Västerås: “Blir vi 200 000 flyttar jag till Enköping”

1.7K

“Blir vi tvåhundratusen flyttar jag till Enköping. Det är trafikkaos i Västerås i rusningstid redan nu.” – Taxichaufför i Västerås till bloggaren

Västerås och Mälardalen med Örebro och Eskilstuna visar upp helt andra demografiska tillväxtsiffror än Stockholm, Göteborg och Malmö. Det ser ut som att folk vill bo i mellanstora svenska städer – trots allt räcker det att man har 1-2 H&M-butiker och livskvaliteten ökar inte för att det finns 18 H&M. Samtidigt vill kommunerna fortsätta växa och pratar om 250 000 invånare på sikt, utan att egentligen kunna förklara varför man vill bli större.

Västerås.

Under dagen har jag alltså suttit med respektive pratat lite på tidningen Fastighetsvärldens konferens Mälarmarknaden på spektakulära Steam Hotel i Västerås.

Nybyggt intill centralstationen, med en timme till Stockholm C. Utsikt från Steam Hotels skybar på 18:e våningen.

Till skillnad mot våra storstadskommuner och landet som helhet visar de större städerna i det som profileras som Mälardalen – Örebro, Västerås och Eskilstuna – upp en demografisk tillväxt med stark inhemsk inflyttning. Samtidigt är skillnaderna stora mellan de tre städerna, där Örebro verkar lyckats bäst med sitt byggande och bland annat fått en stark ökning av mängden förstagångsboende i åldern 20 – 24 år de senaste åren.

Byggandet i Örebro är mycket högt i förhållande till inflyttningen, men i balans så tillvida att marknaden av nybyggda bostäder kommer öka mot idag, men inte så katastrofalt mycket som i Västerås.

Utvecklingen i Västerås är mer konventionell. Även om det byggs mycket är det fler per bostad som flyttar in och barnfamiljer (som mätt i form av barn i åldern 0 – 4 år) växer i kommunen, medan det står ganska stilla i landet och i Örebro. Även Eskilstuna ser en ökning av mängden småbarn, men i Eskilstuna har det byggts på tok för lite.

Kommunernas företrädare. Samtliga socialdemokrater, men noga med att påtala att styret i samtliga tre kommuner är över blockgränserna.

Kommunernas företrädare säger alla att de vill växa. Exakt varför är en bra fråga. Det finns ju inget som helst självändamål i att öka befolkningen i en kommun eller ort, vilket jag skrivit en ledarkrönika åt GP kring när jag var gästkrönikör där förra året. Ändamålet måste vara att det ska bli bättre för de som bor i kommunen. Det kan rimligtvis uppnås på andra sätt än att man blir fler.

När jag lämnade konferensen var det således dags för ett snack med verklighetens folk och det i form av samhällets ögon, öron och temperaturmätare taxichauffören. Han kunde konstatera att om Västerås växer till 200 000 invånare så flyttar han till Enköping. Redan idag har man drabbats av trafikproblem i rusningstid, där även motorvägen på E18 korkar igen redan nu. Vägen går rakt genom staden, ungefär lik E6 i Göteborg eller E4/E20 via Essingeleden i Stockholm, och alla som ska ta sig över eller via E18 gör att motorvägen inte klarar av trafiken redan idag. Någon plan på att bygga bort detta verkar inte heller finnas, snarare ligger utveckling av områdena runt moten till affärs- och logistikcentra i kommunens planering.

Västerås by night.

Kanske är det här sanningen hittas. I Sverige vill man bo i en mellanstor stad. Inte i med svenska mått en storstad. Man vill ha fullgod allsidig service, men det finns inget självändamål att vara så stor at man har flera H&M att välja mellan. Till slut tröttnar folk och det blir som i Malmö, Göteborg och Stockholm. De som har facit i hand flyttar när det blir för stort.

Västerås lockar faktiskt till sig nettoinflyttning även inom landet, på en nivå i linje med utrikes inflyttning. Det finns alltså faktiskt köpkraft för att betala nybyggnadshyror eller köpa bostäder.

Utflyttning från en ort säger mer än inflyttning. Flyttar ut gör man med facit i hand. Flyttar in gör man med drömmar och förhoppningar, som sedan antingen uppfylls eller grusas.

Nettoinflyttningen till Örebro var rent av större inom landet under 2017 än från utlandet.

Men riktningen är tydlig. Örebro och Västerås siktar på en kvarts miljon invånare och halvallvarligt ser man på det som en tävling. Störst vinner. Exakt vad är oklart. Rent seekers som politiker får förstås en större påse pengar att bygga monument över sin egen storhet med, men i övrigt finns knappast skalfördelar med storlek. Tvärt om blir det på marginalen mycket dyrt att bygga ut infrastruktur och samhällsservice – jämför Västlänken eller Förbifart Stockholm, den senare Världens Dyraste Väg ™.

Bygge pågår i Västerås. Fortfarande.

Likväl växer man. Alla tre kommunerna har styre över blockgränsen, vilket borgar för långsiktig stabilitet av en sort man bara kunde önska fanns i riksdagen. I kommuner är man pragmatiska realister, istället för småbarnen på riksdagsnivå. Stabilt politiskt styre gör att investerare vågar satsa, åtminstone än så länge.

