Börserna öppnar blandat i de asiatiska tidszonerna efter amerikanskt börsrekord förra veckan, mätt i dollar. Svensk detaljhandel föll i maj och särskilt illa är det för klädbutiker. Länsförsäkringar meddelar att man köper spartjänsten Savr.
Stockholmsbörsen Steg ordentligt i veckan som gick, men är långt ifrån på börsrekord. OMXSPI gick +3.23% och har därmed stigit +0.53% i år medan OMXS30 gick +2.41% och är upp +0.93% sedan årsskiftet.
Dollarn försvagas till 9:46 SEK, vilket drar ner guldet till 1 001:- SEK per gram, medan euron är stabil på 11:10 SEK.
I USA noterade både S&P-500 och Nasdaq 100 börsrekord efter en uppgång på 3.44% respektive 4.20% under veckan. Det är dock inte rekord för oss svenskar, eftersom dollarn har fallit och är ner 14% sedan årsskiftet. Amerikanska långa räntor verkar stabila trots nya massiva underskott under Trumps budget.
Samtliga FANANGST-aktier steg i veckan som gick, där Nvidia med +9.66% gick bäst följt av årets vinnare Spotify med +9.21%. Sämst gick Apple med +0.04% följt av Tesla med +0.46% efter att bolaget lanserat sin robottaxi, som ska finnas i tio exemplar med en mänsklig förare på passagerarplatsen.
Borta i de asiatiska tidszonerna går börserna blandat nu under måndagsmorgonen. ASX 200 +0.33%, HAng Seng -0.30%, KOSPI +0.50%, Nikkei 225 +0.59% och Straits Times -0.07%.
SCB rapporterar om ras för detaljhandeln i maj och då särskilt för kläder som föll 17.6% jämfört med maj förra året. Jag tänker dock att det usla och kalla vädret i maj låg bakom det raset. Det är dock en lång trend. SCB skriver:
“Maj 2025 var en svag månad för detaljhandeln. Försäljningsvolymen minskade både jämfört med månaden innan och med samma period föregående år. Klädhandeln var en av de branscher som minskade mest, med en nedgång på 17,6 procent jämfört med maj 2024. Branschen har haft en nedåtgående trend sedan september 2022. Hittills i år har försäljningsvolymen i branschen minskat med 8,5 procent jämfört med januari-maj 2024.”
Man kan anta att onlinehandel spelar allt större roll. Anekdotiskt köper jag mestadels kläder just online. Sedan är även centrumhandel negativt drabbad av motarbetandet av bilar, vilket jag tagit del av efter att ha pratat med represenanter för centrumhandel i Göteborg, men det får bli en separat artikel senare. Folk utan bil handlar helt enkelt mindre och går inte heller lika mycket på caféer.
Oavsett hur man mäter minskade detaljhandeln i maj, men vi får se hur statistiken är för juni och om vädret sköt upp hushållens konsumtion. Man kan fritt välja kalenderkorrigerade, säsongsrensade, inflationsjusterade eller inte bland SCB:s siffror och de var samtliga negativa för handeln.
Negativ trend kan ju också bero på inflationen sedan 2022 och att lönerna inte hängt med, samt pratet om att kläder är dåliga för miljön, så varför inte gå i de där gamla trasorna istället?
Enligt ett pressmeddelande så köps aktie- och fondmäklaren Savr upp av Länsförsäkringar. Förvärvet måste prvs av Finansinspektionen, och väntas fullbordas senare under året. Savr ska ha 100 000 kunder och sex miljarder kronor i kundernas sparkapital, dvs i snitt 60 000:- SEK per kund, så det handlar om hushållskunder och inte institutionella dito, eller det som förnedrande brukar kallas småsparare i Sverige, men retail i USA.
Det försäkringskundägda Länsförsäkringar skriver:
“LF har ambitioner att växa inom sparande och förbättra tjänster och kundupplevelsen. Sparandeområdet utgör även en central del i LF:s helhetserbjudande till kunderna. Flera marknadstrender stödjer fortsatt tillväxt på den svenska sparandemarknaden, inklusive större efterfrågan på digitala tjänster, generationsskiften i förmögenhet, förändrade investeringspreferenser, ökad kundrörlighet, ökat intresse för sparande bland nya målgrupper, utökad flytträtt för pensioner och sänkt skatt på sparande. “
Savr AB gick med förlust enligt senaste bokslutet för år 2023, men 2024 verkar inte publicerad än.
