Jag bistod i dagarna en familjemedlem med att ta ner två svåra björkar på en villatomt i ett villaområde. Den ena fällningen var väl ganska rutinmässig, även om det kunde blivit illa om björken gått fel. Den andra var nog överkurs. Ståendes tätt intill både friggebod och grannens garage, med diverse staket och prydnadsbuskar som gjorde att trädet bara kunde fällas i exakt en riktning. Och det var inte riktningen som trädet lutade mot heller, dvs grannens garage.
Så lite frisering av kronan med motorsåg och grensåg på sex meter skaft för att i görligaste mån fixa om tyngdpunkten. Spännband 15m till en säker fästpunkt i ett betongfundament, och slutligen ett rejält riktskär och fällskär med säkert hörn. In med den första kilen via släggan, försiktigt såga igenom det säkra hörnet och in med nästa kil. Trädet gick exakt som det skulle. Utanför familjen tar jag mig inte an sådana träd kan jag tillägga.
Därefter hemtransport av träden på släpkärran. I kluven form blir det ca 2 m3s, två kubikmeter stjälpt björkved. Ja, och naturligtvis har jag en lite kraftigare släpkärra än vad som är vanligast, och som alltså klarar den vikten.
Vilket väcker frågan om det är energieffektivt att transportera ved 85 kilometer. Småskaligt med bil och släpkärra. En inte helt oväsentlig fråga för de som har skog långt bort och vill ta hem egen ved.
Vi börjar med att titta på energiinnehållet i 2 m3s björkved. En m3f, en fast kubikmeter av solid björkved, innehåller vid ca 25% fukthalt (inte perfekt torkad under 20% alltså) ca 2 700 kWh värmeenergi vid 100% verkningsgrad. Som alltid med ved så är det “ca”, cirka som gäller här. En m3s innehåller ca 0.43 m3f, dvs 1 161 kWh värme. Två m3s blir alltså 2 322 kWh värme. Vid förbränning i en panna eller kamin med 85% verkningsgrad, t ex vår Vermont Castings-kamin, får man alltså ut 1 992 kWh värme ur det lasset ved. (För den som inte orkar räkna så är en tumregel att en kubikmeter björkved innehåller 1 000 kWh uppvärmning av ditt hus.)
Hur mycket fossil energi drog det då att få hem lasset? (Och ja, vi pratar förstås exergi här. När vi i dagligt tal pratar energi så är det exergi vi menar. Energi kan ju inte förstöras, utan bara omvandlas, vilket inte gäller exergi. Använder dock termen energi i detta inlägget.)
Normalt drar min dieselbil 0.58 – 0.59 liter per mil, men med en tom släpkärra och dubbdäck så låg förbrukningen på 0.63 liter per mil på ditresan, som alltså drog 5.36 liter diesel. Med björkstockarna lastade på släpkärran landade förbrukningen istället på 0.74 liter per mil för totalt 5.36 + 6.29 = 11.65 liter diesel. Till detta kom ca 0.2 liter alkylatbensin till motorsågen.
Vän av ordning påtalar att all energi i dieseln inte går åt till transporten utan ca 60% försvinner som värmeförluster, men det är inte väsentligt. Skall man se på energieffektiviteten så skall man jämföra med den värme man kunde fått om man värmt huset med dieselbrännare istället för vedkamin, så hela energin i bränslet skall räknas in.
Enkelt räknat så innehåller en liter fossila bränslen 10 kWh energi, så 11.85 liter blir 118.5 kWh med energi för transport, fällning, kvistrensning och aptering.
Jag brukar påtala att en bil drar lika mycket energi från gruvan till skroten via tillverkning, infrastruktur, service etc som den gör via själva körningen. Det baserar sig på World Watch Institutes State of The World 2004, om nu någon undrar. I detta inräknas alltså energiåtgången till att bygga och underhålla vägar, garage, parkeringsplatser, bensinstationer etc, såväl som själva konstruktionen och tillverkningen av bilen.
Om vi förmodar att det baserar sig på en standardbil som drar 0.8 liter per mil så försvinner det alltså ytterligare 8 kWh per mil, eller i det här fallet 17 * 8 = 136 kWh.
