Positiv börstisdag i Asien – guldpriset stiger till nytt dollarrekord över 3 000 USD – byggkostnaderna fortsätter backa – matpriserna steg 1.8% på en månad drivet av Rysslands anfallskrig

Denna artikel publiceras i samarbete med Svensk Värdeförvaring.

Börserna öppnar tisdagen positivt över hela brädet i de asiatiska tidszonerna. Euron och dollarn är stabila men guldpriset stiger vidare till nytt dollarrekord på över 3 000 USD. Kostnaderna för att bygga nytt fortsätter att backa, men är drivet av de lägre räntorna som sänker byggherrekostnaderna. Matpriserna steg 1.8% på en månad i februari och har i årstakt ökat med 3.9%, drivet av bland annat Rysslands illegala anfallskrig mot Europas största livsmedelsexportör Ukraina.

Stockholmsbörsen steg igår med +0.10% för OMXS30 och +0.18% för OMXSPI. Kronan är stabil mot dollarn på 10:11 SEK och mot euron på 11:03 SEK. Guldpriset noterar dock nytt prisrekord i dollar och passerar för första gången den siffermagiska gränsen 3 000 USD och handlas just nu i 3 012 amerikanska dollar per troy ounce. I svenska kronor ligger priset på 979:- SEK per gram.

Investeringsguld ska förvaras i bankfack och när bankerna en efter en stänger ner den möjligheten finns Svensk Värdeförvaring i än så länge Stockholm och Göteborg.

Du kan nu testa ett bankfack hos Svensk Värdeförvaring gratis i tre månader via bloggen utan kostnad. Efter tre månader utgår betalning enligt ordinarie prislista om du inte väljer att avsluta tjänsten och en faktura kommer skickas ut 14 dagar innan testperioden är slut. Du kommer genomgå vanlig prövning enligt lagarna om penningtvätt och avtalsskrivande när du startar testabonnemanget.

Vill du anmäla intresse för att öppna ett bankfack i Göteborg eller Stockholm kan du använda detta formulär (reklamlänk). En tidsstämpel plus dina ifyllda uppgifter kommer delas med Svensk Värdeförvaring AB och sedan raderas efter nästa kvartalsskifte. Bloggaren har själv öppnat fack hos SVF.

Borta i USA var börserna också positiva med S&P-500 på +0.64% och Nasdaq 100 på +0.55%. Techbroligarkernas FANANGST-aktier spretade dock. Bäst gick fascistbrunchbolaget Spotify med +3.94% och sämst gick fascistbiltillverkaren Tesla med -4.79%. Netflix, vars ordförande personligen donerar miljontals dollar till Ukrainavolontärorganisationer, gick +3.49%.

Amerikanska långa räntor var ganska lugna och det förblir svårt att säga något om en trend där.

Över i de asiatisk tidszonerna så stiger samtliga börsindex bloggen bevakar nu under morgonen. ASX 200 +0.08%, Hang Seng +2.09%, KOSPI +0.16%, Nikkei 225 +1.23% och Straits Times +1.09%.

Byggkostnadsindex backar i helårstakt med 0.2%, dvs de blir billigare för byggherrarna att bygga hus rapporterar SCB, men det handlar helt om att byggherrens kostnader minskar tack vare lägre räntor . Detta påverkar kostanderna för exempelvis byggkreditiv. Huruvida exempelvis så kallade bostadsutvecklare därmed kommer sänka priserna och skuldsättningen i nybyggda bostadsrättsföreningar lämnas som en övning åt den presumtiva lägenhetsköparen.

SCB rapporterar också att matpriserna steg 1.8% i februari och 3.9% i årstakt. Detta kan ses drivet av Rysslands illegala anfallskrig mot Ukraina, som är Europas största exportör av livsmedel. Stora åkerarealer är minerade, har oexploderad ammunition, är ockuperade och skövlade av Ryssland eller ligger för nära fronten för att brukas, vilket leder till högre priser på allt från solrosolja, socker och spannmål till djurfoder och med det ägg, kött, mjölk och ost.

Samtidigt har även klimatförändringarna lett till missväxt i Sydamerika vilket drar upp priserna för kaffe och kakao, som tillsammans med té stigit 23.5% på ett år. Annars följs detta av oljor och fetter, inräknat solrosoljan som ofta kommer från Ukraina, med 10.5%, mjölk,ost och ägg med 10.4%. Sötsaker och glass har stigit 9.4% på ett år.

Ska man protestera mot matpriserna så vänder man sig lämpligen till orsakerna, dvs förbränningen av fossila bränslen, samt Rysslands illegala anfalls- och folkmordkrig i Ukraina. Protesterna bör riktas mot ryska ambassaden och mot olje- och gasbolagen, samt kanske tillverkare av fossilbilar, men orsak och verkan är förstås för svårt, så eftersom maten kommer från ICA ska man istället bojkotta de billiga storköpen och handla dyrare mat från småbutiker denna veckan.

Kommer ni ihåg vad vi hade för matvanor på 1970-talet, när maten tog upp betydligt mer av ett vanligt hushålls inkomster?

