2018 blev det sämsta amerikanska börsåret sedan finanskrisens 2008, och det sämsta svenska och europeiska börsåret sedan skuldkrisen 2011. Återstår att se vad den pågående gryende krisen kommer att kallas framöver. Trumpåren?
 |
| Årschart OMXSPI 1990 – 2018. Logaritmisk skala. |
OMXSPI stängde som tidigare nämnt på -7.67%. Det är det sämsta året sedan skuldkrisens 2011.
Värre var det i USA, som inte drabbades så hårt av skuldkrisen som de europeiska börserna, trots kraschen sommaren 2011 när Moodys nedgraderade USA:s kreditvärdighet.
 |
| Årschart S&P-500. Logaritmisk skala. |
S&P-500 gick -7.03%, NASDAQ Composite stängde året med -4.62%, Dow Jones -6.70% och det mycket breda Russel-3000 med -7.79%. Detta kan jämföras med -0.73% år 2011 för S&P-500 ovan.
 |
| Årschart Euronext-100. Logaritmisk skala. |
De europeiska börserna gick dock inte riktigt lika dåligt som under skuldkrisen och Euronext-100 backade 12.19% under 2018, i kontrast mot -15.00% år 2011.
Årets nedgång är bara början, likt vi såg på Stockholmsbörsen 2007, och även 2019 kommer sannolikt innebära nedgång när lågkonjunkturen tar fart på allvar. Vi kan dock få se botten under året, och givet att börsen ligger före konjunkturen bör 2020 sluta på plus.
Nu återstår att se vad denna ekonomiska kris ska döpas till, nationellt och internationellt. De senaste tre har haft enkla namn som IT-bubblan/IT-kraschen, finanskrisen och skuldkrisen. Och förstås 90-talskrisen för svensk del, även om det fanns motsvarigheter även på andra håll, t ex savings & loan-krisen i USA Än så länge ligger Trumpkrisen rätt väl i mun, men det beror på fortsatt agerande.
I övrigt är chartsen ovan logaritmiska, så upp- och nedgångar är proportionella till staplarnas höjd. Notera hur Stockholmsbörsen trots allt tjat om Sverige går som en Tesla/Volvo och trots rekordlång högkonjunktur och trots minusräntor och en enorm kreditbubbla så har Stockholmsbörsen drabbats av allt sämre årlig avkastning. Man kan fundera kring Kondratievcyklerna. 90-talet bjöd på betydligt starkare börs än vi sett sedan 2011 och även återhämtningen efter IT-kraschen var betydligt starkare än den blodfattiga börsuppgång vi sett de senaste åren. Detta är i de tre chartsen ovan rätt utmärkande för OMXSPI och Stockholmsbörsen. Medan USA visat på en konjunkturmässigt normalt stark börsuppgång, så har alltså Sverige inte det. Fast det är klart, krediterna har gått till att tävla om vem som kan skuldsätta sig mest för en redan existerande bostad, och inte till finansmarknaderna.
Men var man inte med på 90-talet och 00-talet så har man kanske inte de referensramarna. De personerna får nu uppleva sin första nedgång, vilket blir lärorikt för många.
9 kommentarer
Amerikanska börsen har öppet den 31/12. Börsåret är alltså inte över på den fronten.
"De personerna får nu uppleva sin första nedgång, vilket blir lärorikt för många."
Hoppas det men sen kanske det blir så att dom personerna istället får uppleva ett rikt liv på ännu billigare lån, lyxig bostad, ny Tesla medan dom som tror att nedgången kommer och håller sig utanför kanske även i fortsättningen får uppleva ett miserabelt liv med sina sparpengar uppätna av inflationen och depreciering när man sitter i sin hyresrätt som renoverades för 50 år sen senast.
Vi får se. Jag är glad om jag får se en börskrasch innan dagens hundralapp blir värd 50 kr för då hinner man göra en vinst på börskraschen om den nu blir -50%. 🙂
Ack så sant. Gjorde just följande räkneexempel på om man hade haft lite guts efter "dippen" 2011 och lånat en miljon på lägenheten vi då ägde.
Hade man satsat miljonen i Investor B 2012-01-02 hade man fått 8150 aktier. Bara utdelningen på dessa summerar (icke återinvesterat) idag till dryga 472000 kronor samt att värdet på aktierna nu skulle vara uppe över 3 miljoner.
Tål att tänkas på till kommande dippar…
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Tryckte på fel knapp när jag skulle godkänna kommentarer. Nåja.
En gång till: Ett förslag till ämne. investerigar i privatlån, p2p lending, som vi lockas att placera i så gott som dagligen på fb och annorstädes. Med tanke på bristen på alternativ, en fallande och kanske stagnerande börs, nollränta på banken så kan det te sig attraktivt, men hur säkert är det? Vilka erfarenheter har läsarna, och hur mycket värda är dessa erfarenheter i en kommande (djup) lågkonjunktur? I reklamen kan vi bland annat läsa att svenskarna är bäst i Europa på att betala tillbaka sina lån. Vi kan ju alltid hoppas att det kommer förbli så.