Hem Etiketter Artiklar med etikett "SCB"
Etikett:

SCB

EkonomiTeknik

Blandad veckoavslutning i Asien, starkare krona – mycket hög svensk ekonomisk tillväxt, 3.5% i augusti

EkonomiTeknik

Nedåt i Asien på onsdagsmorgon efter börsrekord i USA – Burry varnar för AI-bubblan – extrema elpriser – inflationstakten 1.1%

Latest in SCB

EkonomiEnergi

Börserna nedåt i Asien under onsdagsmorgonen – stillastående svensk BNP i juli, 1.6% i årstakt – nya ränterekord i USA – Skånepriser på elen i Norrland – elbolag vill häva låsta elprisavtal

av Lars Wilderang

Börserna är entydigt nedåt i de asiatiska tidszonerna under onsdagsmorgonen och det blev nya ränterekord i USA. Svensk BNP stod stilla i juli och årstakten jämfört med föregående år var nu nere i 1.6% eller lågkonjunktur. Idag råder det skånepriser på elen i Norrland och efter 09 kostar elen för norrlänningarna ca 7:50 per kWh inklusive moms, elnät och energiskatt. Elhandelsbolag vill nu häva låsta elprisavtal och hävda force majeure.

Blir bysten upplyst i Umeå i vinter?

Stockholmsbörsen orkade pliktskyldigt upp från stödet och OMXS30 gick +0.23% och OMXSPI +0.34%, men glädjen i uppstudsarna känns lite avslagen.

I USA var det istället nedåt med -0.41% för S&=-500 och -0.72% för Nasdaq 100. Det blev nya ränterekord för cykeln i USA med 0.13 procentenheters ökning för 10-åringen till 3.33% och 0.10 för 2-åringen till 3.50%. Högsta räntor hitta spå 20-åringen om 3.74% och 1-åringen om 3.61%. Dollarn försvagades dock och ligger nu på 10:81 SEK och euron på 10:70 SEK.

Nedgångarna på börserna fortsätter i de asiatiska tidszonerna och det är rött över hela linjen.

ASX 200 -1.42%, HAng Seng -1.71%, KOSPI -1.37%, Nikkei 225 -0.71% och Straits Times -0.33%.

Återstår att se om detta gör att Stockholmsbörsen vågar utmana stödområdet, som är ganska starkt.

SCB rapporterar att svensk BNP i årstakt ökade med 1.6% i juli, jämfört med juli 2021. Under 2.0% i tillväxt klassar jag som lågkonjunktur, men det visste vi redan. Ökningen var också obefintlig från juni månad. Produktionen minskade med -0.3% och användningen ökade med 0.9%. Verkar som att industrin håller på att backa således. Siffrorna är den sk BNP-indikatorn och är preliminära.

Skyhöga så kallade Skånepriser gäller även för Norrland idag och oskattat, omomsat och onätet kostar elen som högst 536 öre per kWh mellan klockan 09:00 och 10:00 idag. Med allt inkluderat går en kWh på ca 7:50 när elnätfakturan och elhandelsfakturan slås ihop. Priserna är dock fortfarande högre i SE3 och SE4, men de tidigare låga elpriserna i SE1 och SE2 verkar bortblåsta. Allt är förstås relativt, men det ser inte längre ut som att Norrland kan slippa undan svensk energipolitik. Vintern är på väg …

I övrigt rapporterar Sveriges Radio att elbolag nu vill häva fasta elprisavtal och hänvisa till force majeure-klausulen. De kan förstås göra detta och sedan får kunderna slåss i domstolar i åratal, men under tiden tvingas betala sina nya spännande rörliga elräkningar. Tydligen har inte alla elhandelsbolag prissäkrat elen, eller tvingas betala prisskillnaderna mellan elhandelsområdena om de har egen eller inköpt produktion i ett annat område än sina kunder.

Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.

84 kommentarer
10 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Bostad

Faktiska bolåneräntor på rörliga lån har ökat 0.82 procentenheter, 1.98 procentenheter på låsta lån

av Lars Wilderang

Enligt SCB:s finansmarknadsstatistik har de faktiska bolåneräntorna på rörliga lån ökat med 0.82 procentenheter sedan botten i november och i juli låg nya rörliga lån på i snitt 2.20%. På faktiska nya låsta bolån har räntorna ökat med 1.98 procentenheter.

