Den brittiska regeringen behöver stärka budgeten med åtminstone 15 miljarder pund, och planerar att lägga en skatt om 8 miljarder pund på en av landets centralaste näringar, nämligen finansmarknaden. Även om man inom ramen för G20 vill lägga skatter på finansmarknaderna, bankerna och finansiella transaktioner, så tänker britterna eventuellt göra det helt på egen hand.
Det låter förstås bra, eftersom alla hatar banker idag. Men liksom alla skatter på olika företag eller näringar, så för man bara vidare kostnaden till kunderna. I den mån kostnaderna förs vidare till andra företag, så för dessa vidare dem till sina kunder, och i slutändan hamnar hela kostnaden hos de som inte har några kunder, dvs privatpersoner.
Så i praktiken innebär detta en skattehöjning för det brittiska folket, men i den mån man har några exportindustrier i Storbritannien så skickas skatten vidare till de utländska kunderna. Det inkluderar den som råkar fondspara i någon fond hanteras via London.
Nu kan förstås finansiella transaktioner snabbt och enkelt flytta någon annanstans om Storbritannien inför skatten, men låt oss säga att alla inför en beskattning.
Låt oss se t ex 0.2% i skatt på alla finansiella transaktioner. En aktivt förvaltad global aktiefond omsätter kanske hela sitt innehav fyra gånger om året, med omflyttningar i portföljer, och köp och sälj av aktier som följd av spararnas köp eller sälj i fonden. Med fyra omsättningar blir det minst åtta transaktioner (sälj+köp). Alltså 1.6% i ökad förvaltningskostnad. En trevlig förmögenhetsskatt på 1.6% på fonden. Lägger man transaktionsskatten på 0.5% blir kostnaden istället 4% av fondspararens pengar per år.
När Volvo exporterar en S60 så får de ju förstås betalt via en finansiell transaktion. 0.2% i skatt gör förstås att de höjer priset på bilen med 0.2% för att täcka kostnaden.
Detta baserar sig på att man beskattar alla internationella transaktioner, globalfonden ovan handlar aktier globalt, Volvo exporterar bilar. Och vi importerar varor till Sverige. Alla importvaror ökar därmed med åtminstone 0.2% i pris och i slutändan betalar privatpersonerna som sist i kedjan.
Skulle man lägga en transaktionsskatt på alla finansiella transaktioner blir det riktigt kul. Löneutbetalningarna blir 0.2% mindre. Tar du ut pengar från banken dras 100.2% av beloppet från ditt konto, sätter du in 100:- landar bara 99:80 på saldot osv. Antalet transaktioner för att få t ex en bit svensk mat från bonden till din matkassa är kanske 4-5 st, och priset skulle öka med kanske 1%. Inflation.
Men banker och otäcka finansfolk är hatade och som sådana enkla byten för vad som ser ut att vara skattehöjningar riktade mot den gruppen. Fast i slutändan får privatpersonerna betala.
Stödpaketen betalades av oss skattebetalare och i framtiden också av våra barn när de får betala räntor och amorteringar på statsskulderna. Stödpengarna till bankerna stannade hos bankerna. När man nu via skatt skall låtsas få tillbaka stödpaketen, så är det återigen privatpersonerna som får betala. Denna gång för att betala av det de redan betalat en gång.
Fast normalbegåvningar tror nog att bankerna betalar ur egen fick och inte skickar vidare höjd skatt till sina kunder. Hur fungerar det med elbolagen och bensinbolagen? Eller för den delen något så enkelt som moms? Är det ICA som betalar för momsen, eller är det du?
Grattis.
