Förra veckan rapporterade Mäklarstatistik om skenande bostadsrättspriser och stillaståend villapriser i hela landet. Men kvalitetsjusterande Valueguard ger en annan bild. Där föll istället priserna i hela landet, när man tar hänsyn till vad det är som sålts och inte stirrar sig blind på medlet.
Latest in bostad
Regeringen har gett Boverket i uppdrag att titta på om det är möjligt att öka storleken på de bygglovsfria sk friggebodarna från nuvarande 15 m2 till 20 m2. (Bonnier/DN/TT) Det skulle göra det ännu enklare att uppföra en andra bostad på en villatomt.
Förra året skrev jag lite om möjligheten att uppföra en studentbostad i form av en friggebod och hyra ut och det finns även en del examensarbeten som tittar på hur en bostad på 15 m2 (ytterväggarnas yta, bostadsytan blir lägre) kan utformas.
Med 20 m2 blir det hela betydligt enklare och kan rent av bli riktigt bra. Det finns naturligtvis inget som hindrar att man höjer gränsen till 20 m2. Med kraven om 4.5 m till andra byggnader eller tomtgräns, så kommer kanske något färre villatomter passa för en fullstor friggebod, men det är inget skäl till att man inte ska kunna öka storleken till 20 m2.
20 m2 duger för övrigt också till en carport, rent av ett väldigt litet garage, som därmed kan uppföras bygglovsfritt.
En del kommuner verkar dock kräva bygglov om man ska dra in vatten och avlopp till en friggebod, vilket gör att det svårare att bygga en andra bostad på tomten. Däremot finns det ingen anledning att kommunen ska behöva känna till att man dragit in vatten och avlopp och det är inget som syns utvändigt. Det är tillåtet att dra vatten och avlopp på sin tomt, t ex för en vattenslang etc. Lämpligen gör man det först och har en vattenpost för vattenslangen, med tillhörande avlopp om man t ex ska tvätta trädgårdsredskap. Sedan uppför man friggeboden på samma plats ett halvår senare. Antagligen bryter det mot något regelverk ändå, och kommunerna vill ju ha sina upp till 150 000:- SEK för ett bygglov, trots att man kan bygga en sådan här friggebod, med matlagning och badrum för runt 100 000:- SEK.
Så varför är bygglovsfritt viktigt? Bland annat så slipper man ta fram konstruktionsritningar, tomtritning, få lantmätaren att sätta ut huset inför bygget, kvalitetsansvarig konsult som kostar 50 000:- SEK för att skriva på ett papper och delta i några formella möten, besiktning, energideklarationer mm mm. Ni vet allt det där som samhället hittat på för att hindra att folk tar makten över sina liv i egna händer, bromsa utveckling och maximera kostnaderna för enkla saker.
Bara bygg, inget tjafs.
Nej, alla ungdomar vill inte bo på mammas och pappas tomt som första egna bostad. Men om alternativet är att skuldsätta sig eller föräldrarna för 1 – 2 MSEK, så ter sig 1 – 2 veckors eget arbete och 100 000 – 200 000:- i kapitalkostnad attraktivt.
Från årsskiftet ska nya redovisningsregler börja gälla, de sk K2 och K3, vilket inte bara omfattar större och mindre aktiebolag, utan även ekonomiska föreningar som bostadsrättsföreningar. Bland annat ska man framöver inte få använda vare sig progressiva avskrivningar eller längre avskrivningstider än 100 år för byggnader och delkomponenter ska skrivas av betydligt snabbare.
En kort inflikning angående tidigare exempel på bostadsrättsradhus på tidigare villatomt. Den aktuella tomten åsätts ett marknadspris om ca 11 MSEK i den ekonomiska planen. Men i våras såldes tomten till exploatörerna för 6.5 MSEK. Med el, vatten, telefoni och avlopp indraget, då det var en tidigare villatomt.
Kort sagt slänger man på 4.5 MSEK på tomtpriset bara för att man byggt ett BR-radhus på tomten. Det handlar om en ren vinst för exploatören, då det knappast kan kostat mycket mer än 0.5 MSEK att fixa iordning markarbetena.
Prispåslaget på tomten, och vinsten, är alltså ca 70%.
Ännu ett sätt man blåser BR-radhusköparna på alltså. Ovanpå detta kommer högst tveksamma 11 MSEK i ”byggnadskostnad” för att bygga fyra enkla radhus, som inte kommer stå speciellt många år. Verklig byggkostnad bör knappast varit över 8 MSEK eller 2 MSEK per radhus. Idag kan man bygga en fristående villa för 1.5 MSEK, bör tilläggas.
Total vinst ser ut att landa runt åtminstone 7 MSEK, eller 31% av de personliga skulder, föreningsskulder och insatser man blåser radhusköparna på. Vinsten kan vara så hög som 9 MSEK. Oavsett är vinsten för exploatören högre än bolånetaket och alla egna insatser köparna stoppar in går rakt ner i exploatörens personliga ficka. Det känns väl bra!
Återstår dock att se om man klarar byggfuskperioden på fem år och perioden för dolda fel om tio år innan allt måste byggas om till allmän glädje och gamman för klubbmedlemmarna.
KTH-doktoranden Jonas Anund1. skriver hos Talentum/Ny Teknik att hyresrätter byggs för minimalt underhållsbehov och maximal livslängd, medan bostadsrätter byggs för att kunna ta ut maximalt pris och man struntar i all erfarenhet om hur man ska bygga flerbostadshus (eller radhus förmodar jag). BR-huset behöver bara hålla fem år för byggfusk och tio år för dolda fel, och sedan är exploatören fri, medan klubbmedlemmarna blir sittande med skiten. I praktiken har ett BR-hus halva livslängden mot ett HR-hus och med det dubbla underhållskostnaden, samtidigt som vi sett hur man i de nya ekonomiska planerna sätter av minimalt till just underhåll och avskrivningar.