För klyvningen av två m3s björkved går det åt ca 2 kWh elenergi, men jag kan inte få fram några siffror på hur mycket energi som sänkts ner i vedmaskinens tillverkning och tillhörande infrastruktur. Men säg att vi likt för en bil ökar på det rejält, vi trefaldigar energiåtgången för vedmaskinen från gruva till rosthög bakom en lada någonstans, och säger att den energin är 3 kWh per m3s, för totalt 8 kWh för vedprocessandet.
Total energiåtgång, trots 85 km transport, landar på 118.5 + 136 + 8 = 262.5.
Energy returned on energy invested, EROEI, blir 262.5:1992 dvs 1:7.59. För varje kWh fossilt bränsle och elenergi vi stoppar in här får vi alltså ut nästan 8 kWh värme.
Hade vi ungefär halverat transporten ner till ca 4 mil hade EROEI landat på ca 1:15. Går vi ner till två mil landar vi på 1:30 och vid en mil 1:60 i EROEI. En halv mil 1:120. Hade vi fällt björken direkt intill vedmaskinen hade EROEI varit 1:249.
Kort sagt så kan man mer än väl motivera att bränna fossila bränslen för att även småskaligt transportera ved ganska långa sträckor.
Ekonomiskt och mätt i fiatpengar är det en helt annan sak. Det här var familjehjälp och handlade alltså inte om ekonomisk vinst. Som enskild firma kan jag bara få ut 18:50 SEK per mil i ersättning, resten är bara beskattad inkomst som vilken inkomst som helst. 17 mil * 18:50 SEK är 314:50 SEK. Antalet timmar, inklusive bilkörning är fem timmar. Den kluvna veden kan jag sälja för 1 250:- kronor, inklusive moms, 625:- per m3s. Det innebär 1000:- ex moms, vilket ger en timpenning på (1000-314.5)/5 = 137.1:- SEK i timmen före skatter och egenavgifter. Ger ca 80:- i timmen efter skatt och egenavgifter. Inget vidare. Det är också därför trädfällare tar betalt för att fälla träd på din tomt även om de själva tar veden.
Problemet ekonomiskt är själva resan. Hade jag fällt så här komplicerade björkar lokalt på egen mark hade tidsåtgången bara varit 2 timmar, inklusive vedprocessande. Timpenning hade landat på 500:- SEK före skatter och egenavgifter. För normala björkar i skogen betydligt kortare tid då man slipper ta hänsyn till garage, staket och grannar.
Men energimässigt kan man alltså motivera att köra ved långt även småskaligt. Problemet som peak oil kommer ställa till med här är själva tillgången till bränslet…
43 kommentarer
Bra, trevlig utredning Cornu !
Trevlig och bra utredning. Du har ju bränslet med dig.
Bilen får gå på gengas. Se http://www.vedbil.se/.
Bra utredning, men du får gärna göra en fortsatt jämförelse ved kontra olja eller el för uppvärmning.
Det vore trevligt med ett inlägg om hur du förbereder säsongen på gården. Det är vårdagjämning i dag så jag antar att du redan har gjort lite förberedelser?
Intressant, här i Norge pratar man nu om strömransonering, http://www.dn.no/forsiden/politikkSamfunn/article2106864.ece. Det i Europas rikaste land.2 timmar på, 6-8 h av.Och det i ett land som i stort sett bara värmer med el.PEAK oil/gas etc väcker många frågetecken kring hur samhället kommer att se ut framöver.Vedeldning kommer det bli mer av,uppvärmning med el mindre.
Trevlig uträkning.
Men (som vanligt) har jag några kommentarer:
Fick du inget ut av släktbesöket utöver veden?
Har de ingen kamin där?
I vårt villaområde anlitar vi trädfällare som klättrar i träden och sågar ner dem bit för bit.
Ett dyrt nöje. Men veden fick vi behålla!
Senast hade grannen ner ett jätteträd med allt flisat och klart på en dag.
