fonder

Nedanstående är en gästartikel publicerad av Finserve Global Security Fund med Karl Engelbrektsson, ansvarig för fondens advisory board, och fondförvaltaren Joakim Agerbeck. Bloggen har inte fått någon form av ersättning för denna artikel, men bloggaren har själv innehav i fonden och anser att den kan vara intressant att känna till för många av bloggens läsare.

Sveriges tidigare Arméchef, Karl Engelbrektson, idag ansvarig för Advisory Board, och Global Security Funds förvaltare resonerar om skiftet och fondens inriktning.

Den 19 februari blev Finserve Global Security Fund klassificerad som artikel 8 enligt hållbarhetsförordningen efter granskning och godkännande av tillsynsmyndigheten CSSF i Luxemburg. Fonden redogör för hur hållbarhetsrisker integreras i förvaltningen. 

Den svenskförvaltade fonden är den första försvarsfonden i Europa och unik med sin kombinerade inriktning på totalförsvar, cybersäkerhet och rymd. Fonden växer nu snabbt men inriktningen har gjort att det varit en komplicerad resa. 

Finserve Global Security Fund startade redan 2019. Fonden har ett svenskt team med bakgrund inom försvarssektorn och underrättelsetjänsten, samt finanssektorn. Teamet träffades några år innan fonden startade 2019.  Världen var på väg mot en långsiktig multipolär världsordning med geoekonomiska och geopolitiska spänningar samt risker som följd. Slutsatsen var att det förväntades uppstå megatrender som i hög grad påverkar global handel och finansiella marknader. Många branscher och sektorer påverkas negativt av geopolitisk risk, men sektorer som försvar och cybersäkerhet gynnas i och med att investeringar sektorerna tenderar att öka och är därmed mer robusta. Teamets syn var och är fortfarande, att totalförsvaret måste byggas inom de västliga demokratierna av staten, näringslivet och civilsamhället tillsammans. 

Trots bra resultat och en tydlig tematisk inriktning fanns det en stor osäkerhet hos distributörer som banker, försäkringsbolag och plattformar att erbjuda fonden till sina kunder. Utöver detta undvek många institutionella förvaltare att investera i bolag inom försvarssektorn.

Den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 innebar ett stort skifte kring synen på sektorn. Följden blev att många större investerare däribland banker och försäkringsbolag bytt fot och utesluter inte längre försvarsbolag, men fortsätter med en försiktig hållning om att tillåta men samtidigt inte investera.  Detta är tudelat och AP-fonderna kritiseras i Affärsvärlden för att de undviker att investera i BAE Systems som äger Hägglunds och Bofors. Bolag som tillsammans med SAAB och andra europeiska försvarsbolag är en förutsättning för ett fritt Ukraina. 

Enskilda investerare bör avgöra vilka branscher de anser lämpliga att investera i, men det vore naturligt att AP-fonderna tog hänsyn till den inriktning som Sveriges riksdag har inom totalförsvar. 

Det här sker också samtidigt som finansiella bolag försöker anpassa sig till de nya komplexa regelverk inom hållbarhetsområdet såsom Disclosure-förordningen (SFDR) och Taxonomi-förordningen som rör transparens och klassificering av hållbara investeringar. Försäkringsbolag och banker där svenskar har sina tjänstepensioner väljer att på sina sparplattformar endast ta in fonder som lämnar uppgifter i enlighet med; artikel 8 och 9. Den konservativa hållningen utifrån att riskera en negativ opinion eller att gå fel regulatoriskt har påverkat viljan att investera i sektorn. Det här sker mitt under pågående konflikt då Europas säkerhetsordning är hotad. 

Problematiken med den hållningen är att sparare inte får tillgång till produkter som en stor del svenska befolkningen nu tycker är av yttersta vikt, det svenska totalförsvaret. Det gör också att sparare inte kan investera i produkter som dels kan ge långsiktigt bra avkastning, dels värdefull riskspridning. Riskspridning mot geopolitisk risk var också ett av huvudmotiven till att fonden startades. Den typen av riskspridning är unik och inte många sådana produkter finns tillgängliga för sparare och investerare. 

Samma problematik ser vi kring finansiering av det europeiska totalförsvaret. Vi har ett Europa vars säkerhetsordning är hotad, ett svagt rustat och oförberett försvar, samtidigt som vi har ett regelverk som gör att det är komplicerat med kapitalförsörjningen till sektorn. Olyckligtvis leder dess struktur till ett par negativa följdeffekter som att försvarsinvesteringar missgynnas så att viktiga investeringar som krävs för ett starkt totalförsvar saknar finansiering. Frågorna hållbarhet och investering i Europas totalförsvar måste behandlas tillsammans för inte ge oönskade effekter.

