Föga överraskande höjde den amerikanska centralbanken Federal Reserve inte sin styrränta igår. Detta är ju inget överraskande eftersom man kör två program där man trycker upp 100-tals miljarder USD för att köpa amerikansk statsskuld i syfte att pressa ner räntorna, POMO och QE2.
Detta pressande av nya digitala pengar finansierar för övrigt ca 88% av USA:s budgetunderskott.
En höjning av räntan hade förstås rakt av motsagt QE2.
Nu, klockan 19:15 skall den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, avslöja hur många miljarder USD de tänker trycka upp och köpa upp värdepapper för på marknaden.
Tyvärr är det dock så att det är dags att ta fram sitt Bernanke Babble Dictionary och försöka tolka vad ordföranden Ben Bernanke säger. Och tyvärr lär han inte dumpa ur sig en snabb sammanfattning, utan siffra 1000, 1500, 2000 eller 10 000 miljarder USD lär väl komma med som en bisats någonstans.
Gäller att hålla öronen öppna.
I Michael Endes barnbok Momo eller kampen om tiden måste bokens hjältinna besegra de grå männen som stjäl människors tid. (T ex grå politiker som höjer skatten och alltså tvingar folk att springa fortare för att stå still)
När det gäller POMO, så handlar det istället om en kamp för, inte mot, de grå männen (bild ovan) som stjäl dollarns värde. POMO betyder alltså Permanent Open Market Operation, och innebär att den amerikanska centralbanken Federal Reserve trycker nya pengar och köper amerikansk statsskuld för över marknaden, med många ursäkter. Exempelvis sänka räntan på statsobligationer, eftersom styrräntan redan är i princip noll i USA och alltså inte längre går att använda som medel för att sänka räntan. Annan ursäkt är att tillföra likviditet till det finansiella systemet. I praktiken betyder en POMO att man försvagar dollarn och skickar upp priset på dollarnoterade tillgångar, t ex obligationer, aktier och råvaror inklusive guld.
Nu kan förstås en POMO också innebära att Federal Reserve säljer tillgångar och inte att de köper, men just nu är det köp som gäller.
Nedan ser vi de POMO:s som gjorts sedan i augusti. Den första siffran är för hur många nytryckta miljarder USD man köpt statspapper i olika former, den andra siffran är hur stora köpordrar man lade ut. Storleken på dessa påverkar förstås marknaden även om de inte går till avslut.
Summan för perioden är 39.46 miljarder USD, eller ca 260 – 270 miljarder SEK i nytryckta dollar som man pumpat in på marknaden. Det påverkar naturligtvis även börsen såväl som guldpriset när obligationsinnehavare dumpar sina obligationer till Federal Reserves POMO och köper något annat för pengarna.
Summan utlagda köpordrar under perioden ligger på lite drygt 286 miljarder USD, eller nästa 2000 miljarder svenska kronor…
Tittar vi i charten ovan planade dollarindex ut runt 83 samtidigt som POMO-storlekarna var lite mindre, rent av så låga som bara 360 miljoner USD. Sedan ökade man POMO-storleken och dollarn började falla lite snabbare igen. Nu köper man inte mer än nödvändigt, och räcker det att köpa lite för att få dollarn att falla så gör man det. Notera att detta är operation date ovan, medan likviddag, settlement date är dagen efter.
Man kan hitta på vissa mönster. När dollarn inte faller på några POMO:s så höjer man storleken, vilket vi såg runt dollarindex 83, och även på dollarindex strax under 81:50 i mitten av september. Nu i början av oktober fanns det också tendenser på att dollarindex planade ut, men då genomförde man istället gårdagens POMO, den största i charten ovan på hela 5.19 miljarder USD, och fick igång dollarraset igen.
Det ser i princip ut som att man helt avsiktligt vill devalvera dollarn, till alla utländska amerikanska statsobligationsinnehavares förtret.
Don’t fight the fed.
Än så länge drabbar inte den kollapsande dollarn oss svenskar. Guld har inte varit någon lysande investering de senaste veckorna, men förr eller senare kommer det här slå mot de svenska exportbolagen. Och redan är vi ju nere på negativ utlandshandel i augusti för första gången sedan tidigt 1990-tal. Svenska pengar dräneras ut ur landet i takt med fallande dollar och billigare importerad plast från Kina.
