Kirunas primära existensberättigande, den svenska järnmalmsjätten LKAB, meddelar att bolagets järnmalmsfyndighet i Kiruna inte forsatter nedåt i samma volymer som man trott. Bolagets och därmed Kirunas framtid efter år 2035 är därmed osäker, och det kan alltså handla om ett dödsbesked för staden. En påminnelse om att ändliga resurser är just ändliga.
 |
| Kiruna. |
“Det luktar pengar.” – Stefan Löfven om Northland Resources 2013
Vi lägger väl ut den klassiska bubbelgrafen och järnmalmspriset så här på morgonkvisten?
 |
| Järnmalmspriset i USD per ton Källa: Indexmundi |
 |
| Marknadsbubblans anatomi. |
Även järnmalmspriset visar upp den klassiska bubbelgrafens beteende.
Det är i sammanhanget knappast förvånande att Northland Resources och Dannemora Mineral har gått i konkurs. När man inte längre befinner sig på den uppåtgående fasen i bubblan, så blir det svårt att dels få lönsamhet och dels få tag på villiga finansiärer, hur mycket man än tror att priset ska stå stilla på en hög nivå för evigt.
Återstår då svenska statens kassako LKAB med sin Kirunaflytt.
Väldigt lite talar för någon som helst återhämtning i järnmalmspriset de närmaste 15 – 20 åren. Snarare är järnmalmspriset ännu ett utmärkt exempel på Jim Rogers råvarucykler. Man kan behöva titta tillbaka rätt många år när man ska se på LKAB:s lönsamhet framöver, justerat för utvinningsvolymerna förstås.