Föredragshållare ville understryka logistik. Från Mälardalen når man Nordens befolkningscentrum, inklusive i Norge och Finland, och logistikcentra är de nya industriområdena. Logistikcentra skapar också jobb även för vanligt folk, vilket rimligtvis är just vad en ort behöver för att inte bli helt snedvriden, likt Stockholm där programmerare numera är det vanligaste yrket med tillhörande prisnivåer på t ex bostäder.

Skybaren på Steam Hotel.

Samtidigt är Västerås rätt fint (fortfarande). Man har utvecklat de centrala sjönära områdena, men “priserna är förstås skyhöga, vet inte vem som det är tänkt ska bo där, stockholmare?” konstaterade en av hotellets anställda.

Som koncepthotell har man lagt ner en hel del på inredningen, ungefär som Dorsia  (try getting a reservation at Dorsia now, you stupid fuck! – pop-kulturell referens) och Pigalle i Göteborg även, om känslan förstås är annorlunda.

Spats relaxavdelning.

Gymet var meh. Fanns bänkpress och skivstänger också.

Nyskapade mycket spektakulära Steam Hotel lockar till sig folk även på helgerna, när även Stockholmare reser dit för att umgås ofta på tu man hand. Trots att det var tisdagskväll var de unga paren i 25- till 35-årsåldern många och roterade mellan spaanläggning, gym och de fyra barerna och restaurangerna. Antagligen väl värt ett besök för en romantisk eller avslappnad weekend med partnern eller kompisgänget. Gymet lämnade dock en del att önska utrustningsmässigt och spat kan jag bara yttra mig utifrån antalet unga par eller tjejkompisgäng i gröna badrockar på väg dit eller därifrån även en tisdagskväll.

I Sverige flyttar man i snitt hemifrån i runt 19-20 års ålder. Behovet av förstagångsbostäder är minskande i både Eskilstuna och Västerås. Här invånare i åldern 20 – 24 år i Eskilstuna. Ser i princip identiskt ut, om än andra siffror, för Västerås.

Västerås ligger bara en timme med tåget från Centralen i Stockholm. Tydligen pratas eller byggs det nytt spår förbi Jakobsberg. Sedan ska tiden ner till 39 minuter. Det lär inte minska attraktiviteten. Ute i Gäddeholm halvvägs till Enköping byggs det rent av villamattor av 70-talsstuk med än så länge hundratals nya villor, framöver tusentals.

Örebro har lyckats med konststycket att oavsett hur babyboomarna utvecklats ha en kontinuerligt ökande mängd 20 – 24-åringar. Gissningsvis spelar universitet en stor roll i detta, men också att man faktiskt bygger så mycket som man gör och alltså kan erbjuda lägenheter. Stannar denna grupp kvar i Örebro kommer det bli ett stort behov av skolor och förskolor framöver, samtidigt som detta kan ge en rejäl skjuts till näringslivet när ungdomarna blir produktiva.

Nu återstår att se hur snabbt byggboomen kommer av sig i spåren av överutbudet av lägenheter. Eskilstuna har fortfarande behovet, medan Örebro nog kan klara sig ett tag utan att bygga nytt. Västerås ligger mitt emellan dessa och kanske är den ort som i praktiken är känsligast. Utflyttningen från Stockholm kan nog komma av sig när förlustaversion gör att Stockholmarna inte längre vill casha hem när de inte kan få lika mycket betalt för sina lägenheter.

Eskilstuna och Västerås lyckas konstant öka småbarn i åldern 0-4 år i kontrast mot landet som helhet. Örebro är mer konventionell med utplanat barnafödande.

Antalet nyfödda påverkar inte behovet av antalet bostäder, utan storleken på dessa. Föräldrarna bor trots allt redan på orten. Det innebär ett behov som i mycket kan lösas om man kan få igång flyttkedjorna för den i samtliga kommuner åldrande befolkningen. Hur man nu ska få dem att flytta från sina stora hyresreglerade centralt belägna lägenheter, eller avbetalda villor och bostadsrätter? Nybyggda trygghetsboenden eller seniorlägenheter har helt andra hyror.

Slutligen några nyckeltal. Våra storstäder har en byggnation på runt 2.0 nyinflyttade per nybyggd bostad (lägenheter i flerbostadshus + villor). Västerås har likartat med 2.54 nyinflyttade per bostad. För Eskilstuna ser det helt annorlunda ut med 4.61 nyinflyttade per färdigställd bostad, medan Örebro har byggt väldigt mycket och är nere på mycket låga 1.14 nyinflyttade per nybyggd bostad.

Vore väldigt intressant att se om Trafikverket och kommuner för första gången i Sveriges historia kan vara proaktiva och bygga om och ut vägar före behovet uppstår när våra mellanstora städer expanderar. Lokalt hemmavid drabbas numera Kungsbacka av trafikproblem i rusningstid. Tydligen tror mellanstora svenska städer att trafiken inte ökar med befolkningen och så blir det som i våra storstäder – alldeles för sent forcerar man fram någon dyr nödlösning när behovet blivit akut, istället för att bygga trafiklösningar proaktivt medan det finns gott om utrymme.