Siffrorna gäller alltså verkligheten till skillnad från listräntor eller andra uppgivna räntor från bolånebankerna och -instituten. Samtidigt har riksbankens styrränta höjts från 0.00% till 0.75% per den senaste höjningen 6:e juli, så ökningen av de rörliga räntorna är något högre än höjningarna från riksbanken.

De rörliga räntorna avser tre månader och faktiska rörliga räntor på utestående lån spårar alltså detta med några månaders fördröjning och ligger nu på 2.00%. Där är dock ökningen bara 0.49% och det betyder att hela effekten av kostnaden för hushållen de höjda räntorna innebär har ännu inte nått hela bolånekollektivet av rörliga räntor. Effekterna släpar förstås efter, vilket man bör ha i åtanke när man tänker på hushållens ekonomi.

Nya bolån har dock direkt påverkan på priset på bostäderna.

När det gäller faktiska nya låsta bolåneräntor så har räntorna stigit 1.98 procentenheter till 3.22%. Ja, det finns tydligen de som faktiskt låser räntorna på de här nivåerna. Siffrorna avser dock alla tidshorisonter längre än tre månader.

Riksbanken förväntas fortsätta att höja sina räntor, men man kan nog konstatera att tidpunkten där man tjänade på att låsa sin ränta är nog förbi, men låste man förra hösten hade man mycket god timing.

Oavsett – räntekostnaden för att låna till en bostad har i snitt ökat från 1.39% till 2.20%, eller med 58%. Man kan tycka att hela påverkan av detta ännu inte syns i bostadspriserna.

Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.

27 kommentarer
8 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
EkonomiEnergiPolitik

Svensk inflationökning pausar – men matpriser upp 13.5% – rekordhöga elpriser idag – blandade börser på fredagsmorgon i Asien

av Lars Wilderang

Likt i USA pausade ökningarna i inflationen i Sverige under juli, men priserna på mat fortsätter upp med en årstakt på 13.5%. Elpriserna är idag rekordhöga i SE4 Skåne och elen har aldrig förr varit så dyr. Börserna är blandade under fredagsmorgonen i de asiatiska tidszonerna.

Svenska kronan

Stockholmsbörsen var i stort oförändrad under gårdagen med -0.05% för OMXS30 och +0.11% för OMXSPI. Euron stärktes till 10:38 SEK men dollarn är stabil på 10:06 SEK. Guldpriset återhämtar sig något till 580:- SEK per gram.

I USA steg de långa och korta räntorna medan de medellånga backade något.

De amerikanska börserna var också tveksamma med S&P-500 på -0.07% och techbubblans Nasdaq 100 på -0.65%.

I de asiatiska tidszonerna är det blandat under morgonen.

ASX 200 -0.63%, Hang Seng +0.50%, KOSPI +0.13%, Nikkei 225 +2.62% och Straits Times -0.90%.

SCB släppte sina inflationssiffror för juli nu på morgonen och årstakten för KPIF var 8.0%, ner från 8.5%. KPI, vilket inkluderar räntan och man därför numera struntar i i Sverige, steg dock till 8.5% på grund av bland annat höjda bolånräntor, men även exempelvis privatleasing av elbilar har ökat i pris med stigande räntor. KPI ligger förstås närmare verkligheten för hushållens kostnadsökningar och bara den som är skuldfri eller har låst sina räntor har en chans att uppleva KPIF.

Matpriserna sticker ut och ökade med 13.5%. Bloggens amatörmässiga prognos är att matpriserna kommer vara upp cirka 20% i september, vilket dock först rapporteras i oktober. Alternativt så har jag räknat fel och det är 20% upp sedan inflationen tog fart förra våren. Just september och fördröjningen för matpriserna beror på de långa ledtider de stora livsmedelskedjorna kräver för prishöjningar från leverantörerna.

Elpriserna steg med 22%, då elen backade i juli, och drivmedlen med 41.3% drivet av den reduktionsplikt som Moderaterna och Kristdemokraterna röstade för förra sommaren. Oljepriset har varit högre, men då kostade bensinen och dieseln betydligt mindre. Orsaken till priserna är inte oljepriset, utan det ökade tvånget att blanda in biobränslen eller syntetiska bränslen i bensin och diesel. Oräknat energipriserna steg KPIF-XE med 6.6%.

