Konsumentprisinfllationen steg kraftigt i juni och är nu tillbaka till nivåer från innan coronakrisen slog mot Sverige i mars. Ännu en indikator som talar för återgång till normalläge i än så länge en V-form, so förstås fortfarande kan bli ett W.
Underliggande inflation på 12 månader enligt KPIF. Data: SCB
Inflationen som mätt enligt KPIF (dvs utan påverkan av Riksbankens styrränta reporäntan) var i april negativ för första gången någonsin, och konsumentprisdeflationen är här. Det kan potentiellt få en del intressanta effekter, bland annat genom skattehöjningar om det hela står sig.
Riksbankens tidigare chefsekonom Krister Andersson säger i en intervju hos SvD att det var ett misstag att spika 2% inflation som definitionen av prisstabilitet. Det fanns och finns ingen motivering till just den nivån, och han hade hellre sett att man bestämt sig för under 2% i inflation. I övrigt föll officiell infllation tillbaka i januari, vilket motsägelsefullt fått svenska kronan att falla när marknaden tappar hoppet om fortsatta räntehöjningar.
Den officiella inflationen KPI används för att räkna upp olika brytpunkter och prisindex i svensk lagstiftning och även inom ersättningar som pensioner, sjukförsäkring och andra socialförsäkringar. Men KPI återspeglar en icke existerande KPI-Svenssons konsumtionsmönster, och kan ofta vara extra missvisande för samhällets mest utsatta – de som lever utan ekonomiska marginaler. Ett förslag är att införa ett inflationsindex för dessa, Konsumentöverlevnadsprisindex.