DN försöker i en ledare på något sätt prata om att banker och speciellt centralbanker ligger bakom finanskrisen, men gör ett kapitalfel när ledaren försöker påskina att inflationen har varit låg.
Det är förstås helt fel. Inflation är inte KPI. Inflation är utökningen av penningmängden, vilket man kan titta på i följande graf, där den blå kurvan är penningmängden och alltså inflationen:
Tillväxten av penningmängden, M3, har ingalunda varit speciellt låg. När mängden pengar i omlopp ökar genom centralbanker och bankers nytryckande av digitala pengar, så jagar alltså mer pengar samma varor, tillgångar, råvaror och tjänster.
Då måste något stiga i pris. T ex tillgångar som aktier, guld eller bostäder. KPI, dvs konsumentprisindex, är en bastardiserad konstruktion som inte säger något om verklig inflation. När man räknar ut KPI struntar man i att titta på inflationen i tillgångsvärden.
Inflation är och förblir ökningen av mängden pengar i förhållande till den ekonomiska tillväxten. Punkt.
Däremot är det förstås att hälla bensin på brasan att försöka bota en finansiell och ekonomisk kris orsakad av låga räntor, överkonsumtion och överbelåning, med ännu lägre räntor, konsumtion och ännu mer belåning. Så rubriken hade DN åtminstone spikat ganska rätt.
16 kommentarer
Fy fan va bra skrivet. Det är det jag alltid har sagt. Talet om den nya politiska regimens "låginflationspolitik" är en politisk svindel. Visst, potatis, korv, platt-teven har inte inflaterat, men fastigheter och aktiekurser har gjort det i många år. Men inflation (prisökningar på aktier och bostäder) räknas av någon märklig anledning inte in i inflationen.
Undrar varför?
Det är ju givet att det ligger i de styrandes intresse att försöka övertyga befolkningen om att inflationen är mycket lägre än vad den egentligen är så därför kan man inte bli särskilt förvånad över att man med alla mått och medel försöker att göra just detta.
Men det riktigt tragiska är förståss att merparten av befolkningen tyvärr är så fruktansvärt blåögda att de går på detta TROTS att de med sina egna ögon varje dag kan se hur priserna på alltifrån mat till en klippning hos frisören stadigt ökar…
Tragiskt är vad det är.
Jag följer sedan länge priset på en Big Mac och menar att detta pris av någon anledning speglar kreditexpansionen väldigt väl.
Här kommer ett exempel.
1990 kostade en Big Mac 24,- kronor.
1999 kostade en Big Mac också 24,- kronor.
2000 kostade en Big Mac 24,- kronor.
2009 kostar en Big Mac 40,- kronor.
Grejen är att kronkursen maskerat den i själva verket höga KPI-inflationen i Sverige. Dessutom hålls KPI ned av inflationspolitiken eftersom de låga styrräntorna får KPI att falla.
Eftersom emellertid styrräntorna i praktiken inte kan sänkas ytterligare och kronan faktiskt är ganska HÖGT värderad kommer den svenska inflationen snart inte längre låta sig maskeras. Å andra sidan fifflar man också med KPI-korgens sammansättning så vad vet jag.
Dock finns det en bra rekommendation. Köp guld.
Synd att ingen (?) har Big Mac-priset år för år, så man kunde gjort en fin graf.
Får ju inte bli en real deflation för då havererar hela detta skuldbaserade penningsystem.
Cornu:
Här finner du informationen du söker -97 och framåt.
Och länken förstås…
http://www.economist.com/markets/bigmac/
Skicka mig ett epost så skall du får all upptänklig Big Mac statistik från ett stort antal länder. Dessutom finns en hel del som the Economist inte publicerat utan är resultatet av mina egna efterforskningar.
Min e-postadress är följande.
[email protected]
Flavian: jag tycker det verkar som att du borde köpa Big Macs istället 🙂
Vad menar du med att kronan är högt värderad?
Högt värderad i förhållande till vad kanske jag borde fråga istället.
En sak som inte uppmärksammats över huvud taget i debatten är att SCB ändrat sättet att räkna KPI på. Tidigare räknade man på det aritmetiska medelvärdet medan man nu räknar på det geometeriska vilket alltid är lika med eller lägre.
Även detta gör att inflationen alltid egentligen är högre än vad som framkommer i KPI.
Kronan är högt värderad om man ser till vad en Big Mac kostar i de flesta länder på jorden.
För att en svensk Big Mac skall bli lika billig som i utlandet krävs en rejäl devalvering av kronan.
Detta gäller alla världens länder utom Norge, Schweiz, Island och Danmark.
Prisbasbeloppet kan komma att sänkas pga att RBs räntesäkningar slår igenom i KPI. Dvs pensionärer, sjukskrivna, studenter och diverse andra mindre bemedlade som sälla har stora lån får betala de överbelånades räntesänkning. Snacka om fördelningspolitik.
Big mac är ca 5% dyrare i Sverige än i euroområdet. Skulle vi sätta momsen till euroområdets genomsnitt (10-15%) skulle vi alltså ha en billigare burgare. Jag antar här att burgare skulle bli billigare med lägre skatt, vilket kanske inte vore helt sant.
Big mac index ger en bra uppskattning om var man kan få tag på billig snabb mat… Japan är definitivt dyrare än Sverige när du går till affären och ska handla mat, även om big macen är billig. Det är snubb på billigare att äta ute där, om du inte har familj.
En momssänkning kan precis lika gärna medföra en starkare krona.
När Sverige höjde restautrangmomsen i januari 1995 föll kronan som en sten.
Big mac kostar 38:- enligt The Economist Däremot har cheeseburger kostat 10:- så länge jag kan minnas (jag är 24 år). Så det är inte riktigt så enkelt att göra jämförelser.
(Flavian, det var mer än restaurangmomsen som hände 95)