bara existerar för att kapital är billigt via obefintliga räntor, och aldrig skulle överlevt annars. En och annan ekonomisk kalkyl kommer möta verkligheten.
Och så har vi staten. Dels kommer räntan på nya statliga lån sticka iväg och väldigt många projektbudgetar kommer påverkas. Dels kommer ränteavdragen sticka iväg och dra bort rejält många miljarder i skatteintäkter.
Vi har de senaste tjugo åren levt med ständigt fallande räntor och de senaste tio åren med permanenta krisräntor. En eller två hela generationer av vuxna har aldrig levt sina vuxna liv med något annat. Får Nordea rätt blir detta intressant.
På den positiva sidan så tror Nordea att den rörliga bolåneräntan sedan ligger kvar hela 2023 på 4.00% utan att höjas ytterligare. Vill man kan man förstås avfärda Nordeas analys som en partsinlaga för att locka folk att binda sina lån. Enklast så, kanske?
70 kommentarer
Ränteavdragen för bostäder kanske ökar, men statens intäkter genom höga energipriser ökar desto mer. Både genom momsen och det faktum att Vattenfall äger reaktorer i SE3 som säljer el dyrt.
Det är väl bostadsrättsägarna som inte riktigt drar sitt strå till stacken, men deras lägenheter kommer drabbas hårt. För husägaren kan alltid investera i smartare energilösningar. Klubbmedlemskapet innebär att man sitter i en båt med ett gäng glada amatörer som alla vill ro och var sitt håll 🙂
Har man sedan en leasad elbil, som kommer tappa mycket pga räntelöget så…
Cash is da king. Ser fram emot att köpa loss en billig elbil från någon stackare…
Nej. Moms betalar man oavsett vad man köper. Om man slutar köpa bilar och bara köper el, så ändras inte statens momsintäkter.
Så om ökade ränteutgifter (och eventuellt amoteringar pga sänkta värderingar) för hushållen minskar konsumptionsutrymmet så minskar inte statens momsintäkter, är det vad du påstår?
Nej, jag påstår att om man byter att köpa platt-teve mot att betala för elen så ändras inte momsintäkterna. Om man byter köpa platt-teve mot att betala ränta minskar momsintäkterna, för det är ingen moms på ränta.
Snarare att man köper dyrare mat, och mindre platt TV, med caveatet att matmomsen är lägre. Eller dyrare el, och mindre platt TV.
Då är jag med.
Men ökadr ränteutgifter ger lägre konsumptionsutrymme och därmed lägre momsintäkter.
Ovanpå det kommer dyrare “allt” som inte påverkar momsintökterna lika mycket…
För övrigt – en del sitter i en BRF byggd de senaste tio åren, som inte amorterat ett öre för att hålla uppe priserna och ha lägre månadsavgift, samt haft 0.5% i ränta på lån som nu behöver läggas om. Kan påverka klubbavgifterna en del också.
Hubba bubba…
Hävstången kanske blir större för BRF-lånen än de privata? T ex BRF 0,5 =>3,0%, privat 1,5 =>4,0%.
Att BRFens låneränta skulle höjas procentuellt mer än privat är inte alls troligt.
Det gäller nog inte en större del av beståndet och även deras lån är nog bundna på olika längre löptider så någon större effekt av föreningens lån kommer man nog inte se i närtid. Föreningslånen brukar även vara ordentligt rabatterade jämfört med listräntor så det är nog få nybyggda föreningar som ser sina lån gå upp till 4% t.ex. det kanske händer att genomsnittet ligger på 4% om 5 år.
Ekonomiska planen för skrivas om och avgiftshöjningar kan komma men det blir nog inte speciellt dramatiskt i år även för nybyggen.
Däremot kommer nybyggnation att stoppas och det kommer bli ännu värre bostadsbrist.
Jag har svårt att se att en BRF skulle drabbas hårdast av räntehöjningarna utan det kommer slå mot hela ekonomin och företagen kommer få det svårast först.
Man kan undra vad Riksbanken tänkte när de gick ned på negativ ränta för första gången i historien och det inte var en finanskris. Sedan köpte de bostadsobligationer.. alltså ihopbuntade bolån… aktier för första gången.. företagslån… de köpte lån med väldigt låg ränta och nu ett par år senarelägga är det de själva som höjer räntan… vilken vinst?
Ett tillägg utan att vara helt insatt i nya BRFers ekonomi är att en förening är tänkt att bestå så länge huset och marken den äger (eller inte äger) finns kvar medans en vanlig bolånetagare är tänkt att betala av sitt lån under sin arbetsföra ålder. Jo jag vet banken räknar snarare att man betalar av 50% och resten är pant i bostadens marknadsvärde vid försäljningsdatum.
