Vinterkräksjukan for dummies – en ekonomisk introduktion

Som 70-talist så blev man som barn ibland magsjuk. Magsjuka varade en dag, och sedan var man bra igen och man blev immun. Efter att genom åren fått alla sorters magsjuka så klingade utbrotten av tillsammans med förbättrad hygien, och med start i tidiga tonåren så var magsjuka snart ett minne blott. I övre tonåren ersattes detta av frivillig magsjuka, mha etanolsmitta istället för virus eller bakterier.

På det glada 70- och 80-talet var vinterkräksjukan alltså tämligen okänd, och detta begrepp kände jag själv inte till förrän man blev förälder. Vinterkräksjuka, eller norovirus, uppstod nämligen först 1968 i staden Norwalk i den amerikanska delstaten Ohio. Det tog sedan några decennium innan Norwalk-viruset, numera förkortat till just norovirus, etablerade sig helt globalt, men är nu alltså den absolut vanligaste orsaken till magsjuka.

Och det är inte heller 70-talets glada endagarssjuka. Utan den varar i åtminstone tre dagar. Och man blir inte immun i mer än någon vecka, och kan alltså få löpande utbrott.

När man väl får barn så är det oundviklikt att barn träffar andra barn, förr eller senare, och om de inte hålls i fullständigt isolation till tonåren så har de inte 100%-ig hygien, och blir alltså smittade. Och sjukdomen är extremt smittsam.

Vanligt förlopp:

Dag 1-3 Barn A sjuk
Dag 3-5 Förälder A sjuk
Dag 4-6 Förälder B sjuk
Dag 5-7 Barn B sjuk
Dag 8-10 Barn hemma pga önskad karens från skola eller barnomsorg

Repetera 1-3 ggr per vinterhalvår. Rinse, repeat. Man brukar inte vara speciellt välkommen till arbetsplatser heller utan karens, om man nu inte håller tyst om vad det var för sjukdom.

Som barnfamilj behöver man alltså budgetera åtminstone 2 sjukdomsutbrott per vinter, och förvänta sig åtminstone åtta dagars hemmavaro för vård av barn eller egen sjukfrånvaro. Lägger man in att det blir överlappning så bägge föräldrar periodvis är hemma samtidigt pga sjukdomen, så kan det handla om åtminstone 10 frånvarodagar per tillfälle, eller 20 på en vinter. Kort sagt en hel månads lönebortfall.

Detta ger förstås ekonomiska konsekvenser, trots våra generösa socialförsäkringar. Med säg 85% i ersättning för VAB och 65% för sjukfrånvaro handlar det om kanske 4-5 dagslöner. Mer om man råkar vara så högavlönad att man slår i taket för föräldraförsäkringen.

Norovirus bryr sig tyvärr inte om ifall man är projektledare, avdelningschef eller VD, utan diskriminerar inte på något sätt. Den som har en hög lön över brytgränsen kan alltså förvänta sig ett större procentuellt inkomstbortfall.

Värst är det förstås för den egna företagaren, som får betala sin egen sjuklön. Där kan man snacka om knytnävsslag i magen.

Dessutom bör alla planeringsansvariga ta ut tid för att alla föräldrar i arbetsgruppen kommer vara borta upp till 2-3 veckor varje vinter, och när man planerar vinterns arbete bör man alltså lägga in motsvarande förseningar i planeringen.

Allt sådant här är relevant om man har tagit för stora bostadslån, lån som baserar sig på att man jobbar heltid. Det kanske man gjorde när man köpte lägenheten eller huset, men sedan fick man barn. Har man å andra sidan klarat av föräldraledigheten ekonomiskt, så borde inte vinterkräksjukan vara ett bekymmer.

En annan aspekt som man bör tänka på när man skaffar en bostad om man har eller tänker skaffa barn, är att inte köpa in dyr inredning förrän barnen når tonåren. Den där Hästens-sängen för 80 000:- är säkert alldeles underbar, men när ett vinterkräktsjukt barn tömt magen i alla riktningar i föräldrarnas säng, och detta snabbt sugs upp av hästtaglet, så är det tippen nästa. Samma sak med de där dyra mattorna, den dyra soffan, pappas fina fotölj, barnsängarna osv. På tak, på golv, på gardin med frans finns nu barnens magsubstans. I färgsprakande technicolor. Också värt att tänka på när det gäller ytskiktsval i bostadsbubblans bostad. Den där tapeten av handflätad bambu är nog svår att torka ren, och det äkta trägolvet eller parketten måste man snabbt som ögat göra rent innan kroppsvätskorna börjar smita ner i springorna. Plastmatta är kraftigt underskattat.

Rekommendationen är alltså möbler och sängar från IKEA tills alla barn börjat högstadiet, samt billiga och lätttvättade ytskikt som inte suger upp vätskor.

Jag förutspår också en ändrad design av tvättstugor. Först måste jag säga att om man bor i lägenhet, med små barn, och saknar egen tvättmaskin och torktumlare, så är det kört. Då gäller det att som urban survivalist ha byggt upp ett lager med ett 50-tal filtar, uppsättningar sängkläder, underkläder etc, så man klara barnens upprepade totala tarmtömning tills man har tid i tvättstugan två veckor senare.

Men optimalt är att man har en egen lägenhetstvättstuga i villan eller lägenheten. 2-3 tvättmaskiner, matt-tvättmaskin, dubbla torktumlare och dubbla torkskåp. Då kanske man kan hålla tempo med tvättbergen. Så min trendspaning här är att framtidens villor kommer byggas med tvättstugor större än de största villakök. Med en riktigt stor tvättstuga, gärna i kombination med en toalett, så kan man med fördel se det hela som en sorts utflykt och bosätta hela familjen där under sjukdomsveckan. Minst två toaletter är också bra, så en kan brukas av de som för tillfället är friska, och en av de som är sjuka. TV i tvättstugan kanske också vore lämpligt, om inte annat bör man inte ha sin platt-TV fast väggmonterad så den kan flyttas. Fast en högt monterad TV minskar ju risken för att den blir nedstänkt vid sjukdomsutbrott.

Den urbane survivalisten har också preppat åtminstone två veckors extralager av hushållspapper (eller 100-talet tvättbara torktrasor för den som föredrar ännu mer tvätt), samt minst två veckors lager av toalettpapper. Speciellt som det är svårt att ta sig till affären när familjen är i sjukdomstillståndet. Preppern kanske också kommit över några av försvarets avlagda NBC (ABC)-uniformer, med tätskikt av aktivt kol, som i kombination med gummihandskar och en militär skyddsmask kan reducera risken att som förälder bli smittad. Det blir dock lite varmt att bära denna utrustning i tre dagar. Antagligen fungerar det lika bra med regnkläder, bara man har skyddsmask. Men det verkar lite omständigt och känns nog inte speciellt omtänksamt när barnen lider och vill ha närhet. Fördel med regnkläder är att det är enkelt att spola rent sig i duschen, utan att behöva ta av kläderna.

Ett alternativ är att man uppför en friggebod, som inredes med dusch, toalett och golvbrunn för att enkelt kunna spola rent plastmattan på golv, väggar och tak, och använder denna som sjukstuga. Off-norovirusseason kan man använda friggeboden som gäststuga istället om lukten gått ur.

Återstår att se hur och när vårt boende kommer förändras för att anpassas till noroviruset.