Regeringen går vidare med ny myndighet för psykologiskt försvar

Regeringen och Stefan Löfven lämnar nu beskedet att man går vidare med att skapa en separat myndighet för psykologiskt försvar, och alltså bryta ut detta från MSB som har kvar de sista spillrorna av detta. I övrigt höll Löfven ett tal med många eftergifter för diktaturen i Kreml.

Statsminister Stefan Löfven.

Det psykologiska försvaret gick upp i det som idag är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och består utåt sett främst av en enkät kring svenska folkets attityder i försvarsfrågor. Förmågan ska höjas och Stefan Löfven sade nu i ett tal på en konferens att regeringen nu avser att gå vidare med försvarsberedningens önskan om en separat myndighet för psykologiskt försvar.

“En viktig del i ett modernt totalförsvar – inte minst om det ska vara anpassat för vår tids hot – är det psykologiska försvaret.
Ett psykologiskt försvar handlar om att säkerställa befolkningens försvarsvilja i fred och motståndsvilja i krig. Saklig information ska snabbt kunna förmedlas, även under störda förhållanden. Och påverkanskampanjer ska kunna identifieras, analyseras och bemötas.
Utgångspunkten är att bevara det öppna samhällets fria kunskaps- och informationsutbyte. Det är en förutsättning för vår demokrati och vår rättsstat.
Försvarsberedningen föreslår att behovet av en myndighet med ansvar för att utveckla och koordinera det psykologiska försvaret bör utredas. Regeringens besked är att en sådan myndighet ska inrättas, och vi går omedelbart vidare med det arbetet.”

Exakt vad som vinns genom att ha en separat myndighet är oklart. Det är inte myndigheten som utför något, utan de anställda, och de kan förstås vara anställda hos MSB likt idag.

Talet, som i sin helhet kan läsas här, innehöll annars ett antal undfallande punkter kontra diktaturen i Kreml. Bland annat vill man ha långsiktiga relationer med diktaturen och vill inte stärka svensk försvarsförmåga genom att alliera sig med de övriga västerländska demokratierna i Nato, utan fortsätter prata om den icke-existerande svenska alliansfriheten som något positivt. Kremldiktaturens inflytelseoperationer mot den svenska regeringen är alltså fortsatt lyckade.

Överlag innehåller talet stöd för både den Kreml- och diktaturkramande Wallströmfalangen inom sosseriet, såväl som mer progressiva och moderata krafter i partiet. T ex går Löfven mot försvarsberedningen kring risken för ett militärt angrepp mot Sverige, vilket också Wallström gjort i mediauttalanden. Löfven slänger till och med in miljöfrågor för att fjäska med regeringskollegorna i Miljöpartiet, som att rysk militär bryr sig ett dugg om bullergränser eller utsläppsnivåer när de anfaller.

Beskedet från statsministern är alltså att inget kommer hända och Sverige kommer inte bestämma sig om något utan fortsätter vara veliga diktaturlismare fram till åtminstone valet i september. Att rosornas krig pågår inom sosseriet är via Löfvens tal helt tydligt, och statsministern kan och vill inte välja sida eller ta ställning i dessa interna stridigheter i vuxendagiset regeringen.

Det är smått underhållande att se Löfven prata om ryska påverkansoperationer, samtidigt som han på punkt efter punkt för fram Kremldiktaturens narrativ. Diktaturens primära mål – att hålla Sverige utanför Nato – är alltjämt lyckat.