Poängen är att en bank säkerligen mycket lättare går med på amorteringsfrihet för ett föreningslån om en förening skulle få mycket större kostnader för detta eftersom lånet ligger kvar i föreningen under mycket längre tid än ett vanligt bolån är tänkt att göra.
Jag har svårt att se att ett föreningslån är så stor belastning jämfört med sin egna ökande lånekostnad. Som villaägare blir det ju svårare att förhandla om amorteringsfrihet längre perioder samtidigt som priserna sjunker.
Sen finns det såklart riktiga fusk-BRFer där byggbolaget stoppat in enorma lån innan överlämnande och kallar det för byggkostnad men de kan inte vara så många och inte precis systemhotande.
@Dreamp, visst får föreningar med god soliditet och stora lån rejäla rabatter. Liite bättre förhandlingsläge med 20% belåning och 150M i lån, då admin kostnaden blir försumbar och risken låg. Om föreningen nu inte plundras
En del? Vad innebär det? Du menar alltså att det finns fastigheter som är yngre än 10 år där man helt struntat i den ekonomiska planen och istället plundrat dess ekonomi? Aldrig sätt något exempel på det faktiskt. I vår förening där värdeåret på fastigheten är 2019, d v s ingen fastighetsskatt till o med 2034. Ek plan utgår ifrån 3,5% ränta o vanligtvis har man olika löptider på lånen.
Jag vidhåller att ifall man inte vet hur en BRF fungerar så är HR en utmärkt boendeform.
Men du har nog ett scoop att delge till valfri tidning, ifall detta förfarande med plundring är vanlig? Hur man passerar revision och ansvarsfrihet förstår jag inte. Det sistnämnda för jag dock då många medlemmar inte vet vad de köpt.
Absolut inte omöjligt att Nordeas listränta ligger på 4% men på det tillkommer ju någon form av ränterabatt (vet inte hur de räknar ut den dock). Förr om åren när räntan var normalhög så var ju räntemarginalen mellan reporänta och bankens utlåningsränta runt 1%. Den höjdes i samband med ökade kapitalkrav på bankerna men att den ska vara 2,5% vid ett normalränteförhållande känns osannolikt. Så jag tror snarare att den faktiska räntan för 3 mån kommer att vara runt 3%. Dock, fortfarande dubbelt mot vad folk är vana vid.
Jag räknade på det för ett tag sedan och vi skulle klara 10% ränta även om en av oss blev av med jobbet (det var dock innan inflationen satte igång).
Keso supermini (min referensprodukt) kostar numera 35 kr i min lokala ICA. Kostade 32 kr för två veckor sedan och 30 kr för två månader sedan.
Ränterabatterna gäller ju även idag. Många har (hade) rörliga räntor om 1%. Om de stiger till 3% är det tre gånger så höga räntekostnader.
Hehe jag har runt 1,5% men det är ju bara bra för mig. Då blir det inte fullt så jobbigt 🙂
Mina bolån är uppdelade i tre lika delar och ett går ut nu vid årsskiftet, det andra 23/24 och det tredje 24/25. Hade för en gång skull lite tur med bindningstiderna.
En intressant fråga är ju vad bostadspriserna var senast räntan var 3%.
Lite inflation har vi väl iofs haft sen dess men det kan man ju justera för.
Med betoningen på lite.
Titta runt åren före finanskrisen. Sedan dess har bostadspriserna ökat runt 100%.
Och då föll priserna på allt dessutom…
Inflationen är sekundär, räkna istället på löneutvecklingen för den andel som konsumerar bostäder. Vi lägger idag i snitt 27% av disp inkomst, så ingen ko på isen än. Får vi dessa fantasiräntor så har vi dödat allt med tillväxt. Tur vi har våra Seketas så det löser sig nog
Alla konsumerar väl bostäder? Ja inte barn direkt kanske men de uppbär ju sällan lön.
Inte din mamma, hon har ju dock alltid olika tak över huvudet. Tänkte på HR vs BR/småhus
Frågan är om den rörliga räntan alls kommer överstiga de bundna (bundna nu, den som band för ett år sedan kan ju garva rejält) kommande 5-10 år?
Bankerna verkar minst lika överrumplade som låntagarna och verkar ha överkompenserat med snabba höjningar på bundet.
För den som har råd, och dessutom möjlighet att betala av lånet i en klump, verkar rörliga räntan mest tilltalande nu. Även om den skulle överstiga bundet vid några tidpunkter så kan många kronor sparas under vägen dit.
