Sju sorters blommor?

Idag är det förstås midsommarafton, så jag vill passa på att önska alla läsare trevlig midsommar!

Ibland undrar en del varför vi inte rensar ogräs hemmavid. Svaret är helt enkelt att det inte är möjligt att göra det på så stora ytor som vi har. Folk kan rynka på näsan om våren över alla maskrosor. I hagarna lyser de med sin frånvaro, och på slåtterängar hittar man dem inte heller eftersom de kvävs bort av gräset. Men på gårdsplan, uppfarter, väg- och åkerkanter hittar man dem. Jag gjorde ett grovt överslag och det handlar antagligen om över 100 000 maskrosor i maj enbart synliga från gårdscentrum.

Man får intala sig att det är vackert. Dessutom är det nödproviant inför extrema nödår – maskrosblad är ätliga även för människor. Att det är det första djuren sätter i sig i hagarna talar för att de är både smakliga och nyttiga. Åtminstone jämfört med gräs. Lite pliktskyldigt rensar vi dock bort dem ur odlingarna, i den takt man hinner.

Nu har maskrosorna blommat ut och istället kryllar det av färger, inte sällan från blommor som i en villaträdgård anses vara ogräs. Och här och var hittar man spår av mänskligt liv och förvildade kulturväxter. Vem behöver plantera växter och rensa ogräs när det blommar ändå?

Jag tänkte göra ett försök och fotografera lite blommor och lägga ut på bloggen, men det blev ett tjugotal sorter. Så jag begränsar mig till sju foton. Inte sju sorters blommor, eftersom några blommor delar bild. Ber om ursäkt för dålig mobilkvalitet på bilderna, och bristande kunskaper om växtriket. För mig finns det tre sorters växter – de som människor kan äta, de som djur kan äta, och de som är giftiga, t ex digitalis eller rhododendron.

Vill även passa på att tacka för de miljöersättningar som EU har betalat ut för betesmarker, mestadels med sk särskilda värden. Dessa marker kräver lite extra skötsel, men resultatet blir en blomster- och artprakt som man förstås sällan ser om man inte kliver över stängslen. Så det är era skattepengar som ligger bakom några av bilderna som följer. Exempel på indikatorarter, som det så fint kallas av länsstyrelsen, är ärenpris, stenmåra, blodrot och prästkragar, alla finns på bild nedan.

Ovan börjar vi med skogsstjärna. Passande inför midsommaraftons svenska fylleslag kanske? Eller är det tusensköna? Någon som vet?

Här var det något onämnbart ogräs (?). Fråga inte mig. Påminner lite om brännässlor…

En första EU-finansierad bild, alltså från betesmark, denna gång med särskilda värden. Det särskilda värdet på bilden är prästkragen, i övrigt hittar man lite mer banalt klöver och smörblomma. Fast smörblomman kanske är blodrot till länsstyrelsens glädje, kvaliteten på bilden gör att jag inte kan avgöra det så här i efterhand.

Här har vi varje EU-inspektör från länsstyrelsens blomporr. Också särskilda värden. I förgrunden den gula blomman blodrot, sedan har vi massvis med violer (styvmorsviol? På markerna finns även andra violer, vita, lila, gula, och alla möjliga nyanser, fast det kanske är samma blomma allt ihop?), klöver och längst bort kan man ana en vit matta av stenmåra.

Just stenmåra hittar vi lite tydligare på bilden ovan. Här börjar EU-inspektörer flaxa med armarna så de lättar från marken.

Riktigt dålig kvalitet på bilden ovan. Det är snus. Det är en pris. Den blå-lila blomman som kanske syns lite suddigt på bilden kallas ärenpris. En EU-inspektör blir även här toklycklig.

Lämnar vi betesmarkerna så hittar man ovan lite förgätmigej.

Nu när ni skall plocka sju sorters blommor till en krans, och sedan lägga under kudden för att drömma om kvinnan eller mannen som snarkar där bredvid, så rekommenderar jag att ni med livet som insats ger er in i någon beteshage, helst på lite dramatisk och till synes svårtskött mark. Inte någon platt och fyrkantig betesputsad pedantskött hästhage, utan riktigt naturbete. Lite svårt om man firar midsommar i stan kanske?

Om man nu vill ha sju sorters annorlunda blommor. Kunde som sagt lagt ut arton bilder istället.

Glad midsommar!