Flisare borde bli mer utnyttjade i våra kvarter. Vi eldar varje år upp några 1000 KWh i kvistar och grenar!/Oppti
Kan man använda samma sätt att räkna när man bedömer värdet av att använda konstgödsel i odlingen? Om man förbrukar en viss mängd fossil energi vid tillverkningen av konstgödseln (inkl bygga fabrik, transportera hem till bonden osv) och får ut en mycket större mängd vid odlingen (på grund av dubbel skörd jämfört med den som inte använder konstgödsel), så är det en klok åtgärd ur ett energiperspektiv?
Gick det att förstå frågan?
Låter lite med 1 dl alkylatbensin/m3.
11:39 1dl per m3s. Inte per m3fub. Var inte många minuter sågen var igång. Två fällningar, lite kvistrensning och aptering.
Niclas, ja, det går att räkna så och din fråga gick att förstå.
Oppti, naturligtvis fick jag ut något av släktbesöket, men det är privat och inget man behöver skriva på bloggen. Tid jag redovisat i inlägget var bara arbetstid.
Abbe, händer inte så mycket just nu på gården. Limbotider. Marken är för fuktig och det är för kallt för att göra något vettigt annat än att invänta lamning.
Härligt att du gör såna här uträkningar.
Vore intressant med en beräkning på att såga och hugga och transportera för hand. Gör man det så börjar man verkligen få respekt för energi, och förstå varför folk bodde trångt och med lågt i tak på vintern förr.
/Freddy
Limbo på gården. Ingen förgroddning i mindre växthus/drivbänk för grönsaker eller blommor, tidig färskpotatis är väl alltid trevligt?
Är det möjligt att få den innan midsommar med förkultivering i dina trakter?
Jo. Kommer driva upp potatis under en portabel drivbänk, men det är ändå inte dags att sätta den i jorden riktigt än. Finns fortfarande en tjälskorpa någon decimeter ner, det är bara på ytan det släppt.
Har sått basilika inomhus, räknas det? Annars förkultiverar jag i princip aldrig något. Skall nog sätta ruccola i en drivbänk inomhus snart, ladans söderfönster. Blir ätbart på några veckor.
Blir nog markbearbetning i april och första riktiga sådden i maj tror jag.
Nilas, det var väl någon i Uppsala (sök) som räknat så och kom fram till att jordbruket nu är inte energieffektivare nu än för hundra år sedan. nu trycker vi in mer energi och får ut mer mat. Men verkningsgraden är ungefär samma.
Häftig uträkning,
Jag gjorde tidigare en liknande för att se vad ved eldandet är värt när man har värmepump med värmefaktor kring ca 1:4.
Jag blev deprimerad…… och konstaterade att priset för el är alldeles för lågt !!!
Som Cornucopia skrev så får man ca 1000 kWh värme från en m3 ved. Har man då en värmepump med faktorn 1:4 och priset för El är 1,00 SEK/kWh så är veden (jag sågat, klyvit, travat, torkat och burit in för att elda) värd ca 250 SEK per m3.
Vedklyven kostade ca 2500 SEK i inköp….. bortsett från bränsle till motorsåg, kjed, olja, med mera så blir avskrivningstiden lång för min vedklyv.
Det ekonimiska egennyttan (timpening) i detta fall blev deprimerande.
Är mattelärare på gymnasiet och har använt flera av dina utredningar i skolan. Tack för dem!
14:29, kul. Kontrollera siffrorna bara, jag avrundar hej vilt.
Olav Åland, det är 250:- skattade pengar det är värt, dvs upp mot 400:- om du hade behövt tjäna pengar någon annanstans. Sedan är det få värmepumpar som i praktiken når 1:4 vintertid, och definitivt inte i medel. Vad har du för lösning egentligen?
Du kan också räkna in hälsoaspekterna med vedhållning, dvs att du rör dig och håller dig i bättre form än annars.
Du måste också räkna in avskrivningen av din värmepump i kostnaden för värmepumpselen. Har den kostat 150 000:-, fungerar i 10 år och gör av med 15000 kWh per år så är kostnaden för din el det dubbla… Då är veden värd 500:- om du har en vedvärmelösning som håller för evigt (t ex gjutjärnskamin).
Mycket bra bloggpost.
