Svenska Dagbladet uppmärksammar att bankerna idag tillåts arbeta med en hävstång på 1:357 enligt Basel II-reglerna, som inte Sverige får göra något åt. För varje 1000:- i insatt kapital, t ex pengar du satt på ett bankkonto, så kan banken låna ut 357 000:-. Dessutom till högre ränta än vad de betalar dig.
I praktiken ligger de dock på ca 6%, eller 1:16 och inte 1:357.
Men även detta betyder att om bostadspriserna faller med 6%, eller att man får se 6% av bostadslånarna misslyckas betala sina räntor, så kollapsar banken. Dessutom har jag för mig att hävstångsmöjligheten sänks om räntan höjs, så stiger räntorna tillräckligt mycket måste rejält med kapital tillföras bankerna. Hur det skall gå till när bolånarna får ännu mindre utrymme att spara när räntan stiger låter jag vara osagt. Banker blir också en allt olönsammare affär ju högre räntan är, och med det minskar intresset för aktieägarna att skjuta till pengar.
Det är just denna extrema möjlighet till hävstång som utlöste finanskrisen i USA. Hävstången fungerar utmärkt så länge bostadspriserna stiger och räntan inte stiger för mycket, men när väl priserna börjar falla på allvar så kommer bankkrisen som ett brev på posten. Och trots att staten redan varit inne och stött svenska banker så har vi ännu inte ens sett bostadsbubblan spricka.
När den väl spricker, då blir det inte roligt. För det är inte bankerna och bankernas aktieägare som får betala. Storbankerna är nämligen för feta för att fela.
Så det är du, käre läsare, som får betala detta. Vi som inte har några skulder får betala andras skuldsättning, och de som har skulder får betala dem två gånger, en gång till banken, och en gång via skattesedeln och försämrad välfärd.
23 kommentarer
Det där med att insatta pengar skulle räknas som eget kapial för banker är något som upprepas ofta. Det sägs i Mortensons "Crash Course" och t.o.m. i en skrift från Federal Reserve jag sett.
Jag är inte ekonom, men jag tror inte det är korrekt. Och generellt har jag slutat lyssna på ekonomer…
Divisorn i Required Reserve Ratio är bankens _egna_ pengar, dvs sådant de lurat av aktieinvesterare. Inte _insatta_ pengar.
De insatta pengarna är till för _likvididet_, inte hävstång. Dvs, för att bankens utlånade pengar skall kunna flyttas till en annan bank via betalning av en räknings osv.
Om man är en ensam bank på en liten ort där alla betalar med check i samma bank, så behövs det nog väldigt lite insatta pengar, för man behöver aldrig kunna transferera pengar till en anna bank.
-Jonas
Nu förstår jag varför banken är så ovillig att låna ut till företaget. Inte bara jag som har bekymmer med det har jag hört.
När nu banken skapar pengar i och med att Svenne Banan får ett huslån, vem köper skulden och i vilken form ? Alltså vem sitter med dessa tillskapade fodringar/tillgångar ?
Cornu.
Hur stora förluster är det bankerna har på bolånen?
Vad tror du sker när förlusterna ökar.
Hint hur stora var förlusterna på privata bolån under 1990 talets bankkris/Oppti
Freddy,
Det är banken som ger ut lånet som skapar pengarna. De flesta pengar skapas på den vägen, inte av stater.
Det är statens jobb (enligt gängse praxis) att skydda banken från förlust orsakad av att Svenne inte kan betala tillbaka. Staten och staten, förresten – det är riskbankerna vi talar om och de har ganska mycket oberoende från staterna.
-Jonas
Låt bankerna gå omkull!
Avskaffa insättningsgarantin, så ökar konkurrensen om inlåningen. Då minskar räntespreaden, och bankerna vågar inte spänna gummibandet lika hårt, vid äventyr att tappa insättarnas förtroende och råka ut för en bank run.
Insättningsgarantin är roten till det onda.
Bankerna ger via sina hypoteksbolag ut bostadsobligationer för att få in de pengar som lånas ut till Svensson för att han ska kunna köpa bostad. BOstadsobligationerna i sin tur köps av stora placerare t ex pensionsfonder, försäkringsbolag. Så om bostadsfinansieringsinstituten skulle gå omkull så drabbar de flesta genom att det drabbar pensionskapitalet. Eller också drabbar det de flesta genom att de som skattebetalare räddar bostadsfinansieringsinstituten. Hur man än vänder och vrider på det så har man ändan bak!
Nu tar jag artikeln med en nypa salt. Enligt Basel II så finns ett par riskvikter. 0, 20, 40, 100 och 150% av kapitaltäckningskravet som i sin tur är 8%. Lån med säkerhet till privatpersoner eller företag med ganska hög kreditrating har riskvikt 40%. Det innebär att banken ska ha 3,2% (0,4*0,08) av cashen de lånar ut till bolånekunderna.
Stater däremot, som USA, Frankrike och Spanien tillsammans med alla certifikat som deras centralbanker ger ut etc har riskvikten 0%. Det betyder att för varje miljon banken lånar ut så behöver de inte ha en enda krona. Riskvikten där blir 1:oändligheten.