Just idag upplever dock SE4 Skåne de högsta elpriserna någonsin. Det påstås från miljöfolkets håll att kärnkraften inte påverkar elpriset, men anledningen till dagens höga elpris är att Ringhals 4 är nedstängd för sin årliga revision och inte kan producera och hålla nere elpriset. Samtidigt blåser det inte och den nyckfulla vindkraften ger alltså inget som kan kompensera för en reaktor.

Elpriset i SE4 når 572 öre per kWh ikväll och 442 öre per kWh i SE3. I SE2 är priserna som högst 43 öre och i SE1 hela 5 öre eller mindre än en hundradel av priserna i Skåne. Själva kör vi 100% solkraft i skrivande stund och ligger redan 17:- SEK plus för dagen.

Det föreslås nu att Stockholm ska bilda ett eget elhandelsområde, och givet att det finns ännu mindre kraftproduktion i Stor-Stockholm än i Skåne, så är nog Skånepriserna indikativa på vad Stockholm har att vänta i framtiden.

Kom för övrigt ihåg att elpriserna senaste vintern var högre än de var på sommaren, där priserna också i augusti – september började dra iväg. Dagens elpriser i Skåne är bara en mild västanfläkt av vad vi får i vinter. Särskilt som Miljöpartiet nu ser ut att sitta kvar i riksdagen, så eventuellt kommer Socialdemokraterna skrota både Natoansökan, slutförvaringen av kärnbränslet, Cementa och partiets uttalanden om att bygga ny kärnkraft. Allt för en mandatperiod till i regering.

Ja, Cementa och svensk betong inklusive allt bostadsbyggande och alla infrastrukturprojekt, samt alla nya vindkraftverk står fortfarande under hot om nedläggning
Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.

151 kommentarer
21 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
EkonomiKultur

Tårtinflation 10.4% – leveransinflation 60%

av Lars Wilderang

Jämfört med förra året har priset på en tårta med tryck ökat med 10.4%, likadan tårta, samma leverantör. Priset på leveransen av tårtan ökade samtidigt med 60% i pris. Detta är i linje med officiella inflationssiffror.

Årets bokreleasetårtor

Naturligtvis är detta bara en inflationsanekdot, men kan ju ändå vara intressant. Det handlar om exakt likadana tårtor från samma leverantör knappt ett år senare. SCB angav för övrigt 11.2% prisökningar på livsmedel i sin senaste inflationsrapport, så prisökningen på 10.4% för tårtorna var rent av lite lägre än officiell sektorinflation.

Priset för leveransen hade dock ökat rejält, närmare bestämt med 60% mot förra året. Lite mer än priset på drivmedel som enligt SCB ökade med 54.2%.

I stort kan man säga att prisökningarna på tårtorna var väntade och oavsett bekräftar att de officiella siffrorna från SCB ligger nära verkligheten i dessa fall.

Förra årets tårtor. Var lite bättre väder och ljus.

Att det blev färre tårtor i år berodde inte på priset, utan på att bokreleasen inträffade i semestern, så färre kunde närvara pga att de var bortresta, oftast utomlands. Naturligtvis serverades även ett veganskt- eller allergivänligt alternativ i form av färsk frukt.

I övrigt har jag inget att anmärka på leverantören, som är Snövit konditori i Göteborg. Prishöjningarna är baserade på verklighetens inflation och inget annat. Att både kunna få önskat tryck och leverans på angiven tidpunkt är värt pengarna när allt annat ska roddas ihop. Leverantören vet inte att jag länkar – jag är bara en nöjd kund som uppmärksammar en bra leverantör och ingen form av ersättning har utgått för omnämnandet.

7 kommentarer
14 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
EkonomiPolitik

Svensk inflation 8.7% i juni – värre än väntat – blandade börser i Asien under torsdagsmorgonen

av Lars Wilderang

Den svenska KPIF-inflationen landade på 8.5% i juni, vilket var värre än väntat, och faktisk KPI blev 8.7%. Börserna är blandade i de asiatiska tidszonerna under morgonen, som en fortsättning på de amerikanska inflationssiffrorna igår.

