Att mäta den svenska kronans minskade köpkraft via konsumentprisindex KPI ligger bakom försämringar inom välfärd som vård, skola och omsorg, såväl som annan myndighetsutövning och offentlig infrastruktur. KPI är till för att mäta konsumenternas – dvs hushållens – kostnadsökningar, och inte nischade myndigheter. Särskilt löner stiger snabbare än KPI, sk reallöneökningar, vilket urholkar anslagen särskilt för personalintensiva verksamheter som förskola, skola och sjukvård.
 |
| Kronans värde |
Vi fortsätter temat på morgonens ointressanta börsinlägg med den allt mer irrelevanta och ointressanta officiella konsumentprisinflationen. Trots allt återger den bara den fiktiva inflationen för KPI-Svensson och inte inflationen för t ex byggpriser, råvaror och annat som påverkar företagsprisindex, och inte heller täcker KPI vad som sker med tillgångsprisinflationen som driver börs-, obilgations- och bostadsbubblorna.
 |
| KPIF tillbaka till 1988 enligt SCB |
SCB redogör i en kortfattad artikel om hur bostadspriserna påverkar den offciella inflationen. Man tittar inte egentligen alls på bostadspriserna utan på hur stora bolåneskulder hushållen har och vad räntan på dessa kostar.
 |
| Påverkar inflationen? |
Regeringen har nu lagt fram sin lagrådsremiss för ny riksbankslag. Den innebär slutet på en oberoende svensk centralbank, då riksdagens folkvalda högmeriterade genier framöver ska få bestämma över riksbankens inflationsmål, som styr ändringarna av reporäntan. Därmed öppnas det i princip upp för svensk hyperinflation när svenska politiker vill ha det så.
 |
| Humorkuben Riksbanken |
En variant av dold inflation är att de låga räntorna och billiga krediterna gör att billiga alternativ plockas bort ur sortimenten. Köparen kan ju alltid låna lite mer pengar och köpa ett alternativ till högre pris, men detta slår inte igenom som inflation.
 |
| Pickuper vid Gullmarsplan, körde sedan vidare hem till Södermalm, antagligen med väldigt stora stenar |