Om bolånekunderna i snutt har riskvikten 6% (alltså en viktad kapitaltäckning på 6%) så betyder det antagligen att alla kunder inte är fullt kreditvärdiga eller att topplånen är förhållandevis stora.
Anonym/Jonas: Depositioner betraktas som lån.
8% måste banken ha i reserv, resten kan lånas ut.
När du tar ett lån och deponerar lånesumman i samma bank så behöver banken bara täcka 8% av din lånesumma,resten kan den låna vidare en gång till osv. Allt detta möjliggörs av riksbanken,insättningsgarantin och fractional reserve banking-regler.
Fördjupning:
http://mises.org/story/363
Edwin,
Det du skriver är en mycket vanlig missuppfattning men i Sverige har vi inte samma system som används i USA.
Här är bankerna överhuvudtaget inte beroende av inlåning för att kunna låna ut pengar. Det är uteslutande en enda sak som har betydelse för detta och det är att kapitaltäckningen uppgår till minst 8% gånger den genomsnittliga riskvikten.
Jonas/anonym
Får ännu inte ihop hela kedjan ang. skapade pengar. Om nu Svennes tillskapade skuld motsvaras av en skapad tillgång som är en bostadsobligation. Varifrån kommer alla pengar som köper obligationerna ?
Finns lite olika varianter där.
A köpte ett hus på 70-talet för 500kSEK lånade pengar.
B köper huset av A för 6000 MSEK lånade pengar som banken C skapade.
A tar sin vinst på 5500 MSEK och stoppar i en räntefond, som köper B:s bostadsobligation.
Anonym 19:04,
Något blev nog tokigt med siffrorna? Skall det inte vara kSEK genomgående i exemplet?
Freddy,
När Svenne lånar pengar innebär det att två krediter med olika tidshorisonter skapas.
Den första är att banken lovar att betala Svenne lånesumman närhelst han önskar, vilket helt enkelt innebär att banken för in summan på Svennes bankkonto. Denna skuldsedel fungerar i praktiken som pengar, dvs Svenne kan köpa något i utbyte mot skuldsedlen.
Den andra krediten är att Svenne lovar att betala samma summa till banken på vissa villkor som tex ränta, tidpunkter med mera.
Svennes tillskapade skuld motsvaras alltså inte av en bostadsobligation utan av siffrorna som bokförs på hans konto.
Jag brukar gnälla en hel del på riksbanken men…Nu ska jag även vara snäll och ge lite cred till Riksbanken och finansinspektionen som äntligen verkar agera i frågan. Bra Stefan mfl!
Hissnande leverage.. men inget förvånar längre… Visste det var mkt leverage men inte så här illa.
Thaman
"Men även detta betyder att om bostadspriserna faller med 6%, eller att man får se 6% av bostadslånarna misslyckas betala sina räntor, så kollapsar banken."
Tänk efter nu. Tror du verkligen att banken kollapsar om bostadspriserna faller sex procent? Finns det en direktkoppling mellan bostadspriserna och bankens egna kapital?
Cornucopia,
Med tanke på att det är många som läser din blog, vad sägs om ett allmänbildande inlägg om hur pengar, lån och kreditexpansion förhåller sig till varandra, och hur liten andelen av betalningsflödet som verkligen behöver nettas i pengar mellan bankerna i RIX är jämfört med flödet av bankskapade krediter?
Anonym 17:46: Vad görs för att åtskilja depositioner med bankens kapital?
Kan man inte fortfarande se det som att banken skapar pengar och riksbanken legitimerar det?
Blir väldigt rörigt när så många är anonyma, är det för mycket begärt att åtminstonde använda alias?
Vilket fruktansvärt sjukt system detta är?
Inte underligt vi har kunnat haft den välfärd vi fortfarande har när vi levt/lever på kredit det senaste halvseklet.
Systemet verkar ha nått världsände och många kommer nog bli chockade när verkligheten slår till och den fria middagen måste betalas trots allt. Respekt för de som ex denna blogg försöker rädda så många det går genom försöka få folk att inse faran med skulder och att investera i guld/silver.
Nu är ju Basel 2 reglerna relativt nya de också men de kommer ju snart att bli inaktuella då det redan håller på att förberedas nya basel 3 regler. Bankerna har varit oerhört snabba i sin anpassning att utnyttja Basel 2 till att strypa utlåningen till företag till förmån för utlåning till bostäder. Det handlar trots allt om intjäningen. Vore intressant om du ville gräva i hur de nya Basel 3 reglerna kommer att drabba bankerna. Varför tror du Ingves och FI ropar om begränsningar? Varför tror du att de låter som en trasig skiva vad gäller att de inte ser ngn bostadsbubbla? De vet alla vad som kommer med Basel 3..
Jag är ingen expert, men jag får intrycket att Cornucopia har missförstått hur bankernas verksamhet fungerar. Läs SVD-artikeln istället.
Låt bankerna konka!