Finns risk för geopolitiska konsekvenser av detonationen i Beirut?

Katastrofen och tragedin med detonationen i Beiruts hamn igår riskerar att få geopolitiska konsekvenser. Det internationella samfundet bör antagligen skyndsamt ställa upp med massiv hjälp, både för att mildra en humanitär katastrof med okända spridningseffekter, och för att begränsa geopolitiska och på sikt ännu större konsekvenser. Tryckvågen från Beirut kan bildligt talat nå även Sverige om man bara tänker på sig själv.

Svarta svanar. 2020 har inte slutat bjuda på sig själv än.

Detonationen i Beirut ska ha gett 78 bekräftade döda än så länge och mer än 4000 skadade. Siffrorna kommer stiga, då många antagligen fortfarande är begravda i rasmassorna. Bland annat förstördes tre sjukhus i Beirut, och hamnens möjligheter att ta emot och skeppa gods är i princip helt utslagen. Bland annat står hamnen för runt 80% av Libanons import av vete, och landet producerar bara 10% av sitt eget behov. Hamnen ska också hantera runt 750 000 containrar gods om året. Man har två grannar landvägen – Israel och Syrien. Libanon och Israel har inga diplomatiska förbindelser, och Syrien befinner sig i inbördeskrig. Libanons befolkning är runt sju miljoner människor och cirka en miljon flyktingar från inbördeskriget i Syrien. Beiruts borgmästare ska nu uppgett att 300 000 blivit hemlösa av detonationen, eller drygt 4% av landets befolkning.

Man hade redan ekonomisk kris på grund av bland annat coronakrisen, och sjukhusen var upptagna med att vårda Covid 19-patienter. Coronakrisen har också lett till livsmedelsbrist i landet med mer än dubblade matpriser till följd, redan innan landets primära importväg för mat nu jämnades med marken.

Libanon hade alltså inte ett bra utgångsläge och explosionen har slagit mot kritiska flaskhalsar för landet. 

Förutom en omedelbart förestående humanitär kris och risk för svält – och frågan är hur man alls ska kunna transportera in mat och nödhjälp till Libanon utan att gå landvägen via inbördeskrigets Syrien eller Israel är oklart än så länge – så kan detta ge spridningseffekter i regionen, Mellanöstern och potentiellt globalt.

Därtill kan den känsliga politiska situationen i landet rubbats. En partiledare dödades i detonationen, och i övrigt finns alltid en svårskattad risk för att en ny maktkamp med potential för att inbördesrkig uppstår i landet.

Olika yttre aktörer som Syrien och Iran kan vilja ta tillfället i akt och öka sitt inflytande i Libanon, eller för den delen Ryssland som verkar tillsammans med regimen i Damaskus. Diktaturen i Damaskus kan i sin tur ta tillfället i akt när uppmärksamheten är mot Beirut att anfalla Idlib, dra igång ännu en migrantvåg mot Turkiet, som sedan släpper den vidare till ett coronakrisande EU.

Eller något annat. Israel lär knappast stå med de militära musklerna i kors om situationen i Libanon utvecklas i en riktning som hotar landets gränsområden, så det kan finnas risk för en mililtär intervention från israeliskt håll.

Kortsiktigt kommer det behövas hjälp till ett isolerat Libanon, både ekonomiskt och humanitärt, vilket kanske kan minska risken för att detta eskalerar geopolitiskt och medför ännu större kostnader. Men vilka som ska ge denna hjälp och hur mitt under coronapandemin med tillhörande ekonomisk kris är frågan?

I slutändan ser det inget vidare ut för Libanon just nu. Räkna med att tryckvågen från detonationen i hamnen bildligt kommer kännas hela vägen till Sverige. Exakt hur återstår att se. Den svarta svanen har bara sträckt ut vingarna än så länge. Vi får se om den lyfter.

Röda Korset är på plats i Beirut och ger katastrofhjälp. Vill du donera pengar, gå in på Röda Korsets hemsida för detaljer. Korruption i Libanon gör det generelelt olämpligt att donera till någon annan organisation än Röda Korset. Undantag finns säkert.

För övrigt talar kraterns 100 – 120 m i diameter för en sprängkraft i intervallet 1 – 2 kiloton TNT, eller storleken på en taktisk kärnladdning.