38 kommentarer
Ett besök på Sko Uno var ett måste varje gång man åkte över till Stockholm i början på 1980-talet. 🙂
Problemet med att kunna betala med mobilen eller klockan är att det inte räcker att glömma plånboken på hotellet.
Those were the days 🙂
På den tiden brukade jag handla på Tåbira (Sko Pira) som numera är nedlagd.
Har samma personliga erfarenhet i Örebro, hemma på semester där ofta och ska du shoppa är den antingen inne i staden eller den stora handelsparken Marieberg.
Ska jag in i staden är det ofta vägararbeten och de har höjt parkeringsavgifterna rejält, tagit bort parkeringsplatser samt utökat zonerna så det nästan inte finns någon gratisparkering inom 30 minuter gångavstånd bort från stadskärnan. Ska jag pendla istället kan det fort ta över en halvtimme plus bussbiljetter är ju knappast billiga längre heller, särskilt för vuxna icke studenter. I jämförelse tar det bara 15-20 minuter med bilen till handelsparken med stor gratisparkering och bättre utbud av butiker.
Inte konstigt att stadskärnorna dör, men tyvärr fattar ju inte politikerna att inte alla bor inom gångavstånd till centrum och är beroende av sina bilar för att ta sig runt. Jag på semester är en sak men ska en barnförälder spendera flera timmar per dag på att pendla när de ska handla något för att någon lokalpolitiker blir irriterad på att de måste vänta 30 sekunder på övergångsställen inne i staden?
En del europeiska städer har ett intressant koncept där de som inte bor i staden kan parkera i stora parkeringshus i utkanterna för att sedan ta kollektivtrafik in till de centrala delarna. Win-win, eftersom den kan vara tunnelbana etc och får bort trafik från gatorna. Det handlar om att släppa känslan på att man själv “måste” köra hela vägen fram dit man vill.
När jag bodde i centrala Örebro var det nog 50-50 om vi gick ut och handlade i butikerna i centrum eller körde till Marieberg. Numera bor vi på skånska landsbygden och kör alltid till köpcentrum utanför städerna däremot.
Är förvånad över kommentaren om att det inte är de som bor centralt som går och fikar på caféerna. Det är definitivt min erfarenhet av att ha bott centralt i Malmö/Lund/Örebro att det är precis de som gör det.
Skulle säga samma att det är mest de som bor inom gångavstånd till centrum som handlar inne i staden. Själv blir det ju bara om jag antingen ska äta i en icke-snabbmat restaurang eller ska till banken och jag kan tänka mig att köpa något samtidigt. Men allt annat och mer finns ju både på handelsparken och online så handla inne i staden blir naturligt tredje alternativet.
Generellt upplever jag att vuxna handlar så sällan att de inte vill släpa på alla saker i kollektivtrafiken utan man vill kunna lasta in i bilen.
Prova handla med din respektive och inse att det fort blir många påsar….
Den vane citybutikinhandlaren har en rymlig ryggsäck med sig på expeditionen.
Politiker tycks ha någon sorts önskedröm om att stadskärnor enbart ska rikta sig till lattepimplande flanörer under dagtid och pilsnerhävande halvalkisar kvällstid. De enda butiker de tror behövs är de som säljer turistkrimskrams till överpriser. Råkar det dessutom finnas något rent skansenområde i stil med Wadköping finns det ingen hejd på turistfällorna.
De stora köpcentra som finns är å andra sidan enbart riktade till de som har bil, eftersom det sällan går några allmänna kommunikationer till dem och om det gör det så tar det en till två timmar och minst ett byte i vardera riktningen från godtyckligt bostadsområde. Inte riktigt läge att alla släpar på ett par stora kassar vardera då.
De köpstarkaste kunderna har bil, generellt. Gäller även de som bor i centrum. Fattiga studenter och pensionärer kan inte hålla centrum i liv, särskilt som de inte bor i centrum.
Även om man inte är köpstark, om man har småbarn eller bor på landet/småstaden – annars kan man inte ha ett liv. Att ha bil i storstad utan egen parkering är dock ett litet helsicke, jag har flera vänner i Sthlm som valt bort bil eller inte ens skaffat körkort för att det är svårt med parkering och det mesta funkar tack vare tuben. Att besöka dem och snurra flera gånger runt de närmaste kvarteren letandes efter ett lagom stort hål mellan bilar/utfarter kan lätt ta en halvtimme.
