USA:s motsvarighet till riksdagens utredningstjänst, Congressional Budget Office – CBO, tittade 2011 på hur högt oljepris som behövdes för att kunna motivera att amerikanska flottan ska gå över till kärnkraft även för jagar och amfibieplattformar (PDF). Slutsaten är att oljepriset behöver stiga till ca 350 USD, realt – dvs i 2011 års dollar och alltså justerat för inflation, för att kärnkraftsdrivna fartyg ska bli billigare över sin livscykel än oljedrivna.
Latest in oljepris
2015 börjar det sk svaveldirektivet gälla, vilket innebär att 2 200 fartyg som regelbundet trafikerar Sverige inte längre får tanka svavelhaltig bunkerolja. I Trafikanalys nedtonade rapport (PDF) om konsekvenserna av detta talas det om 75% ökade bränslepriser för sjöfarten, inklusive anpassningar i form av teknik, ändrad trafikfördelning och alternativa bränslen, och järnvägen står som den stora vinnaren. Andra instituts prognoser pratar om upp till 300% högre bränslepris. Oavsett så kommer 2015 innebära stora förändringar av godstransporterna till och i Sverige,
Med tanke på uttalanden från Assad om att Syriens allierade planerar ospecificerad vedergällning om Syrien blir anfallet, så cirkulerar det ett rykte om att Ryssland ska ha upprättat planer på ett anfall mot Saudi-Arabien. Trots allt ska Saudi-Arabien vara den främsta finansiären av rebellerna i Syrien och om USA mfl mot FN:s säkerhetsråd bryter mot folkrätten och anfaller Syrien, så kan Ryssland använda samma ”rätt” och slå mot rebellernas finansiering, dvs Saudi-Arabien.
The Economist uppmärksammar i en ledare en rapport från Citibank som talar om peak oil, men peak oil från efterfrågesidan. Men vikande efterfrågan är väntat och en garanterad effekt av att det helt enkelt inte finns hur mycket olja som helst att pumpa upp.
Det enda sättet som oljekonsumtionen kan minska när oljeproduktionen inte längre går att öka godtyckligt är just genom minskad efterfrågan. Det finns tre variabler man kan arbeta med i en marknadsekonomi – konsumtion, produktion och pris. Efterfrågan och utbud är alltid i balans och är alltså missbrukade begrepp. När produktionen inte kan ökas fritt så ökar eller hålls istället oljepriset uppe och minskar på så sätt trycket från konsumtionen.
Sedan oljepriset tog fart på allvar 2005 i samband med att peak oils platåfas inleddes och exportmarknaden för olja peakade tillsammans med den konventionella oljeproduktionen, har det nu gått åtta år. Tillgänglig olja för importländer har minskat med 0.8% om året sedan 2005 och det måste tas ut som minskad konsumtion. Räknar man bort köpstarka Indien och Kinas oljekonsumtion har tillgänglig importolja minskat med 1.9% om året för övriga länder, inklusive importländer som USA eller Sverige. Det högre oljepriset har som väntat lett till snålare bilar, ekonomisk stagnation, recessioner och även till en del andra energieffektiviseringar. Detta är helt väntat. Citibank uppskattar därför västvärldens möjlighet till minskning av oljekonsumtionen med 2.5% om året, vilket är fullt realistiskt.
Problemet är bara att när utförsbacken efter peak oil tar fart så kommer produktionen falla snabbare än 2.5% – någonstans mellan 3% och 12% om året beroende på analys. Därmed kommer prismekanismen åter säga sitt och höja priset så pass mycket att konsumtionen faller lämpliga 3 – 12% om året när det är så dags.
Det är fel att prata om peak oil ur ett perspektiv av utbud och efterfrågan. Efterfrågan kommer alltid matcha utbudet, det är själva definitionen av utbud och efterfrågan. Frågan är bara vad priset blir och hur mycket produktionen faller. The Economist och Citibank bekräftar åtminstone IEA:s siffror om hur dyrt det är att producera icke konventionell olja, inklusive olja i Arktis, som anges till 100 USD i pris. Brentoljan har under året än så länge snittat något lägre än rekordåren 2011 och 2012 på 107 USD, fortfarande högre än 2008 och fortfarande så lågt att alternativa utvinningspaltser som Arktis helt enkelt inte är lönsamma nog för att vara värda risken.
Peak oil är en realitet. Jag och andra har redan tidigare sagt och skrivit att oljeproduktionsminskningen och stagnationen åtminstone de första åren kommer säljas in som minskad efterfrågan, så de som förnekar peak oil kan hävda att de har rätt. Men det spelar faktiskt ingen roll – effekterna blir de samma, nämligen en stagnerande ekonomi och det är just som ekonomisk kris de flesta kommer märka peak oil, helt omedvetna om att ekonomin slagit i resurstaket på grund av begränsad kapacitet för produktion av olja. Det enklaste sättet att minska oljekonsumtionen i västvärlden är just genom ekonomisk stagnation och kris. Även en stagnation kommer minska konsumtionen eftersom de små energieffektiviseringar som görs därmed kan arbeta ner konsumtionen.
I sammanhanget ska man komma ihåg att USA har varit i recession med fallande BNP sedan år 2000, undantaget 2004, om man inte hade definierat om hur man beräknar BNP. Oljekonsumtionen ska därmed minska i USA och amerikansk peak car inträffade 2005, vilket är helt i linje med att man verkligen upplever en recession, men fixar detta med en omdefinition av BNP. Jobless growth etc är icke-problem och inget att klia sig i huvudet över, då fenomenet helt enkelt beror på att man inte alls upplever ekonomisk tillväxt.
Oljepriset kan antagligen inte falla speciellt mycket utan att det sker samtidigt som en omfattande ekonomisk nedgång. Faller oljepriset blir stora delar av dagens oljeproduktion olönsam och kommer inte produceras. Ekvationen utbud*pris=efterfrågan*pris kommer alltid vara i balans. Större fall i oljepriset måste alltså matchas av en nedgång i ekonomin med tillhörande minskad oljekonsumtion.
Med det tidigare inlägget om utvinningskostnader för den allt dyrare oljan och alternativa bränslen, tillsammans med insikten att oljekonsumtionen aldrig får bli en för stor andel av BNP, så kan man sätta upp en prognosmodell för vilket intervall oljepriset rör sig i framöver.