Bara en kommentar angående livslängd på kamin: Min gjutgärnskamin håller tyvärr inte i evighet, fick ringa (maila) runt som tusan för att hitta nån som kunde gräva fram reservdelar till en 15-20 år gammal Jötul (som bara lovar hålla delar i 10 år). Nu fick jag tag i brännplattor den här gången, men nästa gång de spricker får man väl se. Just plattorna har inte överdrivet avancerat form så nån sorts customtillverkning går alltid att ordna, men det kostar ju det med.
Apropå ved och hälsa. Läste för någon/några månader sedan att EU inte var så förtjusta i sveriges vedelning.
Vore kul med tydliga definitioner. Har man inte dem klara för sig, och det är det nog många som inte har, så blir ju allt lite suddigt i kanterna. Vad jag önskar är; Bilder på en kubik stjälpt respektive fast kubikmeter ved. Beskrivning på hur mätningen går till skulle också uppskattas.
/Kurt
Tänk att skatterna kunde göra mej gladare 🙂
Värmefaktorn är knepig att fastställa exakt men huset som är på 253m2 drar otroligt nog bara 5200-5900 kWh per år i värme plus varmvatten (2 vuxna+3 barn) och ca 21-22° inomhustemperatur. Tillkommer ca 7-8000 kWh hushållsel. Beräknad (teoretisk)energiåtgång för värme och vatten är 25-28 000 kWh (enligt VVS leverantörer) så värmefaktor 1:4 är nog inte så osannolikt. Teoretiskt är den 4,6 vid 0° in och 35° ut.
Några orsaker till de smått fantastiska siffrorna är:
– Massivt lättbetonghus (med hög kapacivitet (tröghet))=> liten pump, endast 1,4 kW
– Kollektorn i sjön på 4-5m djup => relativt hög värme in
– Golvvärme med klinkergolv som leder värmen in i huset =>låg temperatur ut. (jmf trägoolv som isolerar).
Avskrivningen kan jag nog inte räkna på eftersom investeringen redan är gjord. Mitt enkla överslag var bara för att se vad vedeldningen i egentligen bidrar med.
Den kubikmeter som jag eldar gör nog mest nytta för mitt BMI och familjens mysfaktor.
Intressant uträkning, men jag vill påpeka att måttenheterna inte är korrekta.
m3s = stjälpt mått, används för flis
m3sk = skogskubikmeter, vid rotstående skog
m3fub = fastkubikmeter under bark, handelsmått
m3t = travat mått, används vid vedhandel samt vid inmätning av massaved vid industrin, varefter en fastvolymprocent fastställs. Denna kan för 3 m björk ofta vara runt 50-53%, och för barr kanske 58-62%.
1 m3t björk är ca 0,5 m3fub
1 m3fub björk är ca 1,3 m3sk
1 m3t barr är ca 0,6 m3fub
1 m3fub barr är ca 1,2 m3sk
Detta är givetvis genomsnittsvärden som varierar med medeldiameter och krokighet.
Skogsägare
El är en alldeles utmärkt system för att värma upp huset med.
på sjuttitalet var det tom nära nog subventioner på att man skulle konvertera sin stenålderspanna till den moderna effektiva och billiga elen. Vid nybyggnation valde många därför elen som enda uppvärmningsmetod.
Idag skattas elen till döds och snart försvinner den i sverige historiskt lönsamma elintensiva industrin från landet pga av skatterna och det sjuka system med elhandel över gränser som nu sker.
Till skillnad mot tex fjärrvärme som bara är effektivt och lönsamt i närområdet kring värmeverket så kan elen produceras och transporteras hundratals mil med relativt låga förluster.
Så tänk vilken verkningsgrad och effektivitet man istället skulle fått om man fraktade veden till det centrala elproducerande verket istället. En verkningsgrad som är svår att få i en egen amatörpanna där stora delar av energin bara försvinner eftersom vi måste vädra ut överskottsenergi.
Skogsägare, det går utmärkt att använda m3s som mått på stjälpt kluven ved. För övrigt skall väl korrekt m3t vara m3tpb, dvs kubikmeter travat mått på bark, till skillnad mot m3tub, under bark.
Den som vill konvertera kan titta in hos Skogssverige, se
http://www.skogssverige.se/skog/skogen/swe/lathund.cfm
Iaf så existerar m3 stjälpt mått för kluven ved, den mesta kluvna veden säljs som bekant så. Kanske skall specificeras som "m3s kluven ved"?
