Den brittiska regeringen behöver stärka budgeten med åtminstone 15 miljarder pund, och planerar att lägga en skatt om 8 miljarder pund på en av landets centralaste näringar, nämligen finansmarknaden. Även om man inom ramen för G20 vill lägga skatter på finansmarknaderna, bankerna och finansiella transaktioner, så tänker britterna eventuellt göra det helt på egen hand.
Det låter förstås bra, eftersom alla hatar banker idag. Men liksom alla skatter på olika företag eller näringar, så för man bara vidare kostnaden till kunderna. I den mån kostnaderna förs vidare till andra företag, så för dessa vidare dem till sina kunder, och i slutändan hamnar hela kostnaden hos de som inte har några kunder, dvs privatpersoner.
Så i praktiken innebär detta en skattehöjning för det brittiska folket, men i den mån man har några exportindustrier i Storbritannien så skickas skatten vidare till de utländska kunderna. Det inkluderar den som råkar fondspara i någon fond hanteras via London.
Nu kan förstås finansiella transaktioner snabbt och enkelt flytta någon annanstans om Storbritannien inför skatten, men låt oss säga att alla inför en beskattning.
Låt oss se t ex 0.2% i skatt på alla finansiella transaktioner. En aktivt förvaltad global aktiefond omsätter kanske hela sitt innehav fyra gånger om året, med omflyttningar i portföljer, och köp och sälj av aktier som följd av spararnas köp eller sälj i fonden. Med fyra omsättningar blir det minst åtta transaktioner (sälj+köp). Alltså 1.6% i ökad förvaltningskostnad. En trevlig förmögenhetsskatt på 1.6% på fonden. Lägger man transaktionsskatten på 0.5% blir kostnaden istället 4% av fondspararens pengar per år.
När Volvo exporterar en S60 så får de ju förstås betalt via en finansiell transaktion. 0.2% i skatt gör förstås att de höjer priset på bilen med 0.2% för att täcka kostnaden.
Detta baserar sig på att man beskattar alla internationella transaktioner, globalfonden ovan handlar aktier globalt, Volvo exporterar bilar. Och vi importerar varor till Sverige. Alla importvaror ökar därmed med åtminstone 0.2% i pris och i slutändan betalar privatpersonerna som sist i kedjan.
Skulle man lägga en transaktionsskatt på alla finansiella transaktioner blir det riktigt kul. Löneutbetalningarna blir 0.2% mindre. Tar du ut pengar från banken dras 100.2% av beloppet från ditt konto, sätter du in 100:- landar bara 99:80 på saldot osv. Antalet transaktioner för att få t ex en bit svensk mat från bonden till din matkassa är kanske 4-5 st, och priset skulle öka med kanske 1%. Inflation.
Men banker och otäcka finansfolk är hatade och som sådana enkla byten för vad som ser ut att vara skattehöjningar riktade mot den gruppen. Fast i slutändan får privatpersonerna betala.
Stödpaketen betalades av oss skattebetalare och i framtiden också av våra barn när de får betala räntor och amorteringar på statsskulderna. Stödpengarna till bankerna stannade hos bankerna. När man nu via skatt skall låtsas få tillbaka stödpaketen, så är det återigen privatpersonerna som får betala. Denna gång för att betala av det de redan betalat en gång.
Fast normalbegåvningar tror nog att bankerna betalar ur egen fick och inte skickar vidare höjd skatt till sina kunder. Hur fungerar det med elbolagen och bensinbolagen? Eller för den delen något så enkelt som moms? Är det ICA som betalar för momsen, eller är det du?
Grattis.
16 kommentarer
Skatt på transaktioner fördyrar för oss men ger samtidigt en broms i finansiella systemet.
Fonden kanske behåller aktierna längre-men framförallt kanske bankernas trading där framförallt valutatradingen är absurt stor.
En trading som tjänar nån promille på en enorm omsättning i valutabaserade instrument.
Tanken bakom dessa transaktioner finns och bör bevaras, men med en viss broms./Oppti
En fond skall köpa och sälja aktier när det ger bäst avkastning för andelsägarna. Att rubba den hela med en transaktionsskatt leder inte till bättre avkastning.
När det gäller valutatrading, så leder lägre omsättning till sämre likviditet, och med det ökat volatilitet i valutakurser. Knappast önskvärt.
Varför förs tanken till kortavgifterna som småhandlare drabbas av som dem förbjuds att föra över till sina kunder? Antagligen kommer dem att hitta på ett sätt att komma runt beskattningen i de flesta typerna av handel.
Sant detta. Och i stort är det lustigt att socialdemokratiska regeringar, samt en massa regeringar som påstår sig vara moderata men likväl beskattar hårt, lyckats lura i befolkningen att höga skatter är bra för dem. Det leder till resursslöseri och därmed höga priser, och större klassklyftor. Skatten är obetydlig om man redan är rik.
Bailout av banker innebär ju att man tar skattebetalarnas pengar och ger dem till bankerna för att dessa ska kunna låna ut samma pengar till skattebetalarna, mot ränta.
Är det verkligen så att man tar skattepengar och ger dem till banken? Låter inte helt rätt.