Tja, det mumlas nu från besuttna om att sälja lägenheten i centrala Göteborg, eftersom parkeringarna tagits bort och flytta från stan. Tar det i den separata artikeln.
De tendenserna lär inte förbättra stadens skatteinkomster. Dessutom är ju (för bilister) Gbg, något cyniskt beskrivet, en gigantisk felskyltad byggarbetsplats. Varenda gång jag behöver dit är det gränsfall om man hinner därifrån innan man lajvar Skriet. Det förvånar mig varje gång att därstädes boende vänner tar det med sådant jämnmod. Jag vidhåller att det det bästa med sta’n är 40:an därifrån!
Riksväg 40 är kärlek.
Vill minnas annonser i biltidningar på 90 talet: Uno Mygg! inte för de rika utan de snygga eller nått sånt. 🙂
Kläder är nog det enda jag fortfarande regelbundet köper i butik, eftersom att jag vill kunna prova.
Men förr eller senare måste jag anpassa mig, för det blir svårare och svårare att ta sig till en öppen butik i takt med att alla butiker tvingas ut till perifera handelsområden långt utanför stadskärnan.
Jag köper bara samma kläder från samma leverantörer (t ex Eton skjortor, contemporary 41) inklusive måttbeställda på nätet (Tailorstore och Son of a Tailor). Därmed behöver man inte prova dem och får exakt det man vill ha. Undantaget är kostymer, men det är inte direkt särskilt ofta man köper sådana. Annat undantag är ont-om-tid, som när det behövdes en blå skjorta till ambassadsmottagning och det visade sig att jag pga gym växt ur den jag hade.
Fun fact.
Kläder ansågs som det som aldrig kunde köpas online. Ändå skulle jag säga att flickvännen och i princip alla kvinnor jag känner köper 99% online. Pga att det sällan finns alla storlekar i butik med mera. Och returprocessen är så smidig.
Returprocessen? Köper hon kläder från Temu? Jag har aldrig behövt lämna tillbaka ett plagg i hela mitt liv.
Jag menar så klart inte att det är dåligt med en smidig returprocess, men om man måste lämna tillbaka kläder så ofta att returprocessen blir en avgörande faktor så skulle jag nog inte handla därifrån till att börja med 🙂
Säg att du inte vet nått om hur kvinnor handlar kläder utan att säga att du inte vet hur kvinnor handlar kläder.
Fniss.
Det de flesta ink jag själv gör är qtt beställa två storlekar. Köpte just kläder och 60% skickas tillbaka fraktfritt. Detta är ju en del av deras affärsmodell.
Har dålig koll sen jag blev lantis och gamling, trodde Sko-Uno var borta för länge sen, men där ser man 🙂
Det blev lite skor där på 80-talet. Det sista jag köpte var ett par cowboyboots om jag inte minns galet. 35 år sedan, kanske mer. Idag hade jag väl brutit foten efter ett par hundra meter. Hå hå jaja, var ställde jag nu mina Crocs? 😄
Även Lidl har kläder nuförtiden, undrar om det räknas in? Sedan finns det numera gott om nästan nytt på Blocket och Tradera så det kanske konkurrerar.
+1
Just i år tror jag att det usla majvädret påverkade klädinköpen, junisiffrorna borde bli bättre. Sedan är det väl inte otroligt att kläder är en utgift man skjuter upp om pengar ska prioriteras.
Det har ju gjorts en del försök att introducera begreppen mode-/klädskam, men frågan är om de haft någon större påverkan på allmänheten. Personligen har jag kört med konsultuniform 1A (svarta lågskor, mörkgrå byxor och ljusblå skjorta, med eller utan kavaj) i stort sett hela arbetslivet. Det modet ändrar sig inte. Minns ännu det bästa paret svarta skor jag någonsin ägt – tunga, tog några månader att vänja sig vid och gå in, men sedan höll de nästan 15 år. Jag har gått ett antal hundra mil i de skorna.
Kläder köper jag när de gamla är utslitna eller har krympt (eller nåt …).
Jag använder tre typer av tröjor: Polotröjor (som av någon obegriplig anledning heter pikétröjor på svenska), långärmade fleecetröjor och t-tröjor. De två sistnämnda i kombination på vintern. Skjortor har jag inte burit sen jag slutade jobba (utom på några begravningar).