Jag har ett sparande som är lika stort som mitt lånebelopp, 1 års bundet som ska omförhandlas i juni.
Funderar på rörlig ränta, avvakta och om kostnaden för ränta + ISK-skatten överstiger snittavkastningen på sparandet kunna betala av hela rasket, eller åtminstone så mycket att jag kvalar in för Stabelo eller Hypotekets högsta belåningsgrad.
Synpunkter?
…men ångrar bittert att jag inte satte mig in i exakt hur ränteskillnadsersättning räknas ut.
Det var det som för ett år sedan avskräckte mig från att binda på 3 el 5 år.
Banken ville absolut inte ge mig ett räkneexempel på hur ränteskillnadsersättningen, trots att det sannolikt hade fått mig att binda på 5 år.
Lose-Lose.
Inga råd till andra. Men personligen hade jag gått rörligt i detta läge om jag inte behövde en väldigt dyr försäkring för detta. De kommande två åren kommer jag själv högst sannolikt gå plus netto en del (över hela bindningen dvs) på min sedan 3 år bundna ränta trots sänkta räntor iom pandemin.
Känns som Nordea bedriver politik här. Låter högst orimligt att de i detta läge skulle öka på sina marginaler dessutom. En ökning av räntan med 1,5 procentenheter skulle ju betyda att de hade ca 2,5 procent i ränta innan höjningarna började diskonteras. Är det bara jag som finner det oseriöst?
Oseriöst kanske, men helt klart är de bundna ränteerbjudandena nu inga kundvärvare direkt.
Förutom för kunder som inte har råd att chansa, men har dessa kunder råd att tredubbla sin ränta i ett slag? Även dessa kanske får chansa på rörlig men de över andra utgifter och inkomster?
Alla banker kommer att öka sina marginaler på bolån så fort de sniffar en stillastående, eller huga, en fallande marknad.
Antingen har bankerna inte koll på läget eller så säger de inte allt för att inte oroa marknaden. Jag anser att det finns alla tecken på att inflationen kommer att öka och därmed räntorna tills långkonjukturen slår till ordentligt. Grunden är flera brister på världsmarknaden, bl.a. halvledare som pga politik inte kommer ut från Kina, men som också kommer få andra bristproblem pga neon (vill jag minns att det var), men framför allt att gaspriset påverkar i stort sett allt som har med mat, energi och plast att göra. Jag tror inte gaspriset är pga Putins självhävdelse, utan misstänker bristande produktionskapacitet, aka Peak…
Det kan vara nu det bär av söderut på riktigt.
Det kan vara en kortvarig peak…
Jag hörde att runt 2025 kan USA öka sin gasproduktion.
Men helt klart, även om detta bara är en tillfällig Peak… Så kommer det ändå en långvarig längre fram i tiden.
Då kan det vara bra att vara förberedd.
Tack Lars, mkt vasst inlägg. Med humor. Själv satt jag med ett erbjudande om 1,04% bundet 3 år i september förra året. Tyckte det var lite dyrt, haha. Nu ångrar man sig. Skämt åsido, det kommer en ny ekonomi det är helt klart. Frågan är väl hur Riksbanken agerar när svångremmen dras åt och momsintäkter och annat dyker brant, tobak, vin&sprit, frisör etc och andra konjunkturkänsliga varor och service. Återstår att se men håller med om att en hel generation (vet in vilken bokstav den kallas nu igen 90-talarna) enbart vet vad låga räntor är så det blir intressant att se hur det påverkar deras konsumtion. Kanske blir lite färre “Mäklarbrickor” på innekrogarna framöver 🙂
6000:- mindre kvar i måndaden för barnfamilj: https://web.apsis.one/YkAgr7e3J3CgVRf
Det är alltså läge att sälja Skiststar…
Nja…. 4% boränta på 1,5% repo är väl ändå att ta i? Marginalerna har legat runt 1,5% på bolån senaste åren så en bra förhandlare kan väl förvänta sig strax under 3% vid en sådan reporänta?
Har man kapital i ryggen ger ju Nordnet fortfarande 0,9% rörligt t.e.x.
Yes, plus att marginalerna har varit historiskt höga (gällde det trots ökad konkurrens i slutet?). Tror snarare på 2,5-3 procent givet 1,5 repa.
Nordeas listränta är idag 2,79%. Så att den blir 4% är inte otroligt alls. Tycker snarare det låter lågt.
