Den officiella KPIF-inflationen slog nytt rekord i maj och landade på 7.2% i årstakt. Störst bidrag senaste månaden kom från matpriserna som skenar som förutspått och på helhåret är det livsnödvändigheter som boende, mat, el och transporter som står för största andelen av kostnadsökningarna. En läsare rapporterar om att vederbörandes butiksbakade bröd på ICA har höjts med 30% i pris och dessutom fått ospecificerade ingredienser utbytta.
Inflationen fortsätter att stiga med +7.3% för KPI och 7.2% för den officiella KPIF. KPIF-XE, dvs utan den nödvändiga energin ligger på 5.4%. Det som framför allt bidrog med ökningen från 6.4% KPIF i april var livsmedel med 0.3 procentenheter vägt bidrag till ökningen om 0.8 procentenheterna och elpriserna med 0.2, som alltså som bekant stuckit iväg till nivåer som fick vinterns elpriser att verka normala. Blir spännande i höst och minns ni att de skenande elpriserna avfärdades som en engångshändelse i höstas?
På helåret har maten ökad med 8.8%, boendekostnader med 8.7% och elen med 33.6%. Drivmedel har ökat 41.8% tack vare reduktionsplikten som S+MP+borgarna röstade igenom förra sommaren. Oljepriset har som bekant varit mycket högre, men då kostade bensinen bara runt 15-16:- SEK pga att vi inte behövde blanda i en massa biobränsle som inte finns.
Men det slutar inte där. Inventarier och hushållsvaror har ökat med 10.3%. Logi, dvs hotellpriserna med 27.8%. Bilar med 7.2%. Nyttjande av bostaden med 8.1% för villor och 7.2% för bostadsrätter. Som väntat drar energipriserna upp kostnaderna för det mesta.
En läsaranekdot är ett hotell som stängt sin bastu och nu tar 75:- SEK av gästerna och att man måste föranmäla bastubad tre timmar innan, så bastun kan slås på. Förr stod den på hela tiden och ingick i priset.
En annan läsare rapporterar att det butiksbakade bröd vederbörande brukar köpa på ICA höjdes i pris med 30%, från 31:- SEK till 41:- SEK.
Tidigare har inflationen avfärdats som att man kan substituera men det går inte att substituera boende, mat och energi.
Störst bidrag på helåret står bostaden för med 2.1 procentenheter av 7.2 i årstakt. Följt av transporter med 1.5, maten (livsmedel och alkohol) med 1.2, sedan el på 1.1 procentenheter och drivmedel på 1.0. Detta visar hur stor andel olika kostnader påverkar KPI-Svensson. Individuella hushåll har förstås en egen unik kostnadsökning utifrån konsumtionsmönstret. En god vän jag pratade med i telefon igår berättade om en bekant som håller koll på utgifterna i detalj och drabbats av 20% i kostnadsökning på ett år.
Tittar man på enskilda exempel på prisökningar i KPI senaste året har t ex flygcharter ökat med 55%, kaffe med 40%, hotellrum 39% (energikostander och räntor!), vitkål 35%, hyllor och skåp 25%, tomater 22%, hushållsmargarin 19%, mjöl 19%, privatleasing av bilar 16%, blomkrukor 13%, banktjänster 12%, nötkött 11%, fritidsbåtar 10%, damunderkläder 9%, begagnade bilar 9%, reparationer av varor 7.7%, räntekostnader villor 7.2% och grädde 7%. Detta som ett helt godtyckligt exempel.
I andra änden blir teveapparater billigare med -3%, liksom datorer med -5% och spelkonsoler med -13% (om man kan få tag på dem). Här sker förstås en kvalitetsjustering. Datorn blir alltså inte billigare mätt i de pengar du ska betala för en ny dator av senaste modell, utan dyrare. Men den senaste modellen är kraftfullare, så ur inflationshänseende är den billigare. Fast du måste hosta upp mer pengar.
Själv tittade jag på mina egna kostnadsökningar. Boendet har ökat ca 8% i pris pga olika höjda avgifter, t ex avloppstömning, sophämtning, försäkringar etc. Dock inga lån, så kanske lite missvisande. Jag drog bort avsättningar till reparations- och underhållsfond från kostnaderna här, utan detta var ökningar av externa kostnader. Solcellerna håller förstås nere prisökningen på elen. Övriga räkningar hade ökat med 9% på ett år.
Framåtblickande uttalande – jag har svårt att se att inflationen bryts i närtid. Det är inte bara Ukrainakriget som orsakat detta, utan flera sammanhängande faktorer inklusive coronakrisen, och förstås att centralbankspolitiken att blåsa upp marknaderna med permanenta krisräntor inte längre fungerar när uppenbarligen kapital slutligen lämnar likviditetsfällan på finansmarknaderna och rusar ut i den verkliga ekonomin.
Mer om varför förra hösten-vinterns elpriser kan ses som den gamla goda tiden i en kommande artikel.