Vi tycker det blir tydligt att EU också gör bedömningen att upprustningen och beredskapen i Europa går för långsamt och innebär nedsatt försvarsförmåga. EU kommunicerar att för att lyckas behöver union, stater och näringsliv och det privata kapitalet samverka för att tillsammans etablera ett trovärdigt totalförsvar. EU verkar också se att ESG-regelverken kan verka dämpande på viljan att investera i och finansiera försvarsbolag. En direkt reaktion på det kommer under 2023 då EU:s försvarsministrar gemensamt går ut och betonar att europeiska investerare inte bör välja bort försvarsbolag med ESG-motiv som anledning. Det följs av att Europarådets ordförande Claude Michel efterlyser försvarsobligationer för att underlätta finansiering för uppbyggnad det europeiska totalförsvaret. 

Fonden tycker att det här är positiva och viktiga initiativ av EU, särskilt när de står bakom ESG-regleringarna, kravställningarna och definitionerna som i hög grad styr tolkningar och hur marknadens aktörer agerar och hur det påverkar oss sparare. Målsättningen torde vara att lösa frågorna tillsammans i stället för att exkludera den ena och indirekt få negativ inverkan på förutsättningarna att lösa vår tids viktigaste fråga, klimatkrisen. NATO ställer krav att 20 % av medlemsländernas försvarsanslag (som enligt mål ska uppgå till minst 2 %), ska gå till forskning och utveckling (FoU). EU skulle kunna ställa motsvarande krav med lämplig nivå dels på unionsländerna försvarsanslag, dels krav om Dual-Use hos underliggande försvarsbolag. Termen Dual-Use refererar till fördelaktiga tillämpningar både i försvar och på civila marknader. Det uppenbara exemplet blir FoU till transformativa teknologier som kan hjälpa till att lösa klimatkrisen. Fördelarna är att maximera effektivitet, sänka kostnader och nå skalfördelar i teknologiutveckling. 

Försvarsbolag lägger omfattande resurser på FoU och har en kultur och historik kring forskning som har bidragit till historiskt viktiga transformativa teknologier. Här är några exempel:

• Internet, GPS, röstigenkänningstekniker
• Jetmotorer och jetdriftsteknik
• Kärnkraft
• Satellitkommunikation, datorteknik och integrerade kretsar

Det är inte svårt att förstå att det kan få en direkt koppling till andra industrier som har stor negativ inverkan på klimatutsläppen och som tydligt kämpar med att ställa om. Försvarsindustrin bidrar också med innovation och teknologier som bedöms fördelaktiga för att bekämpa klimatförändringar. Däribland finns:

• Avancerade material
• Energilagring
• Bränsleeffektivitet och alternativa bränslen

Svenska bolag som SAAB, Mildef och Astor Group är viktiga för Sveriges totalförsvar och för en svensk industri- och forskningsbas. Det kan också framhållas att BAE vars exkludering från investeringar tidigare diskuterades har förvärvat ett bolag som heter Ball Aerospace som har en verksamhet med rymdinriktning. Ball Aerospace har spelat en avgörande roll i utvecklingen av satelliter för observation av klimatförändringar, atmosfärförhållanden och klimatfenomen. De tar fram instrument för klimatforskning och generar data som är avgörande för forskning och strategier för att mildra klimatförändringarna. BAE Systems lägger stora resurser på utveckling av energieffektivitet, förnybar energi och hybridelektriska drivsystem för transporter. Teknologiutveckling och förändringskapacitet bör vara nyckelord i bedömning bolagens hantering av hållbarhetsrisker och faktorer. 

Kan EU tillsammans med investerare hjälpa till att ställa höga krav på bolagen och deras utveckling och omställning kan det ge stora mervärden då bolagen präglas av hög teknologisk kompetens och gör stora investeringar i forskning och utveckling. 

Bolag inom totalförsvar och säkerhet är komplext att investera i, och det var ytterligare ett motiv till att fonden startades. Fondens bidrar med bolagsspecifik kompetens och kunskap om sektorn och de makro-faktorer som påverkar den. På samma sätt genomför fondens förvaltare tillsammans med en dedikerad ESG-ansvarig en granskning av bolagen avseende hållbarhetsrisker.

Som första försvarsfond i Europa tycker vi oss kunna erbjuda stort kollektivt värde för våra investerare.

Joakim Agerback & Karl Engelbrektson

Följ oss gärna på sociala medier när vi skriver om försvar, cybersäkerhet och rymd. 

Mer info om fonden hittar ni här: Finserve Global Security Fund.

Disclaimer 

Artikeln ska inte ses som ett investeringsråd och investeringar i försvar bör ske selektivt och genom noga granskning av de bolag som utvärderas för en investering. 

Referenser 
https://www.linkedin.com/feed/update/urn:li:activity:7135935296533078017/
https://eda.europa.eu/news-and-events/news/2023/11/15/eu-defence-ministers-call-for-strengthening-the-defence-sector-s-access-to-finance

Förtydliganden från bloggen: * Man behåller sin militära rang även när man slutat i försvaret och kan alltså titulera sig generalmajor även som pensionär. Generalmajor är något man är, inte en jobbtitel.