Magdalena Andersson

Med ännu sämre omdöme än den som tackar ja till att bli partiledare så ska jag således skriva om politik vilket kommer göra alla sura. Just nu uppvisar samtliga rikspolitiker en mognadsgrad som småbarn och förslagsvis avgår alla.

Det ska väckas misstroendevotum mot den inkompetente Morgan Johansson (S). Alla vet att han är inkompetent – S vet det, oppositionen vet det. Till och med Johansson bör veta det om han nu inte är för inkompetent för att förstå det. Han är dock inte inkompetentare än oppositionens alternativ, så alla är i gott sällskap.

Det är dock tre månader till valet och det hade varit bättre att låta väljarna – som åtminstone har något kvar att tänka med – säga sin sak i frågan. SD som väcker misstroendevotumet säger att det är regeringens politik det är fel på, dvs det är egentligen regeringen man vill ha misstroende mot. Samtidigt är det förstås populism, eftersom SD är ett högernationalistiskt populistiskt parti, och deras väljare blir jätteglada av sådana här tilltag och några av dem tror till och med att något kommer ändras av att man sparkar Morgan Johansson. Misstroendevotumet är omoget. Att L, KD och M avser att hänga på, med stöd av en avhoppad vänsterpartist vars lojaliteter inte ligger hos Sverige utan hos främmande makt, visar på samma omognad och barnsliga beteende.

Således toppar statsministern barnsligheterna med att hota med att avgå om Morgan Johansson (S) röstas bort. Det är förstås konsekvent i och med att SD sagt att det är regeringen det är fel på, dvs statsministern. Men det är också omoget och barnsligt med tre månader till valet.

Kanske tänker hon vägra bilda regering igen och låter Ulf Kristersson (M) bilda regering och styra de sista tre månaderna till valet. Effektivt kommer det krossa Moderaterna – dels kommer vi få facit på hur M avser att regeringsbilda – vilka som blir ministrar – och dels kommer valrörelsen för de nya regeringspartierna saboteras i grunden, när man på tre månader ska ta över departement, byta ut statssekreterare, tillsätta ministrar osv. Samtidigt kommer Socialdemokraterna kunna ägna 100% av sin tid åt valrörelse istället för att agera regering.

Och populisterna kommer upptäcka att inget ändrade sig på tre månader.

Det är nämligen inte politikerna som griper, häktar, åtalar och dömer kriminella. Det är poliserna. I Malmö har skjutningarna minskat i storleksordningen 80% (orkar inte kolla exakt, kanske är 70%) med start från toppen 2017. Det beror på polisarbete och åklagararbete. Kanske är polisledningen i Stockholm som bör bytas ut, inte Morgan Johansson (S)? Eller kanske rikspolischefen om vederbörande inte klarar av att kraftsamla likt Eliasson gjorde med Malmö?

Öht finns det en övertro på vad politiker kan åstakomma och framför allt är det politikerna som hela tiden lanserar detta – att de är viktiga och gör skillnad. T ex gör man det till en riksdagsvalsfråga med skolan och vården, fast det är kommuner och regioner som sköter och bestämmer över detta. Ändå låssas man varje val att det är riksdagen som styr skolan och vården och folk går på det varje gång.

Jag kommer som tidigare sagt inte rösta i riksdagsvalet – kommunalt spelar det dock roll vad man röstar på då politikerna i kommunerna faktiskt bryr sig om konsekvenserna av sina beslut då det är deras grannar som drabbas av dem, och inte heller är lika ideologiskt låsta. För mig finns det bara en sak som är viktigt på riksplanet just nu och det är Sveriges säkerhet och med det fortsatt frihet och demokrati, välstånd och välfärd, så vi kan fortsätta ha politiker som uppför sig som barnungar som slåss i sandlådan. Och svaret på den frågan stavas Natomedlemskap.

Natomedlemskapet hotas förstås av att oppositionen avser att ta stöd av den avhoppad Natofientlig vänsterpolitiker, och göra samma fel som regeringen Andersson gjorde. All osäkerhet kring svensk regering just nu kommer försvåra ett svenskt Natomedlemskap.

Vad Andersson borde göra är att ge ett verbalt långfinger till V-avhopparen, låta Johansson bli avsatt och i nästa stund bryta med avhopparen så vi kommer in i Nato. Och sluta uppföra sig som en barnunge bara för att oppositionen uppför sig som barnungar.

Men det är för mycket begärt. Kvaliteten på svenska politiker går inte direkt uppåt.

SD kommer fortsätta med att rikta misstroendeförklaringar mot minister efter minister så länge de kan få den Natofiendliga avhopparens stöd, och Andersson måste således välja mellan att Sverige går med i Nato och avgå, eller bryta Natoprocessen och omfamna avhopparen.

Det finns ett alternativ. Att någon politiker i M-KD-L-SD visar lite ryggrad, tar lite ansvar och lägger ner sin röst i strid mot partipiskan i misstroendeomröstningen, med argumentet att väljarna får säga sitt om tre månader och därefter bryter Andersson med V-avhopparen som röstade mot regeringen i ett misstroendevotum. Fast det är klart – som opinionen ser ut nu blir det en starkare S-regering med aktivt eller passivt stöd av C och V efter valsöndagen- inget av de partierna kommer stödja en M-ledd regering som förutsätter stöd från SD för att regera – och nu är sista chansen att uppföra sig som barnungar och peta ministrar.

Och nej, jag kommer inte rösta på något töntigt parti utanför riksdagen och nej jag kommer inte själv engagera mig i något politiskt parti. Jag påverkar via text i de frågar jag har lust med när jag har lust med det och utan att någon annan säger åt mig vad jag ska tycka utifrån vad någon skäggig gubbe på 1800-talet tänkte ut på fyllan..Eller en mustaschprydd herre på fyllan i början av 1900-talet.

Avgå alla!