En av alla investeringsteorier är att investera i högutdelande aktier, high dividend. Frågan är om det är att anse som en “säker” metod för långsiktig investering och sparande, t ex för pension eller barnsparande?
OMXS30 har i år gått exakt +14.00% i skrivande stund, medan aktiefonderna Swedbank Robur Swedish High Dividend gått +11.2%, Swedbank Robur Global High Dividend SEK +12.9% och Danske Invest Europe High Dividend A gått +12.6%. Då är inte dagens börsnedgång med i fonderna, vilket oavsett visar att högutdelarfonderna gått sämre än åtminstone svenskt börsindex än så länge i år.
Högutdelande bolag är ofta mognare företag, feta katter, med begränsad organisk tillväxt, även om det inte alltid är hela bilden. T ex är ofta IT-konsultbolag högutdelande numera, till skillnad mot under IT-bubblan. Mycket av avkastningen kommer alltså från utdelningar, vilka helt eller delvis bakas in i kursutvecklingen under året. På utdelningen faller aktierna normalt tillbaka cirka utdelningen justerat för börsutvecklingen den dagen, och fonden återköper lämpligen aktier i respektive bolag för utdelningspengarna.
Då vi pratar om mogna bolag är det sällan de faktiskt går med förlust, utan man brukar bibehålla vinster genom att sparka folk när tiderna blir bistra. Om de inte längre är högutdelande åker de förstås ut ur fonderna och andra högutdelare, vars utdelningar inte påverkats av konjunkturen plockas istället in i fonden.
Det finns abolut en kursrisk i aktierna, då de kan gå ner på dåliga tider eller höjda räntors ökade avkastningskrav. Men ändå kommer de i princip alltid ge högre utdelninar än obligationer. Även obligationer går som bekant ner vid högre avkastningskrav (=högre räntor).
Vid perioder av nedgångar, som generellt bör vara lägre i de högutdelande bolagen, kommer utdelningarna köpa ytterligare aktier till “bra priser”.
Sammantaget kan detta innebära att high dividend-fonder kan vara “säkra”, för långsiktig tidshorisont. Då pratar jag om 15+ år, t ex för barnsparande eller pensionssparande. Rent av 20+ år. Som bekant kommer, om Boverkets förslag om bostadsköerna, enda sättet för dina barn att få en egen bostad vara att man köper denna. Så det är bara att börja spara åtminstone en tusenlapp i månaden per barn. Runt tjugo års ålder bör man med måttlig avkastning nått en halv miljon till en trekvarts miljon i sparkapital åt barnet (kom ihåg att spara i eget namn, då barnet annars kan få för sig att knarka, resa eller festa upp pengarna på 18-årsdagen, då de kommer disponeras helt fritt där och då som myndiga), vilket kan räcka till kontantinsatsen för en lägenhet och ett första boende.
Samtidigt finns alltid marknadsrisken kvar där. Rimligtvis minimerar (ej eliminerar) marknadsrisken genom att välja globala high dividend-fonder. T ex Swedbank Robur Global High Dividend ovan, vilket gör sparandet mer oberoende av svensk ekonomisk utveckling. För långsiktigt sparande kan det vara lämpligt att eliminera risken i att lägga allt i en enda korg, dvs ett enda land. Speciellt som din övriga privatekonomi är beroende av detta land.
Som vanligt är detta inte en rekommendation, och ej heller reklam för någon fondförvaltare, utan lösa funderingar i ämnet långsiktigt sparande.
13 kommentarer
>OMXS30 har i år gått…
Jag anser det meningslöst att titta på kursen för ett index på kortare än 12 månader för att se hur en fond har gått. Aktier rör sig alldeles för mycket upp och ner på så kort tid. Titta på 3 år hur roburs fonder har gått betydligt bättre, 5 år och de är lite bättre, 10 år nästan lika.
Tack för en bra blog.
Absolut, ville bara visa hur det gick för tillfället. Vilket förstås inte är relevant om man sparar på 15-20 års sikt. Dock vet vi inget om framtiden på 15-20 års sikt heller.
Om man ska spara på lång horisont får man inte glömma att titta på fondernas avgifter. Jag har ingen aning vad de uppräknade fonderna i artikeln kostar per år men om man sparar på 20-30 år med en årlig avgift på 2% så blir det en jäkla massa pengar till slut. De flesta förvaltare klarar inte av att genom sitt aktiva förvaltande öka värdet så att det kompenserar för avgifterna de tar ut – bättre att satsa på indexfonder med låga avgifter (0,2 – 0,5%).
Fast indexfonder tar ju dock inte hänsyn till utdelningar. De placerar bara i börsens största bolag, vilka rent teoretiskt kan ge noll i utdelning. Vill man köra high dividends utan avgifter bygger man lämpligen sin aktieportfölj efter en vettig utdelningsfilosofi.
1. Köp 8-10 stabila högutdelare inom olika branscher och olika länder.
2. Inkassera utdelning varje år som återinvesteras
3. Vänta 15-20 år och bry dig inte om börsen går upp eller ned.
Visst, rent teoretiskt skulle det kunna bli 0 i utdelning på en indexfond. Men hur troligt är det t.ex. att ingen av bolagen i OMXS30 skulle ge utdelning under en period på 15 år?
Ja, då vet vi alltså hur man bör investera för att barnen ska ha en bostad när de blir vuxna.
Väntar fortfarande på var man ska investera för att få en garanti om att man är vid liv när barnen är vuxna.
Investera i en löprunda i måttlig takt varje morgon eller kväll. Släng ut TV:n så att du har tid. Därefter mindre mat generellt så att du ibland är lite hungrig mellan måltiderna. Ät mindre av dåligt rött kött. Färdas inte i bil.
Där någonstans bättrar man kanske på oddsen. Men fortfarande inga garantier…
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Problemet är att bolagens pay out ratios har ökat under senare år på grund av att investerare krävt högre direktavkastning mot bakgrund av det låga ränteläget. Höga utdelningar och buy backs har gjort att bolagen inte investerar tillräckligt för framtida tillväxt vilket borde börja synas snart i uppblåsta värderingar i förhållande till förväntad tillväxt för dessa bolag.
Jag utgår från att spara på lång sikt innebär att man håller sig ajour med fondernas utveckling och byter när det är befogat. Den som sitter still i båten är väl bara den stoiska kaptenen som vägrar lämna det sjunkande skeppet.
Du menar att man ska vara bättre på förvaltning än professionella förvaltare?
Jag förespråkar helt klart passiv förvaltning.
Har huvuddelen av sparande i innehav som hittills i år gått (avrundat):
Japanfond +23%
Läkemedelsfond +19%
USA Indexfond +12%
USA-fonden köpte jag för att säkra semesterkassan till USA då dollarn började dra iväg. Övriga för att behålla värdet av pengarna. Det som är bra med fonder jämfört med aktier är att man kan satsa med den kunskap och kristallkula man har utan att behöva förläsa sig på en massa ointressanta bolagspapper. Dessutom kommer allt förtryckt på deklarationen. Och nuförtiden går de ju lika mycket upp och ner som aktier.
Det svåra är att bedöma när man ska kliva av.
Problemet idag är att knappt går att hitta några stabila högutdelare. Dom som en gång var det har värderats upp så pass mycket att dom på dagens nivåer ger en medioker utdelning.