Liberalismen har lett till en välståndshöjning av aldrig förr skådade mått de senaste 200 åren, och det blir lite sorgligt att se de som gynnats av detta förespråka destruktiv socialism, eftersom klyftorna i samhället växer. Anledningen till att de växer är i själva verket socialism i form av reglerade krisräntor som hindrar en ekonomisk återställning av obalanserna i ekonomin.
 |
| Inget bra mål. |
Tittar man på skillnaden mellan Konjunkturinstitutets (KI) mikro- och makroindex för hushållen, så kan man se den relativa misären som hushållen betraktar den egna ekonomin med. Därmed kan man se situationer där hushållen faktiskt har känslan att de har det för jävligt, vilket verkar vara tidigt i en cykel, innan de förstått att ekonmin faktiskt repar sig.
 |
| Misärindex som staplar, och mikroindex hushåll som linje. Data: KI |
I Göteborg har man höga planer, vilket som vanligt är ett tecken på att konjunkturen toppat ur. Som bekant kommer alla skyskrapor (ett relativt begrepp) ut när konjunkturen toppat, på grund av ledtiderna för dessa projekt.
 |
| Nej, inte den typen av hög. |
Den svenska arbetslösheten skenar nu, och i juli såg vi den största säsongsmässiga förändringen sedan den akuta finanskrisen 2008 – 2010. Ökningen i arbetslöshet är nu värre än även under lågkonjunkturen efter skuldkrisen. Frågan är vad den socialistiska regeringen ska skylla på nu, eftersom arbetslöshet endast är regeringens fel när de själva sitter i opposition.
 |
| Förändring antal arbetslösa i procent på 12 månader. Data: SCB |
De svenska statslåneräntorna har precis nått en kriskors, där räntan på 3-månaders statsskuldväxlar och 10-åriga statsobligationer är samma. Sedan 1995 har detta bara inträffat vid finanskrisen och skuldkrisen, även om det var nära vid t ex Asienkrisen. Frågan är vad vi ska döpa den här vändan till? Graf nedan.
 |
| En svensk statsobligation från tiden innan de digitaliserades. |