Jag använder två typer av byxor: zip-off-byxor vår, sommar och höst samt fodrade vinterbyxor på vintern.
Det här förenklar klädinköpet rätt mycket och det blir inte speciellt dyrt heller.
Ja, det är obegripligt hur alla kommuner, stora som små, i 40 år ägnat sig åt att försöka döda centrumhandeln och nu är förvånade över att de slutligen lyckats…
Nu har haverirapporten kommit ut för Spaniens och Portugals elnätshaveri i våras. Här är den publika rapporten:
https://www.dropbox.com/scl/fi/3r1skhd72b0gbtojqjjia/1750227910090.pdf?rlkey=dw49znqdpl114nw39oe31xj17&e=2&st=flfmzm05&dl=0
Summa summarum, det var inte Renewables 🙂
En kedjereaktion och brister i reglersystemen. Men det saknas en summering på 2-3 meningar om det hela för vanliga människor.
Jag läser vanligen utan att kommentera, men kände att det här krävde ett svar.
Med viss reservation för att jag inte är kraftingenjör, men har en del utbildning inom el-/elektronik och kunskaper om hur faktorerna hänger ihop så är det inte så jag läser rapporten, men det är korrekt att renewables inte var den utlösande faktorn.
Det de skriver om man läser mellan raderna och i bisatserna är att elsystemet är känsligt för oscillationer pga för lite reaktiv effekt, både generering och absorption av sådan, samt att de i de senare delarna av händelsen saknade tillräcklig dynamisk spänningskontroll och att reserverna tog för lång tid att koppla in. Sedan förvärras situationen av att elsystemet inte betett sig som de förväntat sig när de försökt kompensera.
Dynamisk spänningskontroll får man på flera sätt, men dominerande brukar vara synkrongeneratorer i t.ex. vattenkraft, kärnkraft, gasturbiner mm, där både spänning och frekvens kan regleras, ungefär samma sak med reaktiv effekt.
Mao känsligheten uppstår pga att de vid tillfället hade ca 80% renewables som opererade med i huvudsak fast effektfaktor, dvs påverkar, men dämpar inte svängningar. De agerar i stort sett som fasta kapacitanser eller induktanser, vilket kan sänka svängningarnas frekvens, men samtidigt så innehåller svängningarna mer energi. När de sedan börjar koppla bort sådana anläggningar så måste energin ta vägen någonstans och om det inte finns t.ex. synkrongeneratorer eller andra med motsvarande funktion så leder det till att spänningen ökar och eventuellt även frekvensen i svängningarna, vilket leder till kaskadfel när fler och fler anläggningar kopplas bort.
Det verkar som de så att säga gått på tumregler i regleringen, men med den stora andelen renewables i elsystemet så kommer det inte att reagera på samma sätt som med samma mängd av andra energikällor och det har inte funnits vare sig tillräckligt många fristående kondensatorer eller reaktorer för att kompensera eller synkrongeneratorer online. Synkrongeneratorer standby tar tid att koppla in och när man insåg allvaret så var det för sent att få in dem även om de fanns tillgängliga.
Det går att få spänningskontroll även från renewables, dvs elektronisk simulering av synkrongeneratorer ungefär, men det är dyrare, kräver mer kontroll/kunnig personal och har framför allt inte krävts av dem. Man har lite förenklat stirrat sig blind på billig el och att öka graden renewables och inte internaliserat kostnader för behovet av reaktiv effekt i elpriset för renewables, vilket gör att även elmarknaden förvärrar situationen både genom färre och långsammare möjligheter att kompensera och stora variationer i den förmågan beroende på hur mycket renewables som finns i mixen för tillfället, vilket även gör regleringen extremt komplex.
Summa summarum så visst, inte enbart en fråga om renewables, men definitivt en kraftigt bidragande faktor och bara delvis pga inneboende egenskaper hos renewables.
Flera dagar efter men tack murmel för inputen i ett område jag inte alls har lika koll. Intressant var det!
Man blir glad av att läsa den här typen av utvecklande kommentarer, tack Murmel!
Beträffande handeln så är även de höga (och stigande) hyrorna en stor del av problemet på många håll.
De höga hyrorna är inte det som gör att kunderna viker i samma takt som parkeringarna tas bort.