En burk tonfisk har inte gått upp i pris på ICA tydligen, den har bara blivit mindre och faktisk tonfisk i innehållet har minskat ännu mer än storleken på burken. Fortsätt lite till så blir det olja med tonfisksmak.. Foto: En läsare

Stockholmsbörsen gick -1.82% för OMXSPI och -1.91% för OMXS30 igår. Euron ligger på 10:62 SEK och dollarn på 10:59. Guldet backar något till 587:- SEK per gram.

De långa amerikanska räntorna backade något igår, medan de korta räntorna fortsatte att stiga. 2-åringen ligger nu på 3.13%, och 10-åringen på 2.91%.

De amerikanska börserna föll måttligt med S&P-500 på -0.45% och Nasdaq 100 på -0.14%, nästan oförändrat, trots de amerikanska inflationssiffrorna.

I de asiatiska tidszonerna är det blandat under morgonen. ASX 200 +0.37%, Hang Seng -0.62%, KOSPI -0.27%, Nikkei 225 +0.62% och Straits Times -0.88%.

Svensk officiell inflation steg alltså till 8.5% för KPIF, som alltså struntar i att hushållen behöver betala ränta, och 8.7% i årstakt för KPI vilket inkluderar stigande räntor. I maj var inflationen 7.2%. KPIF-XE, dvs när man även struntar i energipriser, landade på 6.1% vilket kan jämföras med 5.9% för så kallad kärn-KPI i USA enligt gårdagens siffror.

Ökningen av KPIF är den största sedan juli 1991 uppger SCB. Det samma gäller KPI, som låg på 9.1% samma månad.

Livsmedel steg med 11.2% på ett år, elpriser 39.8%, nyttjande av bostaden 8.1%, inventarier och hushållsvaror 12.2%, bilar 8.4%, drivmedel 54.2% och restaurang och logi 10.1%.

Då har inte nästa omgång av matprishöjningarna som anmäldes till de stora butikskedjorna i maj slagit igenom än, utan de prishöjningarna på maten kommer först framåt september eller senare på grund av fördröjningarna i avtalen leverantörerna har med ICA och Willys etc.

Men en burk tonfisk har alltså inte ökat i pris på ICA i alla fall.

För fattigpensionären som bara har råd att betala för boende, mat och el, ökade förstås inflationen betydligt mer än 8.7%. Om man delar upp livsmedel, el och bostad på en tredjedel vardera av utgifterna så landar inflationen på (11.2%+39.8%+8.1%)/3=19.7%. Alla har sin personliga inflation, KPI och KPIF ska bara mäta påverkan på hushållen som kollektiv, aldrig på det enskilda hushållet.

I övrigt fastställdes prisbasbeloppet för år 2023 idag. Det höjdes med 8.7% till 52 500:- SEK, eller KPI om man så vill. Det styr olika socialförsäkringar, som till skillnad mot lönerna alltså får inflationskompensation. Medan du som anställd kanske bara får 2% lönehöjning i år, så kommer du om du går på bidrag få 8.7% (något förenklat). Sedan kan förstås inflationen landa högre än 8.7%. Dock får vi alltså en inflationsspiral inom bidragssystemen samtidigt som det tjatas om hur viktigt det är att undvika en inflationsspiral. Det offentligas utgifter ökar förstås därmed också, medan skatteintäkterna från de som har lön alltså inte gör det pga uteblivna lönehöjningar.

Resultatet blir alltså högre bidrag som måste betalas genom nedskärningar på övrig offentlig service när skatteintäkterna inte ökar lika mycket. Med ett system utformat för låg och stabil inflation blir det spännande dynamiska effekter när man inte har låg och stabil inflation.

Höjningarna av basbeloppet innebär också att brytgränsen för statlig skatt höjs rejält, och minskar skatteintäkterna ytterligare, samtidigt som man alltså ska betala mer bidrag. Sökord: Nedskärningar av offentlig sektor utom bidragen.

Effekterna och nedskärningarna slår först 2023, och då har vi redan haft val. Blir kul för regering, region och kommun att känna folkets reaktion nästa år.

Och med en inflation högre än väntat väntar kanske höjd takt i räntehöjningarna från Riksbanken.

Nedanstående är innehåll från bloggens samarbetspartner Compricer.

58 kommentarer
12 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Nyare artiklar
Äldre artiklar