Hantering av privatekonomisk motpartsrisk

Även om HQ Bank inte alls var den sortens bank, utan främst ägnade sig åt att förvalta förmögna kunders kapital, så sätter den statligt orsakade kraschen för HQ Bank fingret på motpartsrisken vi alla har i våra bankaffärer. Man kan aldrig eliminera motpartsrisken, bara reducera den genom att sprida ut risken på flera aktörer. Banksystemet bygger på att vi litar på att banker inte helt plötsligt skall likvideras av Finansinspektionen.

Vad vi nu sett är att Finansinspektionen inte drar sig för att stoppa en bank om de har lust, och det även mitt i en lönehelg.

Nu sitter folk med extra mycket pengar på sina konton, och en del hade tänkt att betala sina räkningar med den nyss inkomna lönen, som i en del fall kom den 27:e, dvs i fredags. Om HQ Bank nu hade varit en vanlig privatekonomibank så hade rent formellt inga räkningar betalats förrän i går måndag, så alla de som hade fått sin lön den 27:e (bl a många landstings- och kommunanställda) hade fått se sin lön frysa fast hos banken, och inte kunnat betala sina räkningar, inte kunna fylla på matkontot hos ICA/Coop/Hemköp etc.

Kanske fanns det även på riktigt privatpersoner som körde hela sin ekonomi via HQ Bank, vad vet jag? Men det är iaf ett bra tankeexperiment.

Första steget är förstås att man alltid måste ha ett buffertsparande. Lätt att säga, men helst en månadslön i lättåtkomligt banksparande, på en annan bank än din ordinarie bank. Blir man arbetslös, långtidssjukskriven, föräldraledig etc kan det behövas upp till 4-5 månadsutgifter i sparande, eftersom det kan ta tid innan pengar från A-kassa eller Försäkringskassan börjar rinna in. Men mot ett statligt ingripande mot en annars sund bank kanske det räcker med en månadslön.

Den statliga insättningsgarantin kan ta åtminstone tre månader, upp till sex månader, innan den betalar ut pengarna. Men inom en månad bör man ha hunnit ordna så att nästa lön betalas ut till en annan bank.

I övrigt bör man antagligen ha kontanter i hemmet för åtminstone en veckas mat. Även om du har ditt buffertsparande i en annan bank, kanske du inte har några betalkort kopplade till banken. Det kan rent av likt Ikano Bank vara en bank som saknar eget kontor och förlitar sig på att du kan sätta in och ta ut pengar via konto hos en annan bank. En veckas kontanter till mat skyddar också mot en veckolång elektronisk störning i banksystemet.

Vid normal funktion så har många t ex ett drivmedelskort, en del med kredit, andra med kontantkonto, och ofta ett betalkort med konto för mataffären. Här finns vid normal funktion för banksystemet en buffert. Men inte om Finansinspektionen slår till just vid löning, när många är nere nära noll på drivmedel och mat.

I övrigt skall man förstås fördela sina fondinnehav och banksparande på flera banker, och aldrig mer än insättningsgarantin hos en enda bank. Men det är ju tämligen självklart.

Problemet så här en lönehelg är att företag kan få in rätt stora belopp på sina konton. I många fall hela månadens omsättning. Belopp som vida överstiger insättningsgarantin. Förhoppningsvis hanterar även små- och medelstora företag detta på lämpligt sätt. Jag låter det vara osagt hur många företag som valde HQ Bank. Antagligen ganska få, annat än investmentbolag och liknande. Men även HQ Fonder kan mycket väl vara drabbad mer hårt än vad som sagts. Om HQ Fonder hade sina kontantkonton hos HQ Bank, vilket är fullt rimligt, så kan månadssparanden blivit insatta den 25:e och kommit in i fredags. Kanske hann inte HQ Fonder att köpa värdepapper för pengarna, och beloppen överstiger inte osannolikt insättningsgarantin, då HQ Fonder är en enda juridisk person. Antingen får alla fondandelsägare då dela smällen genom att det blir fler andelar i fonderna utan att tillgångarna ökar, eller så bokförs inte de nya insättningarna och de som just satte in pengar förlorar sin insättning. Men vi får väl se hur det slutar? Man skall iaf vara skeptisk till alla som tror sig veta vad som gäller, för i verkligheten vet nog i princip ingen. Inte heller undertecknad.

Som privatperson kan man åtminstone försöka sprida sina risker. Själv har jag åtminstone fem banker för lite olika syften, även om en av dem är Ikano Bank, och därmed är beroende av att andra banker fungerar.

Även bloggrannen Flute kommer in på frågan i ett PS.

Innan någon tror att ingen privatekonomisk bank kan hamna på obestånd, så fundera lite över bostadsbubblan. När väl bostadspriserna börjar falla riskerar bankernas panter, dvs de belånade bostäderna, att understiga lånens värde och insolvensen hotar, speciellt med den hävstång som bankerna har, dvs att de lånar ut mångfaldigt mer pengar än vad de egentligen har. Finansinspektionen säger klart och tydligt att man inte får redovisa tillgångar över deras riktiga värde, då ryker tillståndet för bankverksamhet.

Så har du pengar hos en bank som ägnar sig åt bostadslån i egen regi eller via helägt dotterbolag, så bör du i allra högsta grad överväga att sprida dina risker för att kunna hantera infrysningen av tillgångar i väntan på att insättningsgarantin betalas ut.

Nu ser HQ-historian ut att kunna få ett “lyckligt” slut. Skall man tro VA så blir det en strukturaffär senast i morgon onsdag. Blir det Handelsbanken så kommer jag skratta mig fördärvad.

SvD vill peka finger på olika namn. Man glömde dock det viktigaste namnet. Nämligen Martin Andersson, generaldirektör för Finansinspektionen. Och Bengt Westerberg, styrelseordförande för myndigheten. Glöm inte de namnen.

Det var Finansinspektionen som valde att tvångslikvidera en bank som åtgärdat sina problem. Och mot myndigheters lagstiftade godtycke finns det ingen skydd.