Finns kanske möjligheter att analysera POMO-storlekarna. Om dollarindex planar ut och POMO-storlekarna är små, kan det vara läge att ta förnyade negativa positioner i dollarn och invänta att man skruvar upp POMO-storleken med ras som resultat.
Raset för dollarn fortsätter. Dollarindex ligger nu på 80.21, nästan exakt samma nivå som index vände på den 9:e augusti. Möjligtvis utgör detta ett stöd för dollarn, men jag är tveksam.
I går lät den amerikanska centralbanken Federal Reserve räntan stanna kvar vid noll, och ordförande Ben Bernanke öppnade för att stimulera ekonomin ytterligare via den digitala sedelpressen.
Naturligtvis rasade dollarn och guldet steg till nya rekord i USD. Dollarn har aldrig varit värd så här lite i guld någonsin. Även om andra valutor också rasar mot guldet, så står kronan stark och köpkraften stärks. Just nu kostar ett gram guld bara 283:- SEK.
Stärkt krona är kanske bra för den svenska statsskulden och den svenska konsumtionen av importerade plastprylar, men kommer förstås slå allt hårdare mot svensk exportindustri om detta består, så vi skall inte sitta nöjda och slå oss för bröstet.
Mr Ben “B-52” Bernanke (uppgraderad från helikopter alltså) skäller tydligen ut de amerikanska bankerna för att de inte lånar ut mer pengar. Det enda som tydligen kan dra upp den amerikanska ekonomin enligt “Årets tänkare” är att man lånar ut mer pengar och att de amerikanska konsumenterna baserat på lånade pengar konsumerar prylar från Kina.
Japp, det är sant. USA:s centralbanks ordförande Ben Bernanke har utsätts till årets tänkare enligt Foreign Policy på The FP Top 100 Global Thinkers. Man måste förstås avsett årets feltänkare. Vet inte om FP menar vem som tänkt mest eller vem som tänkt mest rätt.
Det spelar ingen roll hur fort man springer om man springer åt fel håll.
En ekonomisk kris orsakad av för många år med för låg ränta, och medföljande lånebaserade konsumtion, skall enligt denna stora tänkare botas med ännu lägre räntor och ännu mer lånebaserad konsumtion. Något som även svenska Riksbanken verkar ansluta sig till och försöker upprepa vad USA presterade från år 2001 och framåt. En del klarar dock av att tänka själva, t ex borta i den sista sovjetstaten, dvs Norge. Där höjer man iaf räntan, så man kanske kan förlåta norrmännen för att ha gett Obama Nobels fredspris.
Inflationen ligger nu och gryr under ytan. Producentprisindex drog iväg rejält i USA, och det kommer slå mot konsumentpriserna framöver. KPI-inflationen är även hög i Sverige om man inte tar med de låga räntorna. Priserna ökar alltså på sådant som t ex mat, men för den som har stora lån med rörlig ränta, dvs lever efter KPI, så är KPI-inflationen fortfarande låg. Riksbanken borde höja räntan.
Stabil ekonomisk utveckling får man av sparande följt av investeringar, inte genom att låna och konsumera. Det senare leder till bubblor, fast det kanske är meningen?
Kronkursen faller mot dollarn, underligt nog, men det är så mycket som är underligt nu för tiden så vem är egentligen överraskad? Vår uteblivna räntehöjning var värd mindre än USA:s uteblivna räntehöjning, och investerare flockas till amerikanska statspapper som ger i princip noll i ränta.
Ännu roligare är att Den Store Tänkaren Ben Bernanke hostar ut sig att pga för stora banker, too big to fail, så riskerade hela det finansiella systemet att kollapsa.
Men med stöd av Federal Reserve så har i själva verket situationen på den punkten blivit värre. Hundratals banker har gått i konkurs och tillgångarna och marknadsandelarna har koncentrerats till allt färre banker, främst JP Morgan, Goldman Sachs, Bank of America och Citigroup.
Så nu sitter USA med ännu lägre räntor och ännu större koncentration av stora banker, med ännu högre belåningsgrad.
Det var väl stort tänkt av Ben. FP menar nog att Ben tänker stort när de säger great thinkers. Inte great som i bra, utan great som i stort.
Stort och fel.