Själv växte jag upp i en medelklassfamilj med egna företagaren pappan i byggbranschen och mamman som lärare, vilket fortfarande var ett välavlönat prestigeyrke på den tiden. Det innebar att vi inte åt middag på vardagarna, utan kvällsmat, som bestod av en eller två smörgåsar egenskuren Skogaholmslimpa (ej färdigsskuren) med en skiva ost på varje smörgås. Ibland lyxades det till med prickig korv, men skinka var för dyrt för oss i medelklassen.

Läsk fick jag en flaska must på julafton och en på påskafton, eller om jag besökte pappas jobb där det stod en back läsk, eller kill-i-näsan som det hette. Även farfar stack ibland till en läskflaska till oss barnbarn om vi var på hans sommarstuga, där föräldrarna för övrigt arrenderade ett tunnland åker och odlade egna grönsaker på för att dryga ut matbudgeten. En 33 cl läskflaska alltså. Det största som fanns på den tiden var en liter. Oavsett så drack man bara ett glas, sedan hade man en särskild plastkork man satte på glasflaskan – som annars hade engångskork med bygel – och satte in läsken i kylen igen.

Kött lagades ibland på söndagarna, annars var det charkuteriprodukter på sin höjd, som festmåltiden vitpepparkryddad kassler i sin egen sky med kokt potatis. Lever, blodpudding, ärtsoppa, pytt i panna på veckans rester (“Hänt-i-veckan”), köttfärs och så vidare. Kyckling fanns bara som hel kyckling fryst i ett stycke, komplett med inälvorna som man förstås också gjorde mat på, några kycklingfiléer eller andra utskurna detaljer existerade inte, inte ens i frysförpackningar. Pannkakor var billig lyx, men ingen grädde eller sylt förstås, utan bara strösocker på. Ville man festa till och lyxa till det ordentligt gjorde man burkpäron på vilka det lades en skiva After Eight, varpå detta stoppades i ugnen så chokladen fick smälta över burkpäronet. Grädde hade man dock inte råd med till.

Frukost med stekt ägg var lyx, och ägg och bacon var en fest. Annars var det Skogaholmslimpan med sin enda skiva ost som gällde. Smaklös hushållsost förstås. Som inte var färdigskivad. Några cornflakes hade man inte i filmjölken, som var långfil som behövde vispas för hand för att bli ätlig. Istället kunde man smula ner knäckebröd i filen. Det fanns för övrigt bara en typ av torrt och smaklöst knäckebröd, inte dagens sjuttioelva olika versioner. Fast även Skogaholmslimpan var lyx – oftast tillbringade mamma många timmar i veckan efter jobbet med att baka bröd.

Pasta var okänt som begrepp. Det fanns spagetti eller små makaronkrokar. Makaronerna var dyrare, så det var i 95% av fallen spagetti som gällde till stapelrätten köttfärssås, som egentligen var en tomat- och löksås med spår av köttfärs i. Makaroner var lyx. Färsk pasta helt okänt.

Spädbarn vägdes varje vecka på BVC för att se att det inte förelåg svält. Dessutom skulle barnen vägas före och efter varje amning, vilket skulle noteras ned i en bok som skulle redovisas för BVC vid de veckoliga besöken. Tro fan det att generation X blev den ironiska generationen. Just det, om svält identifierades beslutade Barnavårdsnämnden (som fanns på den tiden) helt sonika att ta barnet från sina föräldrar och sätta hos fosterfamilj.

Vad vill jag säga med detta? Jo, med all respekt för de som inte kan äta sig mätta, men generellt idag betalar folk mindre av sin lön till maten än förr och vi äter mat av en kvalitet och mängd som vida överstiger hur det såg ut på 1970-talet. Idag går det knappt att få tag på 1.5-liter läskflaskor, än mindre enliters flaskor, utan det är 2- eller 2.5-liters som gäller.

Hur det såg ut med maten i Sverige – då klassat som världens rikaste land – på 1960- och 1970-talet kanske låter som science fiction idag. Och det finns säkert familjer som bara äter (den idag dyrare färdigskurna) Skogaholmslimpan med en skiva (den dyrare färdigskivade) ost på. Men de hittas inte hos medelklassen idag. Om socioekonomiskt utsatta familjer idag svälter för de inte har råd med mat så är det ett kapitalt misslyckande hos välfärdssystemet som uppenbarligen utestänger människor från de socialförsäkringar och strukturer som sedan svälten under första världskriget införts för att undvika svält i Sverige. Ilskan ska isf riktas mot kommunerna som har hand om detta sociala skydd idag.

I min första egna kokbok från 1988 finns recept på egen pizza. För att förklara för läsaren vad pizza är för något står det i kokboken “pizza är en italiensk varm smörgås”. Kokboken innehåller för övrigt även foton och detaljer om hur man styckar sin ko, fågel, kanin eller gris själv om man köpt den på hel eller halvfall direkt från slakteri eller bonde. Bra grejer.

Pengarna ni sparar på att bojkotta de billiga mataffärerna kan ni skicka till organisationer som stöder Ukrainas kamp för sin frihet och demokrati mot krigsförbrytarna och våldtäktsmännen i ryska armén och de fascistiska fundamentalisterna i Kreml. Så kanske matpriserna kan lugna ner sig till slut.

Sedan justeras grossistpriserna till matkedjorna ett fåtal gånger om året. En av dem tror jag är just i februari, så priserna kommer isf inte stiga lika mycket i mars.