Andreas Larsson från Omställning Gästrikland (på vars framtidsvecka i jag kommer föreläsa i Ockelbo i april) har skrivit en mästerlig artikel på Newsmill, med titeln Allt för optimistiska oljeprognoser leder till felinvesteringar.
Latest in IEA
Bonnier/DN uppmärksammar en rapport från IEA om att det (enligt Bonnier) är möjligt med en fjärdedel biobränslen till transportbehovet år 2050 om man investerar 16 000 miljarder USD.
Istället för att ödsla tid med att läsa Bonniers artikel kan man läsa IEA:s själva rapport istället, Biofuels Roadmap 2011. Om inte annat för att upptäcka vad Bonnier skriver fel. IEA skriver t ex 27%, vilket alltså inte är en fjärdedel.
Via Zero Hedge tipsas vi om en analys från Goldman Sachs om konsekvenser på råvarukomplexet pga de japanska skadorna efter jordbävningen och tsunamin.
Ibland/ofta är det trist att få rätt, men som ingen missat har nu OECD-ländernas energivakthund IEA:s chef gått ut och sagt att om oljepriset fortsätter ligga över 100 USD resten av året så kommer ekonomin knäckas likt 2008. 100 USD. Inte 148 USD, som priset toppade på 2008.
Som bloggrannen Flute påtalar innebär 20 USD på oljepriset 1% av globala BNP. Vid nuvarande priser går alltså 5% av vår globala BNP åt till att köpa olja, oräknat energiskatter i OECD-länderna.
Jag har om och om igen påtalat att oljebristen leder till högre oljepris och att bristen på olja, med symptomet högt oljepris kommer knäcka världsekonomin och kasta oss in i en ny global recession. Tyvärr bekräftar nu IEA detta med sitt uttalande. Det kanske skall ses som ett desperat vädjande om att trolla fram den där oljeproduktionen som Saudi-Arabien återigen påstår sig sitta på. Vi får väl se hur det blir med den saken.
Normalt sett så är vi tidigt i en konjunkturcykel, men ser redan oljepriser som vi såg i början av toppåret 2008, sent i konjunkturcykeln. Världsekonomin hade börjat sacka sedan 2006 pga de redan då relativt höga bristorsakade oljepriserna, och man kan på goda grunder hävda att dessa bidrog till att spräcka den amerikanska bostadsbubblan när de bilberoende amerikanarna (många städer har inte ens trottoarer) tvingades betala allt mer för sin bensin och inte längre hade råd att bjuda över varandra på bostadsmarknaden. Enkelt förklarat, även om verkligheten är mer komplicerad än så.
Vi låg redan på över 90 USD innan det tog hus i helvete i Nordafrika, och specifikt i exportlandet Libyen. Även om det magiskt skulle lugna ner sig och allt skulle återgå till business-as-usual och europeiskt diktaturkramande, så skulle vi fått se oljepriser över 100 USD under året.
I övrigt hänvisar jag till Flutes utmärkta artiklar om vilka EU-länder som nu blir av med Libyens olja och andra artiklar kring Libyen. Sverige tillhör för övrigt de länder som importerar olja från Libyen.
Värt att notera, vilket jag inte är säker på om Flute tar upp, är att det italienska oljebolag ENI har kramat och stött Khadaffi/Kadaffi/Gaddafi i 40 år. I landet finns även diktaturkramarna Statoil, som kanske inte är helt okända för oss svenskar, samt BP vilket Schibsted uppmärksammar.
Tror ni att eventuella nya makthavare i Libyen kommer se med blida ögon på speciellt ENI som stött diktaturen i alla dessa år?
OECD-ländernas energivaktstruts IEA släppte som bekant igår sin World Energy Outlook 2010, och det verkar som vanligt vara en fantasi laddad med dubbla budskap. Trots att IEA är skattefinansierad, bland annat med svenska skattepengar, så måste man betala rätt saftiga summor för att få tillgång till hela rapporten.
En PDF-presentation finns åtminstone tillgänglig, och t ex National Geographic skriver lite om IEA:s presskonferens. Svenska media hoppar upp och ner av förtjusning och förklarar att alla problem med oljetillgången är över, för IEA har sagt det. Skriftligt. Igen.
Muntligt låter det annorlunda. Från National Geographic.
“The age of cheap oil is over,” said Fatih Birol, IEA chief economist.
“If the consuming nations do not make major efforts to slow down the oil demand growth, we will see higher oil prices,” Birol said, “which we think is not good news for the economies of the consuming nations.”
IEA pratar nu om 50% högre oljepris, justerat för inflationen. Det är relativt realistiskt, eftersom så högt oljepris klubbar världsekonomin som en sälunge och drar recessionen likt ett täcke över den nyss klubbade sälkuten. Vilket drar ner oljepriset igen. Skölj, upprepa behandlingen.
IEA analyserar uppifrån och ner. Till år 2035, om 25 år, sätter man den globala efterfrågan på energi till 36% högre än idag, trots OECD-ländernas effektiviseringar och besparingar.
