Hållbar finansiering av Ukraina – upplåning med räntan på ryska centralbankens frusna tillgångar

På ett seminarium i svenska Riksdagshuset igår presenterade nationalekonomen Torbjörn Becker hans och ukrainske Yurij Gorodnitjenko förslag att använda skatten på räntan på den ryska centralbankens frusna tillgångar till att ta upp 120 miljarder dollar i lån och skänka till Ukraina. Det ger incitament och tio års tid att reda ut det juridiska i att ta tillgångarna och använda som krigsskadestånd, som sedan löser lånen. Det är nu upp till Sverige och svenska politiker att visa ryggrad och använda vår goda kreditvärdighet och låga statslåneränta att ta initiativet för en koalition som genomför denna hållbara finansiering av försvaret av Ukraina.

Den ryska centralbanken har fått sina tillgångar i Väst frusna, men förvaltningen av dessa ger ett utrymme för beskattning med ca tre miljarder USD per år. Istället för att endast skicka tre miljarder till Ukraina, så förelår Becker och Gorodnitjenko att kreditvärdiga stater i Väst ska låna upp 120 miljarder USD till de 2.5% i ränta man kan låna till och använda dessa tre miljarder till räntan istället.

Därmed får Ukraina direkt 120 miljarder USD till sitt försvar och återuppbyggnad.

Med initialt obligationsupplåning på tio år får deltagande Västnationer ett rejält incitament i att lösa de juridiska knutarna kring hur den ryska centralbankens pengar, som fritt ur minnet handlar om 300 miljarder USD, ska kunna förverkas och användas till krigsskadeståndet. De pengarna kommer då betala av lånet på 120 miljarder.

Kort sagt kostar detta stöd på 120 miljarder till Ukraina varken deltagande länder eller skattebetalarna ett enda öre, utan bekostas helt av Ryssland.

Det finns få eller inga juridiska tveksamheter kring att beskatta intäkterna för räntebetalningarna, utan det är förverkandet och krigsskadeståndet som behöver ordnas juridiskt.

Becker sade att detta var det viktigaste han sysslat med på 30 år som nationalekonom, och det handlar om rädda människoliv, och i slutändan även spara enorma summor pengar för Europa. För om kriget sprider sig eller om Ukraina besegras kommer 120 miljarder USD inte räcka ens ett år i höjda försvarsanslag i Väst.

Stefan Ingves var positiv till förslaget men problematiserade en del kring valutor och annat, men sade också att frågan diskuteras i USA. Han talade senare positivt om förslaget på arrangören Ryssland ut ur Ukrainas veckoliga onsdagsmöte på Fria Ukrainas Plats framför den ryska ambassaden.

Det fanns en bred riksdagsuppslutning på seminariet från oppositionspartierna S och C, samt regeringspartierna M och L, men stödet ifrån riksdagsgrupperna är inte samma sak som att regeringen har tagit beslut eller ställning i frågan.

Morgan Johansson (S) konstaterade att man ska akta sig för att öronmärka pengarna till deltagande länders försvarsindustrier, för all hans erfarenhet av bistånd är att öronmärkta pengar blir ineffektivt. Det ska vara upp till Ukraina hur pengarna används bäst, men bloggen kan konstatera att det mesta ändå kommer gå till inköp av utrustning, fordon, vapensystem och ammunition från Väst.

Förhoppningen är att Sveriges regering nu vågar ta täten och gå först in i detta initiativ så fler länder ansluter sig. Eventuellt ska frågan diskuteras internationellt i juni, och sedan får vi se.

På Fria Ukrainas plats sade tidigare ministern Karl-Petter Thorwaldsson (S) och fd LO-ordförande att han ställde sig helhjärtat bakom förslaget och tänker göra allt för att Socialdemokraterna ska driva igenom detta, även om hans inflytande i partiet förstås är begränsat idag.

Man kan läsa mer om förslaget i en text från Becker och Gorodnitjenko hos Project Syndicate.