Nu har året bara 12 månader även i Grekland

Under breda protester, kravaller och generalstrejk klubbade det grekiska parlamentet igenom ett första men alldeles för blodfattigt åtstramningspaket. Allt åtstramningarna skall åstakomma är att sänka underskottet från drygt 12% av BNP till knappt 9%.

Det behövs alltså minst två lika omfattande paket till innan Grekland ens har sin budget i balans, och ytterligare paket för att vända underskottet till ett överskott och trycka tillbaka statsskulden till den enligt EMU acceptabla nivån om 60% av BNP. Att budgeten på inget sätt är i balans visas exempelvis av att man i torsdags lånade upp mer pengar. Underligt nog fanns det ingen brist på efterfrågan på grekiska statsobligationer. Återstår att se vilka som köpte.

Inte var det den tyska staten iaf, och ordkriget mellan Grekland och Tyskland fortsätter.

SvD och TT/Reuters skriver:

“- Han sade att han inte ville ha en enda cent och vi tänker inte ge dem en enda cent, mullrade ekonomiminister Rainer Brüderle med anspelning på Papandreous ord.”

Det är bara att konstatera att så länge Greklands budget inte är i balans kommer ränteutgifterna stiga i takt med de ökande skulderna.

Grekerna protesterar förstås. Statsanställda skall nu bara få betalt för 12 månaders arbete om året, och inte 14 månader som har gällt enligt den speciella kalendern som tillämpades i Grekland. Men möjligheten till mutor finns ju fortfarande kvar, så statsanställda kan nog fortsätta att berika sig och kompensera för att året nu bara har 12 månader genom högre “avgifter” under bordet.

E24 har flera bra artiklar i ämnet, och Lars Calmfors påtalar återigen att mycket går att skylla just på EMU-samarbetet och den gemensamma valutan euron. Att tro att inkompetenta och korrumperade populistiska politiker skall kunna kompensera för frånvaron av en egen valuta, där marknadskrafterna effektivt reder ut politikernas felsteg, är och förblir förstås naivt.

Angående kravaller, så skall det rört sig om ungdomar, dvs antagligen Greklands rätt breda svarta block av militanter på vänsterkanten, och inte missnöjda statstjänstemän. På vänsterkanten tackar man ju aldrig nej till en ursäkt för att få slö sönder lite.