bostad

Denna artikel publiceras i samarbete med Svensk Värdeförvaring. 

Negativa börser inleder handelsveckan i de asiatiska tidszonerna. Matpriserna stod stilla i juni, även om kaffet rusade i pris. Guldpriset hittas återigen över 800:- SEK per gram. Svenska boräntor backade i juni hos de största åtta bankerna uppger Dagens Industri.

Stockholmsbörsen steg förra veckan sett till breda indexet OMXSPI som gick +0.43%, men storbolagsindex OMXS30 backade med -0.50%, så bilden är inte entydig. Just OMXS30 är särskilt intressant för oss som mestadels håller oss till billiga indexfonder. Den svenska kronan är rätt stabil på 10:50 SEK mot Förenta Staternas daler medan den ligger snällt på 11:37 SEK mot Europeiska Unionens euro.

Guldpriset kliver dock upp över 800:- SEK igen och kostar i skrivande stund över 804:- SEK per gram. Vill passa på att påminna att investeringsguld ej ska förvaras i hemmet, utan i bankfack, liksom viktiga papper och fysiska off-sitebackuper, samt eventuella sällan använda samlarföremål.

Vill du anmäla intresse för att öppna ett bankfack i Göteborg eller Stockholm kan du använda detta formulär (reklamlänk). En tidsstämpel plus dina ifyllda uppgifter kommer delas med Svensk Värdeförvaring AB och sedan raderas efter nästa kvartalsskifte. Bloggaren har själv öppnat fack hos SVF.

I USA steg börserna med nytt börsrekord och S&P-500 gick +1.95% på veckan medan Nasdaq 100 gick +3.60%. Positivt för globala indexfonder som i storleksordningen till typ 80% är amerikanska aktier, varav majoriteten är amerikanska IT-jättar.

Bland dessa och sk FANANGST gick Tesla bäst med +27.11% på veckan, eftersom bolagets bilförsäljning föll, men inte lika mycket som väntat. Samtliga FANANGST-aktier stog på beckobasis, med Apple på #2 med +7.465, medan Spotify (ingen jätte annat än i svenska egon, men FANANGST blir en så fin förkortning med ett S i sig så att …) var sämst i klassen med +0.98%.

I de asiatiska tidszonerna backar nu börserna under morgonen. ASX 200 går -0.73%, HAng Seng -1.46%, KOSPI -0.09%, Nikkei 225 -0.06 och Straits Times -0.26%. Jag har ej kontrollerat om någon av dessa börser och med det börsindexen har stängt idag.

Matpriserna stod stilla för andra månaden på raken enligt sajten Matpriskollen, där man kan se prisutvecklingen på deras sajt. Man kan dock konstater att priserna stod stilla i maj och juni även förra året, så det kan finnas en säsongsvariation här. Till TT säger sajten att priserna rusade på kaffe där bryggkaffet ökade med 7.9% medan alla typer av kaffe steg med 3.8% i jun på grund av torka i Brasilien. På helheten kompenserades detta av fallande priser på frukt.

Dock varierar priserna förstås från butik till butik och kedja till kedja. Willys höjde priserna med 0.3% och ICA med 0.1% under juni. Ovanpå det köpte nu Willys ägare Axfood City Gross, men man ska komma ihåg att de flesta ICA-butiker ägs av separata handlare, liksom t ex Tempo, och det existerar alltså mer konkurrens än bara kedjenamnet. Olika ICA-handlare konkurrerar med varandra om kunderna och den svenska livsmedelsmarknaden är således fungerande även utan ett oberoende City Gross. Uppköpet visar dock på svårigheten att etablera några nya matkedjor på den svenska marknaden.

På ett år har olja och vinäger stigit mest i pris med +25.6% och näst mest har choklad stigit med +10.2%. På helåret har kaffe ökat +5.9%.

Sett till enbart matprisutvecklingen ska förstås Riksbanken sänka sin socialistiskt styrda centrala styrränta, men det finns fler varor och tjänster här i världen än mat.

Dagens Industri rapporterar att bolåneräntorna backade hos de åtta största bankerna i juni, i fallet de faktiska snitträntorna i kontrast mot listräntorna. Det handlar alltså om de faktiska räntorna. Lägst är tremånadersräntan hos Danske Bank med en snittränta på 4.41% och banken har även den lägsta 5-årsräntan med 3.58% medan Skandiabanken hade lägst treårsränta på 3.68%.

Räntesänkningarna beror på konkurrensen då resultatet av Riksbankens sänkning hamnade i maj. För kunder med den rörliga tremånadersräntan har inte nödvändigtvis Riksbankens sänkning slagit igenom en pga tremånadersränta.

Det är små skillnader mellan bankerna. För rörliga tremånadersräntan skiljer sig det som mest 0.23 procentenheter mellan Danske och Nordeas 4.64%, men skillnaden är enorm på 5-årsräntan där Länsförsäkringar vill ha hela 4.09% eller 0.51 procentenheter högre än Danske.

Dagens Industris artikel hittas bakom betalvägg här.

Andra räntor kan gälla enligt Compricer nedan, notera skillnad på listränta och snittränta.