Själv band jag hela klabbet på 5 år i november till 1,28%. Kändes lite högt då men känns bra nu. 🙂
Kanske blir mindre skoj i nov 2026, men vi får väl se…
Intressant. Ja detta med glidande listräntor för att kaptialsera på de som bundit delar av lånet är ett otyg. Kanske borde man göra om så att säkerheten inte är dikotimär (som jag förstår det är det vad som gör att det är svårt att ha delar av lånet i olika banker, men rätta mig gärna om jag missförstått) utan kopplas till risken dvs lånebeloppet. Så väljer jag att flytta min halva rörlig så följer halva säkerheten med. Annat medför ju otillbörlig förväntad vinst genom stärkt säkerhet i förhållande till risk.
1,28% låter rätt okej. Vi har 0,78% på femåringen i föreningen.
Vad listräntan nu må vara är totalt ointressant. Att jämföra med färdigprutade räntor på 1% med en ev listränta på 4% som i inlägget. Är som att jämföra äpplen och päron. Sen är det såklart inte de rörliga räntorna som påverkar bostadsbubblan mer än på marginalen.
Själv är jag en av de lyckligt lottade som kan unna mig att skita i var bolåneräntan tar vägen vilket känns otroligt befriande, men jag upprepar – man kan höra Jeremy Irons i Margin Call “this is it, THIS IS IT!”.
Jag tror det här blir blodigt och långvarigt och som någon ovan skrev, läget på världsmarknaden för en del relativt sett kritiska komponenter ser så där ut.
Ja, det är ju inte bara räntorna som stiger i pris.
Inte ett finansiellt råd men alla som inte är oberoende på el kanske ska fundera på att binda sitt elpris på så lång tid som möjligt
Inte till för bra villkor bara, för då kursar bolaget och du står utan bindningstid.
Jo man får välja sitt elbolag med lite omsorg om man ska binda på längre tid
Dagens PPI-siffra (precis som förra månadens) är inte att leka med heller.
Även importerade varor ligger på +30% på ett år.
Slår den igenom i KPI till hösten?
Gissa KPI-ökning i procent på årsbasis för september? (Den som presenteras i okt)
Över 10% ?
Alla kan bli arbetslösa. Oavsett lånekostnader har man utgifter.
Jag håller med om Jeremy Irons citatet…
Alla kan bli arbetslösa. Oavsett lånekostnader har man utgifter.
Jag håller med om Jeremy Irons citatet…
Sant! Bland programmerare i Stockholm (och hela världen) är det extremt brist och hur lätt som helst att få jobb, lönerna stiger i raketfart. Men hur snabbt kan det vända? Tänk om alla IT-bolag som inte gör nån vinst stänger butiken. Alla start-ups som har en idiotisk app, storbolag som försöker använda machine learning helt i onödan, vitvarutillverkare som vill koppla sina maskiner till molnet, osv. Allt det där kan ju dö över en natt utan att nån kommer sakna dom. Motsvarande hände ju år 2001.
https://www.expressen.se/dinapengar/klarna-maste-spara-sager-upp-personal/
Nu kommer effekterna av efterfrågestimulanser i en ekonomi som haft högkonjunktur och där inflationen drivs av problem på utbudssidan snarare än på efterfrågesidan. Specifikt på bostadssidan är det ju utbudsunderskottet som driver priserna, inte efterfrågeunderskottet och Riksbanken har under en lång följd av år eldat på efterfrågan med hjälp av låga räntor. Den ekonomihistorikt intresserade kan läsa på om Keynes vs Hayek för att notera att inget är nytt under solen. Men vad vet jag?
Hur påverkar räntan leasingavtalet? Leasingpriset är väl fast över hela leasingperioden för mig som konsument?
Nej, det ligger ett rörligt lån i bakgrunden och de har rätten att justera månadsavgiften.
Detta skyltar de såklart inte med men trycker in i det finstilta.
För några år sedan råkade jag själv ut för att leasingavgiften höjdes för att bolaget ansåg sig ha fått högre kostnader för finansieringen. Det rörde sig bara om några kronor i månaden, men det blev ett uppvaknande. Och aldrig mer privatleasing av en bil för min del (av flera skäl).
Fifflade de med ’normalt slitage’ och restvärdet.
En rolig detalj är att de ofta tar en extra månadsavgift för gummimattor vilket ger ett mycket småsnålt intryck, vilken lyx, liksom…
Efterfrågeöverskottet förstås… läs igenom innan postning…
” såväl som den ekonomiska situationen för den som sitter fast i ett leasingkontrakt.”