Finns t o m forskning från SLU där man vetenskapligt fastställt hur mycket en m3s kluven ved är genom att upprepade gånger stjälpa kluven ved i vissa längder i ett kubikmetermått…
01:21, hört talas om transmissionsförluster? Står väl för 10-20% av elförbrukningen i Sverige.
Idag kan du köpa vedpannor med 89-91% i verkningsgrad. Kaminer finns med 85% verkningsgrad, som min Vermont Castings. Jag har ovanpå det en 100+ år gammal murstock som tar upp ca 1/3 av förlusterna, vilket gör att vi landar på 90% i verkningsgrad på min vedeldning.
Det blir därmed effektivare än ett biobränslekraftvärmeverk som trots allt drabbas av transmissionsförluster, både vad gäller el och fjärrvärme. Kraftvärmeverken når för övrigt som bäst högst 95% i verkningsgrad.
Skall jag sälja ved till energibolagen så bör de höja priserna med minst 400% först. Finns ingen anledning för mig att späka mig och tjäna mindre på veden för din påstådda samhällsnytta.
kan inte avhålla mig från att meddela att en son köpte nyss en bostad i sthlm city med vedförråd till de 3 kakelugnarna. – ingen resa till barnet i sthlm utan säckkärra m ved
papagai
01:21
"Så tänk…" Den där kommentaren var skriven sent på natten. Fullt förståeligt att vara bitter på elpriser och elskatter men resonemanget haltar rejält på slutet. El är en "finare" form av energi och bör användas till sånt som är svårt att ersätta med annat, elmotorer, tå, tv-apparater osv.. Att värma upp hus med el är ingen hit. Jag vet vad som gällde på 70-talet men det funkar inte idag. Hus skall värmas upp med enklare alternativ som ved, pellets, sol, avfall m.m. El kommer bara att bli ännu dyrare om några år, tyvärr. Alternativet är en politisk revolt och att alla väljare och skattebetalare ockuperar kraftverken och kräver kooperativt ägande av elkonsumenterna.
Men hur stora är inte förlusterna från det faktum att du inte kan reglera och använda den producerade värmen tillräckligt effektivt i endast ett hus.
De som har pannor har nog alla varit med om att pannan blivit för varm och man måste spola ut lite värme i avloppet eller att rummen i huset blir så varma att man måste vädra ut värmen.
Eldning innebär ju en ganska så lång hysteres i själva energiomvandlingen som inte bara går att stänga av eller sätta på.
Med el går denna reglering att göra väldigt mycket mer effektivt då detta sprids ut över tusentals användare. Plus att du som sagt i ett värmekraftverk kan använda det allra hetaste vattnet för elproduktion och kylvattnet till fjärrvärme (borde heta närområdesvärme).
Om detta skulle ha någon större samhällsnytta eller ej är ganska ointressant.
Vad som räknas i slutändan är alltid produktionskostnaden samt priset till slutkonsument, något som miljörörelsen ofta glömmer helt.
Problemet idag är att priset till slutkonsument är beskattat in absurdum. Plus att man med nuvarande handelssystem över gränserna låter tex tyskar och danskar köpa svensk el snorbilligt utan skatter och andra pålag medan vi i sverige måste betala över hundra procent i skatter och avgifter.
20-30 gradigt vatten släpps ut i havet vid våra stora ångkokare, ca 100TWh i förluster.
Dessa 20-30 grader skulle varit perfekt att samla i dammar där villor kunde hämta energi med sin brine vätska. Tyvärr ligger verken för långt från villorna för att det skulle vara ekonomiskt.
Tempen är för låg för fjärrvärme, men för kollektorer till VP är det perfekt. En jämn temp ger högre årlig COP.
Vi har levt i ett överflödssamhälle, där det inte spelat roll om man spolat ut massor av energi i havet. Det lär bli ändring på detta.
Frillesås, Åsa och Veddige ligger iaf tillräckligt nära för att det skulle gå att pumpa 20-30gradigt vatten dit som "värmepumpsföda".
