Rambolls rapport – bekräftar branschanalyserna – stor osäkerhet och kedjeeffekter ingår inte

Rambolls elvasidiga delrapport till regeringen bekräftar i stort branschanalyserna av konsekvenserna av ett stopp för Slite, men konstaterar att det råder stor osäkerhet samt att kedjeeffekter i andra branscher inte ingår, vilka bloggen skrivit om.

Del av försättsbladet i Word-filen som pga Dark Mode inte blir lika fin som om …

Konsultbolaget Ramboll lyckades producera två Word-filer om elva plus sex sidor bilaga under den första veckans konsultuppdrag åt regeringen att utreda konsekvenserna av ett stopp för Cementa i Slite. Tre konsulter förberedde rapporten, och en fjärde granskade. En fördel med Word-fil är ju att eventuella formatterings-, språk- och stavfel är tydligt markerade åt kunden, även om det mestadels verkar vara avsaknad av cementimportören Schwenk och branschorganisationen Swemin i ordboken som spökar. 

En nackdel med Word är förstås att någon enkelt kan ändrat i filen, inklusive av misstag, och den rapport bloggen fått som offentlig handling från Näringsdepartementet kan alltså vara modifierad av kunden. Blogginlägget utgår dock från att den är ett omodifierat original.

… man istället gör en PDF av den. För den som vill stjäla looken så är det Verdana 30 för den grå rubriken och Arial 18 för den blå underrubriken.

Rapporten bekräftar att bygg- och gruvbranschernas konsekvensanalyser är rimliga, men att det finns en stor osäkerhet:

“Intresseorganisationerna har gjort rimliga antaganden om de berörda branschernas och samhällets beroende av tillverkningen i Slite. Det finns en stor felmarginal i beräkningarna av antal varsel och investeringsbortfall men de allvarliga konsekvenserna som förväntas på kort sikt bedöms vara sannolika, utifrån Rambolls efterforskning, beräkning och samtal med sakkunniga. ”

Ramboll menar att den primära arbetslösheten till följd av ett stopp för Cementa kan variera 100 000 – 150 000 personer jämfört med branschernas analys, och presenterar även alternativa lägre siffror som ett hypotetiskt exempel på att man kan räkna annorlunda. Samtidigt är man noga med att påtala att det bara är ett exempel för att visa på osäkerheten och att siffrorna istället även kan vara högre.

Som läsare kan man dock misstänka att det kan finnas ett muntligt uppdrag att leverera lägre siffror, fast dessa blev inte tillräckligt låga. Rambolls justeringar med lägre effekter förutsätter att byggandet skulle vara lägre än branschens prognos genom att titta i backspegeln med ett medel de senaste tre åren (där rimligtvis coronakrisen år 2020 sänkte produktionen rejält och därmed drar ner siffrorna), och att färre jobbar inom bygg idag än enligt branschsiffrorna, samt att färre byggprojekt är beroende av cement än vad branschen menar.

Hårdast drabbas anläggningsbyggandet (vägar, järnvägar, hamnar, större grundarbeten i fuktiga lägen mm) då kraven på cementen är högre än inom byggen av t ex småhus:

Enkelt förklarat är det lite skillnad på något som utsätts för väder, regn, tjäle, isspräckning och vind, samt kontinuerliga dynamiska belastningar (som fordonstrafik) respektive en torr bottenplatta i en villa på en väldränerad tomt där på sin höjd en familj plus besökare traskar runt i makligt tempo.

Därtill bekräftar Ramboll den här bloggens egen analys att varslen och arbetslösheten inte stoppar vid bygg- och gruvnäringen:

“Samtidigt är cement en viktig vara i många fler branscher och det finns därför anledning att ta hänsyn till kedjeeffekter av nedstängningens påverkan på flera industrier i Sverige. Exempelvis skulle en nedstängning av Slites kalkbrott påverka gruvnäringen som i ett nästa steg påverkar ståltillverkningen som sin tur påverkar fordonsindustrin.”

Faktiska jobb som går förlorade är alltså betydligt högre eftersom bygg- och gruvnäringen inte existerar i ett isolerat vacuum i den svenska ekonomin. Nu var dock uppdraget att titta på branschernas konsekvensanalyser, och inte att göra en utökad analys.

Intressant är att det framkommer att cementimportören Schwenk på sin höjd kan öka importen med 20% och alltså inte kan kompensera i närheten av bortfallet från Slite.

När Ramboll menar att det på medellång till lång sikt kanske går att lösa så ägnar man sig åt trollstavsvillfarelsen och förutsätter att teknik som inte finns idag ska materialiseras och ersätta cement.

“Det finns det troligen mer möjlighet att undvika de negativa konsekvenserna på medellång och lång sikt än vad konsekvensanalysen kommunicerar. Bland annat sker parallellt forskning i mer miljövänliga alternativ till cement och betong.”

Bortsett från att sänka kvaliteten på betongen genom att använda slagg så nämns det dock inte vilka dessa alternativ skulle vara. Och varifrån kommer slagg? Jo, som en biprodukt från metallutvinning från gruvor. Som inte kan utvinna något utan cement och betong och miljötillstånd …