Är det lånegarantier, lån, eller pengar mot delägarskap, t.ex?
En global fond som byter ut hela sitt innehav fyra gånger om året er en daytrader fond ska man inte köpa. Även utan en transaksjonsskatt er det store transaksjonskostander som betales i form av courtage, impact factor och bid-ask spread.
Har man en bred indexfond så er omsättningshastigheten på 10% till 20%, och dette skulle då gi en extra skatt for fonden på under 0,08% pr år med ditt sätt å räkna på. Knappast noe å gå i taket for.
Det finns ju faktiskt ett par alternativ till att lasta över kostnaden till kunden och det är att.
a) Minska sina kostnader.
b) Hitta en alternativ inkomstkälla.
0,2% är ju faktiskt en väldigt liten summa och håller man inte på med handel med väldigt små marginaler så gör det ganska lite. Rent krast har engelska banker troligen sparat mer i lönekostander i.o.m. det fallande pundet än vad det skulle kosta med 0,2% skatt.
Naturligtvis får den slutliga kunden betala en skatt på en näring. Men staten kan ju, genom att trixa med olika skatt på olika näringar, välja vilken man vill gynna resp missgynna.
De gångna tjugo årens skyfflande av pengar hit och dit har, såvitt jag kan se det, inneburit att en massa folk har ägnat sig åt något som inte har varit till minsta nytta. En skatt på sådan verksamhet verkar enbart positiv.
Det innebär ju att andra, i verklig mening produktiva branscher, gynnas relativt.
Jan Wiklund, vid en första anblick så låter det ju bra det du skriver, men bara isolerat.
För när finanskrisen rasade som värst så sades det att bank- och finansväsendet var livsviktig infrastruktur för samhället och under inga omständigheter fick gå under. Inga åtgärder med skattebetalarnas och våra barns framtida pengar fick undvikas för att rädda denna viktiga infrastruktur.
Nu skall man alltså beskatta denna livsviktiga infrastruktur och helt plötsligt så är den inte alls viktig för övriga näringar.
Det finns bara en näring som klarar sig utan banksystemet, och det är den svarta ekonomin. Övriga näringar kommer få vara med och betala bankernas skatt varenda gång de skickar en faktura, gör ett inköp eller betalar ut en lön.
Rätt agerat så skulle man inte räddat några banker, utan låtit dessa gå under med avskuldning som följd. Infrastrukturen hade funnits kvar, konkursboen hade köpts upp och de enda som hade förlorat pengar var de som lånat ut pengar till bankernas spekulation.
Jag har ganska låga förväntningar på vanligt folks föreställningar om vem som betalar olika pålagor.
En klassiker är arbetsgivaravgifterna. De flesta svenskar tror att arbetsgivaravgifterna betalas av arbetsgivarna. För det heter ju så. Och då skiter det väl samma hur mycket det är.
Trots att det egentligen är skatt på din lön. Dina pengar.
Det var ju finansminister Sträng som fiffigt nog kom på detta sätt att ta ut skatt utan att det syns redan år 1960.
Det är alltså 50 år sedan. Ändå tror folk att de betalar betalar ungefär 30 % skatt på lönen och att det inte är mycket att bråka om.
Nä, det är inte mycket att bråka om. Om det vore sant.
För egentligen tar ju stat och kommun nästan hälften, före moms. Folk skulle antagligen göra skatterevolt om de bara begrep hur blåsta de blivit i alla år.
Så självklart är det ICA som betalar momsen och Statoil som betalar bensinskatten.
Och bankerna kommer att få betala Tobin-skatten eller vad den nu ska heta. Rätt åt dem.
Eftersom jag bara är normalbegåvad skulle jag gärna vilja veta vad en motsvarande skattesänkning för banker skulle medföra. Lägre avgifter?
Väntar med spänning…
//Håkan
Större vinster för aktieägarna och högre bonusar för de anställda förstås. Det är bara kostnadshöjningar man skickar vidare till kunderna. Effektiviseringar och besparingar skickas vidare till ägare och anställda.
Stämmer säkert. Det skulle då visa att den inbördes konkurrensen är bristfällig. Nästa fråga är då varför ligger bankens påslag på just nuvarande nivå (varför inte ännu högre avgifter och utlåningsränta)?
//Håkan
Tja. Man kan ju se det så, allt annat lika. Men om man beskattar något blir det ju mindre attraktivt. I fallet arbetsgivaravgift kan man välja att inte anställa eller söka ha svart arbetskraft. I det här fallet blir det helt enkelt mindre intressant att spara i fonder – att vara aktiv i sin portfölj. Det får förstås andra effekter för företagens möjligheter till finansiering, men day-trade:andet lär minska.
För att svara på min egen fråga:
Sannolikt kan bankerna inte ta ut hela kostnad på kunderna eftersom visserligen konkurrerar dåligt inbördes men har konkurrens med helt andra varor (sprit, resor vadsomhelst) Hade de kunnat höja så hade de redan gjort det. Alltså får kostnadsökningen tas från vinsten. Skamgränsen är nämligen redan nådd.
//Håkan