Nära Ringhals alltså…
09:58
"Problemet idag är att priset till slutkonsument är beskattat in absurdum. Plus att man med nuvarande handelssystem över gränserna låter tex tyskar och danskar köpa svensk el snorbilligt utan skatter och andra pålag medan vi i sverige måste betala över hundra procent i skatter och avgifter."
Jag fortsätter att hävda att el kommer bara bli dyrare och dyrare. Tack vare vad våra politiker gör oavsett sosse eller alliansen. Koppla upp nätet mot övriga energitörstande EU, så får vi se. Hur löser man det? Revolt och kooperativt ägande. Vad för andra alternativ finns det? Knyta näven och klaga på skatten ändrar inget.
Du kan redan idag mycket enkelt göra revolt och köpa andelar i ett vindkraftskooperativ. Det ger dig avsevärt billigare el.
Hur vet vi att vindsubventionerna stannar? Du såg ju hur etanolbidragen ändrades snabbt.
En sak ska man lära sig, lita aldrig på att politik är långsiktig. På1970-talet var direkt el det bästa och mest subventionerade..
Vad är nästa frälse inom politiken tror ni?
Ved har dock alltid varit skattefritt 🙂
Finns ingen subvention av vindkraften. Alla förnyelsebara energislag får däremot elcertifikat, som säljs på en fri marknad där köparna är alla elkonsumenter som (ofria) måste köpa en viss mängd elcertifikat.
Kalla det vad du vill, om det inte bär sig av egen kraft kallar jag det subventioner.
Vill folk äga vindkraftverk får de betala vad det kostar. En del av det höga elpriset kan spåras just till dessa "certifikat" dvs bidrag.
Vi i villa hade en lista på alla bidrag man kunde utnyttja som villaägare, gäller säkert din gård också. Bidrag till höger och vänster, avdrag, certifikat eller stöd, kärt barn har många namn!
Svenskar älskar bidrag som ryssar älskar vodka.
Då föreslår jag att kärnkraften och vattenkraften skall fullförsäkras, dvs att de inte skall begränsas till 4 (eller var det 6?) miljarder kronor vid eventuella haverier, utan att kraftbolagen skall finansiera full försäkring. Vad kostar t ex hela Luleå?
Så får vi se vilka kraftverk som blir billigast.
Som bekant pantasatte förra VD:n hela Vattenfall som säkerhet för några enstaka kärnkraftverk i Tyskland. Det är över 100 miljarder det, inte de fyra miljarder som man kommer undan med i Sverige…
Ok så kan man påstå att du tillhör vindkraftslägret? Du brukar inte vilja ta sida, men i debatt efter debatt hamnar du ändå där.
Du och supermiljöbloggen har nog mycket gemensamt, kanske även effektbloggen?
Sorterar er under hysteriska miljömuppar 🙂
Du får klassificera mig hur du vill. Mår du bättre av att påstå att jag tillhör vindkraftlägret bara för att jag påtalar att både kärnkraft och vattenkraft är subventionerade, så varsågod.
Finns faktiskt ingen anledning att säga nej till någon form av energiutvinning som inte bygger på ändliga fossila bränslen, oavsett om det är biobränslen, vindkraft, vågkraft, solkraft eller kärnkraft. Så länge det hel genomförs med förstånd.
Att en del är förblindade av vindkraftshat visar bara på brist på rationalitet och oförmåga att tänka eller ta till sig fakta. Att då kalla någon för "hysterisk miljömupp" gör ju förstås att det känns lite bättre i blindheten. Alltid bra att rikta sin ilska mot någon, kategorisera dem och sätta på små stjärnor på dem och säga att allt är deras fel.
Din stora tabbe är att du tror att du kan applicera din flytt från stan till landet på hela samhället.
Nej, jag har svårt att ta er på allvar, om jag kan kan alla..
Odla dina ekologiska bönor för dig själv. IT personal numera energiexpert..
Korrigering: Du tror att jag tror det.
Odlar för övrigt inga böner heller.
Nja, m3s som mått på kluven ved är nog inte riktigt vedertaget. I alla fall kan du i så fall inte använda omräkningstalet som finns på sidan du länkade till.
Visst har du rätt i att det skulle vara m3tpb om man ska vara noga, men i praktiken säljs ved i långa längder obarkad och därför använder man vanligen m3t som mått.
Skogsägare