Affärsvärlden uppmärksammar att en av de främsta förespråkarna för teorin om Elliotvågor, Bob Prechter, varnar för en total amerikansk börskrasch. Det har han gjort ett tag nu, sedan 2009, men nu börjar ju även trenderna på den amerikanska börsen peka nedåt så
Elliotvågor är för övrigt som långa cykler ganska närbesläktade med Kondratievcykler, så jag kan inte riktigt säga emot honom. Min ogrundade tro är att vi är på väg in i en 25-35 år lång cykel när man inte längre kan tjäna pengar på papper, om nu inte cykeln redan började runt år 2000. Trots allt har börserna generellt gått ner sedan toppen år 2000, iaf index.
Tesen och floskeln om att aktier alltid stiger över tiden kan kanske bita rätt många. Iaf så är Bob Prechters rekommendation att man går helt likvid. Fast jag tror inte riktigt det hjälper om han får rätt, möjligen med pengar i madrassen, för kraschar börserna med 90% så lär många banker dras med och det finansiella systemet haverera. Guld är förstås ett alternativ.
Tittar vi på det tekniska läget för den amerikanska börsen så ligger vi nära cross-of-death för S&P-500. När som helst kan MA50 dyka ner genom MA200.
Detta har redan skett med råvaruindex och flera börsindex. Dödskorset är inte ett bra tecken, men är förstås ibland fel ute. Det räcker iaf med kanske 1-2 dagars svag handel i USA så går MA50 ner genom MA200.
Tittar vi på någon längre indikator, t ex månadscharten för S&P-500 och enbart indikatorn Parabolic SAR, så gav den långsiktig säljsignal i juni.
PSAR (prickarna över och under månadscandlesticken) kan förstås ibland ha fel, men sist den gav sälj föll börsen med ca 50%. Man kan dock notera att det var några månader av vändningar i PSAR innan den korrekta signalen.
Så skall nu Prechters profetior falla in är nuvarande läge en möjlig startpunkt.
Och faller den amerikanska börsen med 90% så följer Stockholmsbörsen snäll med husse ner.