Privatleasing sätts väl i fast kostnad i kronor per månad? Så på ingångna sådanna avtal får någon annan ta smällen. Oftast generalagenten.
Varianter kanske förkommer men normalt får du ta smällen.
Möjligt att de in i det längsta försöker undvika avgiftshöjning för kundnöjdheten, men blir det ohållbart får Du betala.
Spanade lite på privatleasing igår gällande elbilar. Och jämfört med några månader sen så har den gått upp rätt kraftigt i pris. Men det kan såklart ha en förklaring på att de just kan höja priserna, likt Tesla gjort rätt kraftigt senaste månaderna.
För att kommentera hur Nordea ska plocka ut 4% ränta med en repa på 1,5%, får nog lämnas som en övning till Nordeas “ränteexperter”.
Noterar att det finns en uppsjö banker vars rörliga snittränta ligger på <1,3% idag.
Och 2 miljoner IT ukrainare..
Bara att dumpa serverns innehåll dit. Och så gör man en god gärning.
Redovisad snittränta släpar ordentligt då den dels rapporteras på föregående månad och dels är rörliga räntor numera oftast 3-månaders.
Framåt jul-aug kan man veta vad för snittränta som motsvarar dagens reporänta.
Räntegapet mellan bankernas inlåning och utlåning kan också krympas vid högre ränteläge utan att banken får sämre vinst pga att de kan låna ut mer än de lånar in. Det de inte behöver täcka med inlåning ger ju då större vinst vid högre ränteläge.
Det skrivs att hushållens skulder nu överskrider 5000 miljarder. Hur länge dröjer det innan staten tvingas se över ränteavdraget? Med en ränteutveckling enligt prognos kommer situationen bli ohållbar för statsfinanserna. Inte osannolikt alltså att en dubbelsmäll väntar låntagare. Avundas inte den finansminister som framöver antagligen kommer tvingas meddela den “nyheten”.
Det som normalt kallas ränteavdraget är en del av den sammanhållna kapitalbeskattningen.
Vinster skattas med 30%, förluster får dras av med 30%. En ränteförlust är bara en många typer av möjliga kapitalförluster.
Så nja, jag tror inte man pillar på den i brådrasket. Särskilt inte som det vore väldigt impopulärt.
Nej, om något lär trycket öka på ökade ränteavdrag, i linje med bidrag till storkonsumenter av el.
Läste någonstans att ränteavdraget låg runt 70% ’förr i tiden’.
Kan det verkligen stämma?
Är vi alla too big to fail?
En dubbelsmocka är på gång med högre bolåneräntor och elkostnader, särskilt för ägare till bostadsrätter. Dyrare mat, bensin, diesel, gas, olja, resor och konsumtionslåneräntor och högre arbetslöshet orsakar kanske en “trippelsmocka” och sedan en “kvadrupelsmocka” för många.
Vid det laget måste löneandelen av företagens vinster/omsättning öka, annars blir det riktigt dålig stämning (i civil, inte bloggarens, mening).
Löneandelen är nere på 1800-talsnivåer.
Om Svensson-Svensson får ta hela smällen efter år av bank-bail-out, Generella coronastöd med samtidig akktieutdelning samt ingen real löneökning i goda tider, och reallönesänkningar i dåliga tider, ja då kommer socialisten vakna hos Svensson. I ett samhällsklimat som redan knappast präglas av samförstånd och samhörighet.
Metall i Tyskland går ut med 8% i löneförhandlingarna…
Det är ägarnas tur att absorbera sin del av krisen.
Vi har som tur är ingen försörjningsbörda, men Cornu m fl kommer att drabbas av en smocka i form av dyrare kattmat. “Nä nu jävlar! Sätt igång och jaga ihop er egen försörjning, det finns råttor som ni ska fånga i ladan!” kommer det att låta när torrfoder-säcken blir 10% dyrare.
Inte om man köpte ett års kattmat på ett bräde när priserna började röra på sig.
Det låter som en bra kattmats-prepping.
Ingick det bara torrfoder eller blev det någon Sheba? “En god kombination av läckra bitar i speciellt utvalda såser. Ett underbart sätt att komma närmare din katt under måltiden.”
Så nattskiftet jagar ren nöjesjakt, så pass?
Så här 30 år senare kan det vara dags att fundera på insättningsgarantin igen. 100,000 euro per person och bank. Lämpligt att sprida tillgångarna över flera banker om kreditförlusterna tar fart igen.
Det var naturligtvis inte svar till Mjau utan DJ.
4% ränta är hanterbart men när den närmar sig 6-8% kommer det inte bli roligt, sett från mittemot perspektiv.