Därmed tar sig IEA an uppgiften att fantisera ihop hur detta skall lyckas. Och då blir det som det blir.
Om världen skärper till sig, under scenariot “new policies” så kommer ändå antalet motorfordon dubblas i världen till år 2035.
Så hur skall man ordna bränsle till den fordonsparken?
Det finns två sätt att göra prognoser. Normalt tänker man på forecasting, att förutspå, när man talar om prognoser. Men inom politik, vilket är vad IEA sysslar med så använder man ofta backcasting, kanske bakutspå på svenska?
Man konstaterar hur behovet ser ut år 2035, och fantiserar då ihop den backcast som behövs för att det skall vara möjligt att öka energiförbrukningen med 36% och dubbla antalet motorfordon till år 2035, medräknat snålare fordon etc. Det har alltså inte med verkligheten att göra, utan är vad som krävs för att uppfylla behovet för år 2035. Trots att det är orimligt och begränsas inte bara av tillgången på energi, utan även av brist på alla andra råvaror.
IEA konstaterar att biobränslen, förnyelsebar el till elfordon etc aldrig kan förse fordonsparken med mer än en bråkdel av behovet av bränsle, 10-20%. Så det måste vara olja som skall tanka dubbelt så många bilar år 2035. Alltså måste oljeproduktionen öka.
Samtidigt är det vedertaget fakta och vetenskap att befintliga oljefält sinar. Så hur skall IEA komma runt detta?
Jo, så här:
Man kan inte förneka att produktionen av konventionell olja minskar, så man hittar på att man kommer hitta nya konventionella oljefält i en takt som exakt motsvarar minskningen av befintliga fält. Dit räknas t ex Saudi-Arabiens nuvarande oljeproduktion om säg 9 miljoner fat per dag.
Till år 2035 skall man alltså finna fem nya Saudi-Arabien (45 miljoner fat i produktion per dag) bara för att täcka tappet i konventionell olja. Ingen vet förstås var detta kan ske. Djuphavsoljan räknas i sammanhanget som konventionell. Librafyndet kommer potentiell kunna producera 1.5 miljoner fat om dagen. Men djuphavsolja producerar sitt maximum i kanske 1-3 år, till skillnad mot jättefält onshore, likt SA:s Ghawar, som har en betydligt längre utragen produktionskurva. Så för att täcka in ett enda Saudi-Arabien behövs inte sex Librafält. Det behövs snarare trettio Librafynd, för att producera stabilt 9 miljoner fat olja per dag. Och för att ersätta fem st Saudi-Arabien behövs alltså 150 Librafynd.
Vi har hittat två motsvarande på 10 år. Inte de nödvändiga 5-6 st om året, 50-60 st de senaste 10 åren. (Man kan notera att Libra och likartade Tupi först kommer nå sin produktionstopp i tidsintervallet 2020-2025, så vad som skall fylla ut allt det andra fram tills dess är “ännu oupptäckta fynd som kan sättas i produktion ännu snabbare”)
Men det är vad som behövs för att uppfylla IEA:s backcast om helt stabil konventionell produktion av konventionell olja fram till år 2035.
Nu beställs förstås IEA:s rapport från IEA:s ledning och OECD-länderna, och dels måste man få tidigare rapporter att se korrekta ut, och dels måste man följa direktivet att det inte kan existera några problem med oljeproduktionen framöver.
Men genom att säga att den konventionella oljan kommer produceras exakt på samma nivå i 25 år framåt så förklarar åtminstone tjänstemännen på IEA att det här är fullkomlig bullshit. Så andra intelligenta och pålästa människor kan förstå att IEA:s tjänstemän inte håller med om det de tvingas presentera.
Vad gäller icke-konventionella oljekällor så stämmer förstås inte siffrorna där heller, men man behöver inte plocka isär dem. Det räcker att plocka isär 25 års platåfas för konventionell olja för att bekräfta att peak oil fortfarande inträffade år 2008, och att utförsbacken tar vid under innevarande decennium.
Och med en efterfrågan på dubbelt så många motorfordon och 36% ökad energiförbrukning så kommer energipriserna bara gå åt ett håll så länge konjunkturerna återhämtar sig efter varje krasch som bristen på energi kommer orsaka.
Läs gärna mer på The Oil Drum, speciellt kommentarerna.
Tillägg: Finns andra roliga siffror från IEA. T ex tror man på 20 miljoner sålda elfordon år 2035, av en fordonspark på då ca 1800 miljoner fordon. Förutsatt kraftfulla åtgärder för att minska CO2-utsläppen. Man förutsätter också att Saudi-Arabien skall öka sin oljeproduktion med 50%, och inte fortsätta minska… I snålscenariot peakar oljeproduktionen på 88 miljoner fat. Inte av geologiska skäl förstås, då skulle ju IEA erkänna att det finns problem med oljeproduktionen, utan därför att stenåldern inte tog slut för att man fick slut på sten bla bla bla. Iaf ligger oljeproduktionen idag runt 85 miljoner fat, så stämmer den backcasten är vi mycket nära peak oil produktionsmässigt.